Search

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

Skollagen föreskriver att all undervisning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen beskriver däremot inte hur implementeringen av de vetenskapliga evidensens ska gå till och aktuella studier visar att den överföringen inte är oproblematisk. Samtidigt finns det idag en skolpolitisk önskan att uppfylla detta genom att införa en så kallad evidensbaserad undervisning. I specialpedagogens professionella roll ingår att ha fördjupad kunskap om sambandet mellan aktuell forskning och skolans praktik, därför blir också den specialpedagogiska kunskapen om evidens och evidensbasering viktig.Syftet med det här arbetet är att få mer kunskap om hur ett evidensbaserat forskningsresultatkan förstås i relation till skolans praktik. Utifrån en tydlig vetenskaplig evidens kring vikten av fonologisk medvetenhet för att underlätta läsinlärningen hos elever, valdes data till arbetet som beskriver undervisning med mål att öka elevers fonologiska medvetenhet. Arbetet utgår från en diskursanalytisk teori och metod som i det här fallet innebär en analys av de diskurser, de språkliga sanningar, som framkommer i materialen. Genom att analysera talet om undervisningens premisser och elevernas lärande i de olika materialen har jag närmat mig frågan om hur en evidensbaserad undervisning kan realiseras.Resultatet visar att vissa av de premisser som framkommit i den så kallade Bornholmsstudien kräver både professionellt omdöme och relationella förmågor. Ett linjärt överförande av forskningsresultaten, såsom en klassisk modell av evidensbasering föreskriver (Levinsson, 2013), är därigenom inte självklar. Dessutom visar resultatet att evidensen är i ständig rörelse. Premisser som tidigare ansetts vara avgörande för att lyckas, kan tas bort eller förändras utifrån nyare rön. ”What works” blir på det sättet avhängigt diskursiva villkor och är intenågot oföränderligt. Genom arbetets textfokus framkommer även vikten av att tydliggöra och exemplifiera begrepp för att inte tolkningsmöjligheterna ska urholka den ursprungliga evidensen.Utifrån specialpedagogens roll som stöd till lärarna i utvecklingen av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, tydliggör resultatet vikten av att genom aktuell evidens informera och inspirera lärare att arbeta reflekterande och undersökande i din egen praktik. En evidensbaserad undervisning, i den klassiska tolkningen, ter sig däremot närmast utopisk.

Uppsatsen innefattar en analys av reklamfilmer från företagen Garnier, Head and Shouldersoch Philips. En reklamfilm från varje företag analyseras genom att studera vilka retoriskamoment och semiotiska resurser som används för att göra en jämförelse möjlig. Syftet är attur ett genusperspektiv studera hur reklamfilmer riktas mot män respektive kvinnor, samt attställa dessa mot reklamfilmer som inte är riktade mot ett specifikt genus. Syftet är även attbidra till yrkesprofessionen för svensklärare, då en liknande analys kan leda till retorikgrunderoch därför skulle kunna vara en del av svenskundervisningen på gymnasiet. Uppsatsen utgårfrån teorierna diskurs och genus och är möjlig genom metoden multimodal kritiskdiskursanalys med genusinriktning. Resultatet visar att alla tre företag använder sig avflertalet retoriska metoder och semiotiska resurser för att kunna påverka den tänktamålgruppen. Garnier, vars reklamfilm representerar en kvinnlig målgrupp, fokuserar på eninformativ reklamfilm där utseende står i fokus. Head and Shoulders, vars reklamfilmrepresenterar en manlig målgrupp, fokuserar på framgång och ledarskap och innefattas avliten del av produktinformationen. Philips, vars reklamfilm representerar den genusneutralamålgruppen, fokuserar på informativ reklamfilm i kombination av framgång och kan därförses som en reklamfilm som riktas till både män och kvinnor.

