Search

Samhället är väldigt digitaliserat och digitala lärresurser har fått ett stort utrymme på skolan i nästan alla årskurser. Syftet med att använda digitala lärresurser är för att stötta eleverna i deras lärande och utveckling. Digitala lärresurser har ytterligare ett syfte som är att underlätta lärarens arbete. I denna studie kommer en systematiskt litteraturstudie att göras för att undersöka vad tidigare forskning som har fokuserat på digitala lärresurser i matematikundervisning kommer sammanställas. digitala lärresurser inom matematikundervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka användningen av digitala lärresurser under matematikundervisningen samt hur den kan främja elevers lärande. Studien kommer även att ta del av användningen av digitala lärresurser utifrån sociokulturella perspektivet. Resultaten av de sammanställda forskningarna visade att digitala lärresurser av olika slag kan främja elevernas lärande på olika sätt. Det främjar bland annat motivation till lärande, engagemang, problemlösningsförmåga, algebraiska tänkande, tal beräkningar, mönsterigenkänning m.m. Resultatet har även visat att en stor del av bakomliggande aspekter som kan hindra att elevers lärande främjas genom digitala lärresurser är lärarnas brist på kunskap gällande användning av materialet., Society is highly digitalized and digital learning resources have been given a large space at school in almost all grades. The purpose of using digital learning resources is to support students in their learning and development. Digital learning resources have another purpose, which is to facilitate the teacher's work. In this study, a systematic literature study will be done to investigate what previous research that has focused on digital learning resources in mathematics education will be compiled. digital learning resources in mathematics teaching. The purpose of this literature study is to investigate the use of digital learning resources during mathematics teaching and how it can promote student learning. The study will also considerthe use of digital learning resources based on the socio-cultural perspective. The results of the compiled research showed that digital learning resources of various kinds can promote students' learning in different ways. Among other things, it promotes motivation for learning, commitment, problem-solving skills, algebraic thinking, number calculations and pattern recognition. The results also show that a large part of the underlying aspects that can prevent students' learning from being promoted through digital learning resources is the teachers' lack of knowledge regarding the use of the material

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa aktiviteter som beskrevs i forskning om polygoner i geometriundervisning samt analysera vilken form av förståelse dessa ämnade utveckla. Respektive aktivitet analyserades utefter van Hieles beskrivning av olika nivåer av geometriskt tänkande för att svara på frågan vilken förståelse som aktiviteten ämnade utveckla. Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier av aktiviteter och att den största kategorin utgjordes av laborativa aktiviteter vilka i huvudsak ämnade utveckla van Hieles nivå två för geometriskt tänkande. De tre resterande kategorierna varierade i vilken nivå de ämnade utveckla mellan van Hieles nivå 1–4., Polygons are included in mathematics education for grades 4–6. The aim of this study was to compile activities described in previous research on polygons through a systematic literature review and analyze what kind of geometric thinking they intended to develop. The activities were individually analyzed through a comparison with van Hiele’s levels about how geometric thinking is developed. The results showed that the research mainly contained explorative tasks which aimed to develop van Hiele’s level two of geometric thinking. Other activities that were found varied in what level of geometric thinking they developed.

The use of digital tools is expanding and taking up more and more space in society and in Swedish schools. Although solid research shows that students' learning benefits from digital tools, there are teachers who choose not to use it in their teaching. This study aims to create an understanding of digital tools and how they are used in mathematics teaching. The study also intends to investigate the opportunities and challenges that exist with digital tools. The empirical data of the study has been collected through interviews with active teachers in grades 1–6. The results indicate that teachers experience greater confidence in differentiating and varying mathematics teaching if they have knowledge of and within digital tools. Digital tools also contribute to students sometimes losing focus, as computers and tablets tends to cause distractions. The study concludes that teachers' knowledge of digital tools develops mathematics teaching for more students. Teachers, on the other hand, need to be clear about the purpose for which the digital tool is used and create rules that students must follow when using a digital tool., Användningen av digitala verktyg ökar och tar allt större plats i samhället och i svenska skolor. Även fast forskning visar att elevers lärande gynnas av digitala verktyg, finns det lärare som väljer att inte använda det i sin undervisning. Studien syftar åt att bidra till förståelse för digitala verktyg och hur det används i matematikundervisning. Studien avser även att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitala verktyg. Studiens empiriska underlag har samlats in genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–6. Resultatet tyder på att lärare upplever en större säkerhet i att differentiera och variera matematikundervisning om de har kunskap om och inom digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar även till att elever stundtals tappar fokus, då datorer och lärplattor bidrar till distraktioner. Studiens slutsats är att lärares kunskaper inom digitala verktyg utvecklar matematikundervisning för fler elever. Lärare behöver däremot vara tydliga med i vilket syfte det digitala verktyget används och skapa regler som elever ska följa när de använder ett digitalt verktyg.

