Search

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

I dagens skola har alla elever rätt till en likvärdig utbildning oavsett tidigare erfarenhet, kunskapsnivå, förutsättningar och behov. Detta innebär en anpassning av ett läromedel så att eleven ges möjlighet att nå utbildningens mål (Skolverket 2019, s. 6). Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar läromedlet Robin ger en elev till en likvärdig läsutveckling. Studien utförs genom en textuell analys innehållande både en kvalitativ och kvantitativ metod för att urskilja progressionen inom respektive bok samt mellan dessa. Analysen sker bl.a. med hjälp av läsbarhetsverktyget LIX. Vidare utförs en semiotisk bildanalys för att undersöka vilken påverkan arbetsbokens bilder har för elevens kunskapsutveckling, vilken kompletteras med en beräkning av bildens läsbarhet med hjälp av verktyget BLIX. Resultatet av analysen visar på att det sker en progression inom båda de analyserade böckerna som medför att både den elev med en utmaning i läsning och eleven med goda läskunskaper ges en utmaning. Därmed kan en tolkning göras att läromedlet Robin bidrar till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar till en läsutveckling. Resultat visar även på att anpassningar som framkommer i den lättare blå boken kan innebära en konsekvens för den elev med en utmaning i läsning genom att eleven tvingas att läsa mellan raderna. Slutligen framkommer att arbetsbokens bilder har en positiv påverkan för en elevs förutsättning till en likvärdig kunskapsutveckling.

This project degree essay aims to analyze the ways textbooks made for the Swedish upper secondary school course samhällskunskap 1b [Social studies, 1b] describe the Swedish concept of källkritik [source criticism and information evaluation]. The essay uses theories formulated by prominent Swedish authors on the subject – as well as the National Agency for Education’s (Skolverket) guidelines – to perform a content analysis on textbooks produced by the biggest teaching material producers in Sweden. Furthermore, the study performs a general thematic content analysis of what kinds of source criticism the different textbooks use and how well they align with the theoretical framework. Finally, a report by the Schools Inspectorate (Skolinspektionen) is used to define four areas of development that the textbooks should be working with. The results of this study show that the textbooks vary in their descriptions of source criticism in terms of both their complexity and what core ideas are attributed to the concept. Three of the five textbooks show tendencies towards the most basic kinds of source criticism, while only one of the five show signs of the most complex kinds of source criticism. Overall, the textbooks often use a loosely defined version of source criticism and lack adaptation to the digitalization that the Swedish society is currently experiencing. Four of the five analyzed textbooks need to modernize their perspective on source criticism. All the textbooks are lacking in terms of preparing students for critically analyzing the information they meet in their daily digital lives.

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

This study aimed to analyze how the additions in the core content of the course plan for English in Lgr22 are covered in the teaching material Champ from Sanoma Utbildning. To analyze this matter the study contains two research questions. The first one asks which additions in the core content are most and least covered in Champ. The second question asks what type of texts and assignments the students encounter that correlates with the additions. The method for this study is a mix of content analysis and discourse analysis. The result of the study shows that the additions that in some ways were part of the curriculum for English in Lgr11 or that have been implicit before are better covered by Champ than the additions that were not. In the Champ workbooks the students mainly encounter writing and speaking exercises that correlate with the additions. There are only a few listening exercises. The reading is mainly covered by the texts in the textbooks. One of the main conclusions drawn from this study is that Champ is still viable for use but needs to be supplemented with other teaching materials to meet all additions from the core content.

Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Idag och historiskt talar mycket för att undervisningen i ämnet idrott och hälsa har i präglats av stereotypiska och traditionella könsmönster. Samtidigt tycks det ha varit svårt för lärare att bedriva en undervisning som lever upp till både skolverkets och ämnets mål om att motverka just stereotypiska och traditionella könsmönster. Ett verktyg som lärare använder för att bedriva undervisning i ämnet idrott och hälsa är läroböcker. Läroböckernas syfte i undervisningen är dels att förmedla kunskaper, dels att överföra vissa värden. Föreliggande studie tar avstamp i det senare uppdraget. Syftet med den här studien har varit att ur ett text- och bildperspektiv undersöka hur män och kvinnor skildras i läroböcker från åren 1988, 1999 och 2012 i ämnet idrott och hälsa för gymnasiet, samt undersöka om framställningen i läroböckerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna i studien har varit: Hur ser fördelningen av mannen och kvinnan ut i läroböckerna? Hur framställs kvinnan och mannen i läroböckerna? Vad finns de för likheter och skillnader i de olika läroböckerna? Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys, med både komparativa och kvantitativa inslag. Analysen utgår ifrån ett teoretiskt ramverk om genus, vilket har sin tyngdpunkt i tidigare identifierade genusformler. Likväl är analysen strukturerad utifrån tidigare identifierade diskurser i ämnet idrott och hälsa. Resultatet i studien vittnar om att både läroboken från åren 1988 och 1999 har fler bilder på mannen än på kvinnan, samtidigt som läroboken från år 2012 har fler bilder på kvinnan än mannen. Resultatet pekar på att det skett en förskjutning över tid, där kvinnan tagit allt större plats utifrån hur många bilder som mannen och kvinnan representerats på. Resultatet visar även på att det inte skett så stora förändringar vad gäller hur mannen och kvinnan framställs i läroböckerna. Alla tre läroböckerna reproducerar eller förstärker stereotypa föreställningar om vad som manligt och kvinnligt. Resultatet pekar på att beroende av diskurs i läroboken så framställs könen olika mycket stereotypiskt, där föreställningar om könens olikheter tar mer eller mindre utrymme beroende av vilken diskurs vi befinner oss i. Studiens resultat bidrar med kunskap om: trots både skolan och ämnet idrott och hälsas ambitioner att motverka stereotypa föreställningar om könen så har läroböckerna i ämnet över tid istället motarbetat ambitionerna. Läroböckerna kan sägas ha misslyckats med skolans värdegrundsuppdrag.

Ungdomar når inte upp till rekommenderade dosen av fysisk aktivitet, den psykiska ohälsan har ökat, samtidigt som många ungdomar inte trivs i skolan. Idrottsämnet som innefattar undervisning om hälsa har visat sig betona den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala hälsan. Elever riskerar då att inte få tillräckliga kunskaper om hälsa som ett holistiskt hälsoperspektiv kan bidra med. Idrottsämnet har även historiskt betonat den fysiska hälsan. Läroböcker kan användas som verktyg i undervisningen och främja kunskaper om exempelvis hälsa. Syftet med studien har således varit att undersöka hur hälsa skildrats i gymnasieläroböcker författade åren 1988 och 2012. Det har visat hur mycket utrymme och på vilket sätt olika typer av hälsa beskrivits i läroböckerna. Frågeställningarna har varit: Vilka hälsodiskurser kan urskiljas och hur skildras de i läroböckerna? Vad finns det för likheter och skillnader gällande skildringen av hälsa i läroböckerna och vad kan det få för eventuella didaktiska konsekvenser i undervisningen? Diskursanalys har använts som metod i kombination med en hälsoteori med sedan tidigare identifierade hälsodiskurser. Även en komparativ metod har använts för att jämföra likheter och skillnader i läroböckernas hälsoskildring. Resultatet visar att flera hälsodiskurser har identifierats, där fysiologidiskursen och riskdiskursen dominerar. Fördelningen av hälsodiskurser var liknande i läroböckerna. Läroboken från år 2012 var mer detaljerad i skildringen av hälsa än läroboken från år 1988. Läroböckerna utgår från WHO:s definition av hälsa, dock skiljer sig hälsoskildringen. Läroboken från år 1988 domineras av den fysiska hälsan, och när psykisk och social hälsa skildras är det endast i relation till fysisk aktivitet. I läroboken från år 2012 får den fysiska hälsan mest utrymme, men hälsoskildringen är mer holistisk, när exempelvis psykisk och social hälsa skildras är det inte enbart i relation till fysisk aktivitet. Läroböckerna förhåller sig till de motsvarande läroplanerna Lgy 70 och Lgy 11. Lärare och elever bör vara kritiska till innehållet i läroböckerna, då de förmedlar olika hälsoideal som på olika sätt kan kategorisera elever. Kommunaliseringen kan ha en påverkan hur hälsa skildras i undervisningen. Läroboken från år 1988 kan i stor grad likställas med forskningsläget där det problematiserats att den fysiska hälsan dominerat. Lärobok från år 2012 motsäger sig en majoritet av forskningsläget då den förmedlar hälsa mer holistiskt, vilket kan främja en god kunskap om hälsa hos elever, i nuet och även i framtiden.

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.