This article argues for the ambivalence between the use of feminist discourses in commercial purposes as the music industry and popular culture is driven by capitalist logic. The issue is analyzed with a multimodal discourse analysis. By studying the visual and lexical resources in Cardi B’s music video to single “Money” we find that whilst the video from a feminist perspective can be viewed as sex positive and empowering, it simultaneously satisfies the male-gaze and reproduces the objectification and sexualisation of women. As the music industry is thrives from a commercial basis, it is capitalism that benefits from its profits.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor marknadsför sig själva genomspråkbruket på deras hemsidor. Detta tillämpas genom en text- och diskursanalytisk studie avtre gymnasieskolor som tillgodoser Samhällsvetenskapsprogrammet i Täby kommun. Urvalethar begränsats till respektive skolas hemsida och programsida. Resultatet visar på att det finnsskillnader i hur skolorna använder språket för att marknadsföra skolan och detsamhällsvetenskapliga programmet. Åva gymnasium använder sig av direkta frågor tillläsaren, Täby Enskilda har ett direkt tilltal till läsaren i formen du och Tibble gymnasiumlyfter fram lärarnas kunnighet., This essay aims to study how secondary schools’ market themselves through the use oflanguage on their websites. This is applied through a text and discourse analytical study ofthree secondary schools, all of which meet the Social Sciences program, located in Täby. Theselection has been limited to each school's website and program page. The results show thatthere are differences in how the schools use the language to market the school and the socialscience program. Åva gymnasium uses direct questions to the reader, Täby Enskilda have adirect address to the reader in the form you and Tibble gymnasium highlight the teachers'knowledge.

Medier kan påverka vilka frågor som aktualiseras och som människor har åsikter om. När medier uppmärksammar skolämnet idrott och hälsa tenderar det att bidra till en bild av hur ämnet är samtidigt som det kan bidra till en norm om hur ämnet bör vara. Syftet med denna studie är att synliggöra och öka förståelsen för vilka diskurser som skapas och sprids kring ämnet idrott och hälsa i svenska dagstidningar. Till hjälp har jag utformat två forskningsfrågor; 1) Vilka framställningar av ämnet idrott och hälsa förekommer i svenska dagstidningar och vilka framträdande diskurser går att identifiera i dessa framställningar? samt 2) Vilka möjliga konsekvenser följer av de diskurser som identifierats? För att besvara forskningsfrågorna användes diskursanalys som metod. Materialet som analyserades bestod av 75 tidningsartiklar med avgränsningar till åren 2017–2020 och svensk storstadspress. Det innebär att artiklarna har publicerats i tidningar med säte i Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien utgår även från diskurs som teori och kopplas till Foucaults perspektiv på diskurs, makt och kunskap. Resultatet visar nio identifierade diskurser, varav tre övergripande diskurser och sex underdiskurser. Den mest framträdande diskursen var Diskursen om mer fysisk aktivitet tillsammans med fyra underdiskurser; Diskursen om ett välfärdssamhälle, Diskursen om att lyfta den svenska Pisaskolan, Diskursen om att hitta sin favoritidrott samt Diskursen om att minska stillasittande. Den näst mest framträdande diskursen var Diskursen om mer psykisk (o)hälsa med två underdiskurser; Diskursen om att ämnet leder till psykisk ohälsa och Diskursen om att ämnet löser problemet med psykisk ohälsa. Den sista identifierade diskursen är Diskursen om omklädningsrummet. Resultatet består även av en analys av vilka konsekvenser som följer för de identifierade diskurserna, det vill säga hur diskurserna också kan utöva makt över subjekt inom diskursen genom att det skapas diskursiva ramar för hur subjekt kan agera inom en given diskurs.

Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot? Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. De teoretiska diskussionerna tar sig an kritikbegreppets innebörd, dess historia och vetenskapliga implikationer. Här bidrar bokens artiklar också med teoretiska utvecklingar av kritikbegreppet i relation till exempelvis genre, motdiskurser, tystnad och frånvaro. I de empiriska bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma i socialtjänsten definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Meningen med studien var dessutom att studera hur deras föreställningar påverkar synen på fenomenet. Gränsdragningen mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation utifrån respondenternas utsagor var även ett studiens undersökningsområden. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det använts en kvalitativ undersökningsmetod genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i Sverige. Resultatet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck inte är enhetligt definierat men att det däremot finns vissa komponenter i respondenternas svar, som spelar stor roll i hur yrkesverksamma definierar fenomenet. Det kollektiva förtrycket, återupprättandet av heder som motiv samt kyskhet är några av dem. Vidare framkommer det att det finns en kulturell föreställning om hedersrelaterat våld som påverkar synen på vem som blir utsatt eller utsätter någon för hedersrelaterat våld. Detta innebär att yrkesverksamma gör en skillnad på hur de definierar våld beroende på vilken kultur eller bakgrund klienten kommer ifrån. Hedersrelaterat våld och förtryck är sammankopplat till icke-svenskar på grund av att det är kulturaliserat. Detta har bidragit till att våld som utförs skiljs åt beroende på vilken etnicitet och kultur våldsutövaren har, detta vill säga om hen är etnisk svensk eller icke-svensk. Denna studie är därmed relevant till socialt arbete på grund av att det kan öka kunskapen om den existerande kulturella föreställningen gällande hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan påverka deras klienter.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori., Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild av skolgården som förmedlas till verksamma lärare och på vilket sätt skolgården beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig på en analys av artiklar om skolgården från Lärarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen åren 1993-2012. Resultatet visar att skolgården i tidningarna beskrivs som en plats med många möjligheter och att hängivna eldsjälar driver olika slags skolgårdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgården som målas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmän problematiserande bild av skolgården. De kvalitéer som tillskrivs skolgårdsrummet är bland annat att barnen får möjlighet att själva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de får möjlighet att möta världen med hela sin kropp. Kvalitéerna går också att förstå som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör. Talet om skolgårdens lärande tyder på att skolgårdes lek inte inkluderas i lärandebegreppet, trots att både den gällande läroplanen och aktuell forskning tyder på att lek och lärande är oskiljaktiga i barnets värld.

Idag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori. Resultatet presenterades genom en uppdelning i tre kategorier medan diskussionen delades upp efter frågeställningarna. Slutsatsen blev att konflikterna mellan könsroller, föräldradiskurser och yrkesroller sakta men säkert leder en utveckling som utmanar rådande normer. Nyckelord: diskursanalys, genus, blogginlägg, föräldraskap, yrkesroll, könsroll.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Analysen visade att männen i studien konstruerade sin identitet i förhållande till de upplevda rådande samhällsidealen. Samtliga av männen talade om vikten av att vara vältränad, ett kroppsligt tillstånd som ansågs högst eftersträvansvärt. Männen använde sig av olika diskursiva resurser när de talade om kroppen och när de talade om penisen. Penisens betydelse konstruerades utifrån dess funktion, och det var vid väldigt få sociala interaktioner som penisen hade en central roll för den uppvisade identiteten., The fact that the penis haven’t had a central role in the social psychological field in aspect to men’s identity, although the male body has gotten more attention in media and the society as a whole, is the starting point for this study. We wanted to find out how Swedish males in the age of 20-30 years constructed their identities from their bodies and penises. The eight interviews that were conducted in a semi-structural way were analyzed by using parts of three different discursive analysis approaches, and also in aspect to Goffmans dramaturgical perspective and his theory about stigma, as well as Butlers performative idea about gender and Connells theory concerning the hegemonic masculinity. The analysis showed that the men constructed their identities in regards to what they thought was the prevailing ideals in society regarding the male body. All of the men talked about the importance of being fit, a bodily condition they strived to gain. The men used different discursive resources in their talk about the body and in their talk about the penis. Function was the main theme when it came to the penis and what it was used for, and it was in very few social interactions that the penis had a central role in the construction of the men’s identity.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet. Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ”Pojkar är pojkar” samt ”Pojkar har inte tid att läsa”. Intervjustudiens resultat visar att pojkars läs- och skriftspråkande konstitueras som åtskilt från flickors, vilka i sin tur förväntas göra andra literacyerfarenheter. Pojkar uppfattas befinna sig på olika literacyarenor som medskapare av literacies utanför skolan. Att intressera pojkar för literacyaktiviteter inom svenskämnets undervisningspraktik ser de intervjuade lärarna som en pedagogisk utmaning. Till följd av detta tyder studiens resultat på att en stor del av ansvaret för vilka former av literacies och på vilka sätt pojkar blir literacyutövande individer i klassrumspraktiken förläggs till den enskilde skriftspråkande pojken.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde. Jag undersökte också om tidningstexterna utsatte homosexuella för språklig diskriminering. Från diskursanalysen lånade jag analytiska verktyg för att också försöka se diskursen om homosexuella, det vill säga vilka föreställningar och tankemönster som texterna gav exempel på och vilka som hade mandat att uttala sig i ämnet. Mitt källmaterial bestod av texter publicerade i tidningarna Aftonbladet, Arbetaren, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare. Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder. Konsekvenserna av diskurserna problematiseras i förhållande till tidigare forskning som behandlar medborgarfostran av hörande elever respektive identitetsgestaltning hos döva (och hörselskadade). I resultatdiskussionen framträder ett mönster som visar att vissa diskurser leder eleverna som medborgare till ökad delaktighet och tillgänglighet i samhället medan andra snarare verkar i motsatt riktning.