Vilket matematisk mindset skolelever har och hur de ser på matematiskt lärande har en betydande roll för vad de lär sig och presterar i matematiken. En elevs matematiska mindset behöver dock inte var helt statiskt eller helt dynamiskt utan kan inneha en viss variation. För att möjliggöra att lärare i framtiden kan arbeta för att eleverna ska utveckla ett helt dynamiskt mindset och på så sätt främja deras lärande syftar den aktuella studien till att bidra med ökad kunskap om olika aspekter av elevers mindset i ämnet matematik genom att undersöka på vilket sätt elevers matematiska mindset kan variera. Undersökningen har skett genom en kvantitativ enkätstudie där totalt 137 mellanstadieelever från åtta skolklasser har medverkat. Studiens resultat visar att elevers matematiska mindset kan variera både mellan och inom de tre komponenterna medfödd förmåga, ansträngning och misstag vilka tillsammans utgör ett matematiskt mindset. Framförallt visar variationen på att eleverna har ett högre dynamiskt mindset gällande komponenterna ansträngning och misstag jämfört med komponenten medfödd förmåga. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat att arbetet med sociomatematiska normer i klassrummen kan vara en påverkansfaktor till vilket matematiskt mindset eleverna har till de olika komponenterna., The mathematical mindset of pupils affects the way they view mathematical learning which in turn affects their own learning and achievements. However, a pupil’s mathematical mindset is not necessarily fixed but can hold a certain variation. To enable teachers to help their pupils develop a growth mindset and, in that way, promote pupils’ learning, the present study aims to contribute with increased knowledge of various aspects of pupils' mathematical mindset by investigating in what way pupils' mindset can vary. For the survey, a quantitative survey has been used, in which a total of 137 pupils from one elementary school have participated. The result of the study indicates that pupils’ mathematical mindset can vary both between and within the tree components innate ability, effort and mistakes, which together constitutes a mathematical mindset. The variation shows that the pupils possess a more complete growth mindset in relation to the components effort and mistakes compared to the component innate ability. The discussion section discusses, among other things, that the work with sociomathematic norms in classrooms might be an influence on which mathematical mindset the pupils possess to the different components.

Sammanfattning Barn och unga är idag allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Debatten kring vems ansvar detta är samt hur mycket fysisk aktivitet skolan ska erbjuda har varit både stor och delad. Detta har bidragit till att enskilda skolor har utvecklat idrottsprofilering där de erbjuder elever mer fysisk aktivitet i form av fler pulshöjande lektioner samt rörelsepauser under teoretiska lektioner. Den tidigare forskningen kring skolor med idrottsprofilering har fokuserat på elever i äldre stadier såsom högstadium och gymnasium, där idrottsprofileringen många gånger syftar till att utveckla elitidrottare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mellanstadieelevers fysiska aktivitetsvanor samt jämföra en idrottsprofilerad skola med en skola som inte har något specifik inriktning. Tvärsnittsstudien genomfördes genom en enkätundersökning på tre skolor. Sammanlagt har 122 elever besvarat enkäterna på de tre skolorna. Resultatet visar att elevers fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan skolan med idrottsprofilering mot skolorna som inte har någon särskild profilering. Drygt hälften av eleverna på den idrottsprofilerade skolan uppnår WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet medan det var nästintill inga elever på de två skolor utan någon särskild inriktning som når rekommendationerna. Det är ingen skillnad mellan könen i hur många som når rekommendationerna. Betydligt fler elever i den idrottsprofilerade skolan är aktiva i en idrottsförening och generellt mer aktiva på fritiden än vad eleverna på de andra skolorna är. Dock finns det ingen signifikans mellan skolorna i huruvida de tar sig till skolan genom aktiv eller passiv transport. Eleverna på skolorna tillbringar i stort sätt lika mycket tid framför olika typer av skärmar. Den tiden är dock högre under helger än vad den är under vardagar. Utifrån resultatet går det att diskutera vems ansvar det faktiskt är att många barn och unga ej når upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. Kanske ska ett sådant ansvar vila på hela samhället och inte enbart på den enskilda läraren i idrott och hälsa.