Uppsatsen analyserar Elin Gerok och Lily Jaboksons läromedel Vi läser och lär 2 (1973) samt Richard Hulténs läromedel Prima svenska 2 (2015), som båda är läromedel för åk 2 i ämnet svenska. Syftet med analysen är att jämföra hur de två läromedlen framställer genus i text och bild. Syftet är även att undersöka om de två läromedlen är förenliga med de styrdokument som är aktuella för respektive tidsperiod. Denna studie görs genom en komparativ text- och bildanalys utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar att det finns en medvetenhet om genus i de båda läromedlen, men att det visar sig på olika sätt och att det framträder olika mycket. Analysen visar även att genusfrågan förändras över tid och att denna trend troligtvis kommer att fortsätta.

Uppsatsen analyserar två läroplaner, en från år 1900: "Normalplan för undervisning i Folkskolor och småskolor" och en från år 2011: "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011". Den analyserar även två läroböcker i naturkunskap, en från år 1907: "Lärobok i Naturkunnighet" av Hjalmar Berg och And. Lindén och en från år 2012: "Koll på NO biologi fysik kemi" av Anncatrin Hjernquist och Klara Rudstedt. Uppsatsen är en komparativ studie i förhållandet mellan läroplan och lärobok. Syftet med analysen är att undersöka förhållandet mellan läroplanerna och dess läroböcker under respektive tidsperiod. Vi har även valt att studera den största skillnaden mellan läroböckerna och dess diskurser. Uppsatsen utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapsteori och använder sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys. Analysen visar att förhållandet mellan normalplanen från år 1900 och läroboken från år 1907 är något obalanserad, läroboken är mer omfattande än normalplanen. Diskursen vi lyckades urskilja under den tidigare tidsepoken är synen på människan och dess suveränitet samt sätt att kategorisera människor. Förhållandet mellan Lgr11 och läroboken från år 2012 korresponderar, men vi ser ändå en hel del brister i förhållandet mellan dem trots att vi lever under 2000-talet. Den diskurs som här kan urskiljas betonar särskilt saker som allas lika värde och medvetenheten om miljö och hållbar utveckling.

Uppsatsen analyserar Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (2014) och Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2012). Syftet med analysen är att undersöka vad blivande lärare erbjuds när det gäller specifika metoder och arbetssätt i två av de läromedel som används i grundlärarutbildningen med avseende på undervisning i läsförståelse i skolan. Fokus ligger på vad böckerna innehåller när det gäller olika metoder som används i arbetet med elevers läsförståelse. Men även lärarens roll i undervisningen av metoderna och hur läroböckerna stämmer med läroplanen avseende undervisningen i läsförståelse. Uppsatsen utgår från metoden komparativ analys och fokuserar på likheter och skillnader genom att systematiskt undersöka vad som har tagits med eller uteslutits och vad som betonas eller tonas ner Analysen visar att medan Reichenberg fördjupar sig mest i faktatexter fördjupar sig Westlund i olika slags texter exempelvis skönlitteratur och faktatexter och Westlunds bok går mer på djupet än Reichenbergs bok som är mer kortfattad. Innehållet i båda böckerna ger mycket kunskaper om läsförståelse, olika metoder och arbetssätt och stämmer väl ihop med läroplanen för grundskolan för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i läsförståelse.

Skolors arbete med utvecklingen av elevers läsförståelse och skrivförmåga har visat sig brista inom båda ämnena svenska och svenska som andraspråk då eleverna inte får tillräckligt goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Första- och andraspråkselever har även olika språkliga förutsättningar vid inlärningen av det svenska språket. Syftet med studien är därför att analysera skillnaden mellan lästexter och arbetsuppgifter i läromedlen för årskurs 2 inom ämnena svenska och svenska som andraspråk; Livet i bokstavslandet och Språkis – svenska för nyfikna. Detta för att se om läromedlet för svenska som andraspråk gör en anpassning för andraspråkselever och överensstämmer med kursplaner och tidigare forskning. Studien utgår från en latent innehållsanalys som bygger på fyra centrala kategorier för elevers läs- och skrivutveckling: genrer, läsförståelse, ordförråd och skrivutveckling.Resultatet i denna studie visar att läromedlet för svenska som andraspråk skiljer sig avsevärt från läromedlet i svenska. Andraspråkseleverna får inte möta eller producera texter på samma sätt som förstaspråkeleverna vilket medför att de inte ges liknande förutsättningar till att utveckla sin läs- och skrivförmåga samt nå kunskapskraven i årskurs 3. Läromedlet behandlar dessutom inte alla punkter som finns med i kursplanen och ger inte eleverna de förutsättningar som tidigare forskning visat gynna andraspråkselever.