The main purpose of this dissertation is to analyse and identify problems arising from the Swedish Social Insurance Agency’s (SSIA) perceptions of parents, as they appear in the brochures targeted at expectant or new parents between 1974 and 2007. The aim is to distinguish who are being pointed out, constructed, and normalised as parents; and to analyse the functions of the recipients and the senders respectively. The aim is to be considered in the light of the SSIA’s commitment to gender equality, a policy that promotes equal access to the insurance of parents to share the parent’s insurance more equally. The dissertation is based on a theoretical framework that may principally be described as a feminist discourse analysis, which, among other things, means that a constructivist approach is of central importance. In addition, an intersectional perspective is an important starting point, putting the focus on the interaction and interdependence between different social categorisations. In four analysing chapters, the material is being tackled from different approaches or angles. In the first chapter, a picture is drawn of the institutional and political context that sets the prerequisites of the insurance regulations as well as the way the texts have been written and may be understood. The second chapter presents an analysis, in the terms of space deixis, of whom is/are being pointed out and positioned as recipient/s by SSIA. In the third chapter, an analysis of the normalised notions of parents that are identified in the texts; and of what parents are being favoured and described as ‘normal’. In the fourth chapter, the functions of the different actors are being analysed, showing how the relationship between the SSIA and the parents is constructed from in the texts. The results show that, in all brochures, parenthood is strongly gender-marked and that gender equality, above all, is to be understood as a quantitatively even distribution between mothers and fathers. In today’s brochures, the agency identifies and normalises recipients who primarily are biological mothers with orderly conditions, living in nuclear families with biological children. The older brochures have a higher level of gender neutrality in their texts, where mothers and fathers are placed equally and at the same distance from the position of the sender. The newer brochures, however, represent a wider range of social categorisations, and thus present a more complex picture of parenthood. The results also show that the function of SSIA in the texts is primarily economic, and that there is no obligation for parents to share the parent’s insurance equally, despite the political resolutions that impose this task on the agency.

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete. I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan.

SAMMANFATTNING Identitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna. Enligt det andra, det postmoderna, är människans identitet flexibel och rörlig, utan en beständig kärna. Vårt syfte har varit att undersöka talet om identitet i den rådande läroplanen för de frivilliga skolformerna: Lgy 70 (som började gälla 1971) och Lpf 94 (sedan 1994 rådande läroplan). Vi gjorde det genom att ställa oss följande tre frågor: Vilka möjliga tal om identitet kommer till uttryck i Lpf 94 respektive i Lgy 70?, Hur förhåller sig läroplanernas tal om identitet till identitetsforskningen? och Vilka konsekvenser för eleverna, det vill säga för deras syn på sig själva, kan talet om identitet i de respektive läroplanerna ge? Vår analys visade att det moderna talet om identitet dominerande i båda läroplanerna. Vidare kom också det postmoderna talet om identitet till uttryck, om än i mindre skala. Vår tolkning av läroplanerna är att talet om identitet som kommer till uttryck i Lgy 70 är mer i fas med sin samtid än vad det är i Lpf 94. Slutligen har vi diskuterat och givit förslag på vilka konsekvenser dessa tal om identitet kan få för elevernas självbilder, utan att ta ställning till vilket tal om identitet som är att föredra. Nyckelord: diskursanalys, identitet, modernitet, postmodernitet, personlighet, självbild.