Search

Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.

Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

The capacity to explain subject matter to a non-specialist audience is one of the highest valued generic skills among science alumni of Lund University. Despite this fact, popular science communication is only poorly practiced during the undergraduate studies. In an earlier study we analysed the quality of popular science papers written by degree project students of biology. Our major observation was that most students had difficulties in changing perspectives, and in arguing the importance and relevance of their findings. In the project report we discussed the potential of popular science writing as a didactic tool. This is the main issue of the present article, which focuses on students’ own experiences of writing for the general public.Through a web-based questionnaire 64 biology students have described what contribution the popular writing on their degree project has had to their learning. A vast majority expressed that the writing helped them change perspectives and see their discipline and project in a different light. Many of the students described that the popular science writing made it easier for them to see the bigger picture, to better understand the aim of their own work, and to realize what implications their results might have in the future. The students were also asked whether the popular science writing contributed to their understanding of the discipline. Even though less students were able to describe such a relationship, their answers altogether support the idea that the genre contributes to their understanding as well. My concluding remark is therefore that popular science writing is a useful tool for reflection, and that it would add significant value to the students’ capacity of changing perspectives, and accordingly to a deeper understanding of the discipline in a broad sense.

In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged? What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.