Att använda lärarhandledningar som stöd har länge haft en betydande roll i finsk matematikundervisning, och på senare år har flera finska läromedel översatts till svenska (Hoelgaard, 2015). Syftet med den här studien var att bidra med ökad förståelse för vilken typ av stöd, i form av aktiviteter, en lärarhandledning som översatts från finska till svenska ger. Aktiviteter för nio lektioner ur tre lärarhandledningar för årskurs 1–3 från läromedlet ’Favorit matematik’ har studerats utifrån en kvalitativ textanalys, med kvantitativa inslag. Genom en kvalitativ intervju med två matematiklärare i årskurs 1–3 som använder de aktuella lärarhandledningarna har aktiviteterna studerats utifrån vilka aktiviteter lärarna använder, inte använder samt vilka aktiviteter de önskar fanns i lärarhandledningarna. Resultatet av textanalysen visar att det i det analyserade materialet erbjuds 102 aktiviteter. Elever arbetar enskilt och förvärvar kunskap i nästan en tredjedel av dem, men ett brett urval av aktiviteter där elever arbetar tillsammans och lär sig genom deltagande erbjuds också. Lärarna upplever dock att det finns ett riktat fokus mot enskilt arbete i elevboken, vilket också blir synligt genom textanalysen.

Begreppet text har förändrats från att tidigare endast involverat skrift till att inkludera alla betydelsebärande delar som exempelvis skrift, bild och illustrationer. Texter som innehåller flera representationsformer som till exempel skrift och bild kallas för multimodala texter och sådana texter har uppmärksammats mer i dagens samhälle. Även många läromedel som eleverna stöter på i skolan är multimodala. Med bakgrund av detta syftar studien till att undersöka och jämföra relationen mellan skrift och bild i läromedel. Det analysmaterial som valts ut är läroböcker i naturkunskap som är inriktade till årskurserna F – 3 och anledningen till att dessa valdes beror på att de är multimodala och att de är aktuella i skolans verksamhet. Undersökningen besvarar frågeställningarna: Hur mycket utrymme tar skrift respektive bildelement i de olika läromedlen? Hur relaterar skrift och bild till varandra? Skiljer sig relationerna mellan skrift och bild i läromedlen? För att besvara frågeställningarna användes Björkvalls (2009) analysverktyg: förankringsrelation samt avbytesrelation. Resultatet visar att läromedlen innehåller både skrift och bild. Skrift förekommer på fler platser och tillfällen än bild, men även bilden upptar stort utrymme i läroböckerna. Analysen visar även att skrift och bild relaterar till varandra antingen med det Björkvall (2009) kallar förankringsrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden pekar ut det som ska uppfattas som centralt i det andra) eller vad han kallar en avbytesrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden kompletterar det andra med olika innehåll). Resultatet av analysen visar att de olika skrift och bildrelationerna skapas beroende på vilket innehåll som förmedlas. När innehållet är mer konkret skapas en förankringsrelation medan en avbytesrelation skapas när innehållet är mer abstrakt. Läroböckernas innehåll är likartat men de är konstruerade på olika sätt.

TV-spel som hälsofostran-om exergaming och ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar på stora brister och ett behov av förändring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som påtalas starkt är den läroboksbaserade mekaniska räkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak består av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever därigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den här studien syftar därför till att undersöka några gymnasielärares synsätt gällande lärobokens roll i matematikundervisningen, på vilket sätt läroboken används, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med läroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Fyra gymnasielärare i matematik med olika antal år i yrket har intervjuats. Resultatet visar att läroboken har en central plats i såväl planeringen som i genomförandet av undervisningen, även om omfattningen skiljer sig åt mellan lärarna. Läroboken visar sig vara ett stöd för lärarna, i första hand eftersom det finns många olika räkneuppgifter att använda. Valet av lärobok är inte heller något som bekymrar lärarna, utan de tar istället den bok som finns i bokhyllan. Fördelar som nämns med läroboken är att den skapar struktur och trygghet för eleverna samt hjälper lärarna att tolka kursplanen. Nackdelarna är att eleverna kan få för sig att boken är kursen och att de inte lär sig tänka matematiskt. Resultatet stämmer å ena sidan väl överens med forskningen angående lärobokens roll. Å andra sida nämner lärarna fler fördelar med att använda lärobok än vad forskningen gör.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.