Search

De nationella proven i engelska syftar till att stödja lärares betygssättning i svensk skola. Målsättningen i provutvecklingen är därför att konstruera prov med en så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt. Syftet med denna studie är, med utgångspunkt i Messick (1987, 1989), att undersöka och belysa på vilket sätt och i vilken utsträckning test-taker feedback kan bidra till provens validitet och reliabilitet. I en empirisk studie analyserades samvariation mellan elevers åsikter om läsförståelseuppgifter och det faktiska utfallet, det vill säga hur väl eleverna lyckades lösa uppgifterna. Data, som samlats in vid utprövning av nya uppgifter till det nationella provet i årskurs 9, bestod av feedback om nio läsförståelseuppgifter från cirka 400 elever per uppgift samt deras resultat på uppgiften. Analysen visar att elevers uppfattningar om hur bra uppgiften var, hur svår den var respektive hur väl de lyckades lösa den delvis samvarierar på ett statistiskt signifikant sätt med deras resultat när uppgiften poängsattes. Vidare visar resultaten att test-taker feedback kan tillföra värdefull information för att upptäcka om en uppgift tycks gynna någon grupp framför en annan. Informationen som test-taker feedback ger kan också bidra till stärkt validitet och reliabilitet om den exempelvis används för att sekvensera uppgifter utifrån upplevd svårighetsgrad eller för att sortera bort olämpliga uppgifter. Nyckelord: Test-taker feedback, läsförståelse, nationella prov, engelska, validitet The use of test-taker feedback in the development of national tests of english Abstract The purpose of the national tests of English is to provide support for teachers’ grading of students in Swedish schools. Hence, the aim is to develop as valid and reliable tests as possible. Based on Messick (1987, 1989), the purpose of this study is to explore and illustrate in what ways and to what extent test-taker feedback may contribute to the validity and reliability of the tests. An empirical study was carried out, where the covariation between students’ opinions about reading comprehension tasks and their actual results were analysed. Data con¬sisted of test-taker feedback collected when trying out nine reading compre-hension tasks for the national test in grade 9 among 400 students per task, and of students’ results on the tasks. The analysis shows that the students’ opinions about the overall quality and the difficulty of the tasks, as well as their outcome expectancy after completing the tasks, covaried in a statistically significant way with their performance, when the tasks were marked. Furthermore, the results indicate that test-taker feedback may provide useful information related to bias. The information from test-taker feedback may also contribute to the validity and reliability of a test, for instance when used for sequencing tasks according to experienced level of difficulty or for sorting out less suitable tasks. Keywords: Test-taker feedback, reading comprehension, national tests, English, validity

Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt. Sverige ligger nu under OECD genomsnittet. Samtidigt visar studier att elevers läsförståelse kan ökas om de får strukturerad undervisning . I denna interventionsstudie deltar 64 elever från årskurs 3. Syftet med studien var att utvärdera två modeller för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author (QtA). Eleverna har fått träna fyra gånger per vecka under åtta veckor. Sammanlagt blev det 32 samtal. Hälften av eleverna har fått träna efter en strategiorienterad undervisningsmetodik, Reciprocal Teaching (RT), medan den andra hälften har fått träna efter en innehållsorienterad undervisningsmetodik, Questioning the Author (QtA). Alla elever deltog i alla 32 samtalen där de fick läsa berättande texter. Eleverna testades före och efter interventionen. Resultaten visade på en signifikant ökning i läsförståelse vare sig eleverna hade tränat efter strategiorienterad undervisning eller innehållsorienterad undervisning. Även elevernas läshastighet av sammanhängande text ökade i båda betingelserna, men den ökade mest för de elever som fått träna efter QtA . Key words: strategiinriktad undervisningsmetodik, innehållsinriktad

Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.

Artikeln presenterar en fallstudie rörande skillnader mellan faktisk och förmodad läsning. För att belysa fallet har tre unga vuxna med dyslexi undersökts då de läst faktatexter med illustrationer varvid deras ögonrörelser spelats in. Deltagarna har även intervjuats kring hur de uppfattar sin läsning. Syftet är att avtäcka eventuella skillnader mellan faktisk och förmodad läsning för denna grupp av läsare då tidigare läsförståelseforskning haft fokus på goda läsare. ”Mixed methods” användes vid analys av data. Studiens utgångspunkter är läsning i flera modaliteter, ’the simple view of reading’ samt läsförståelse som ett samtidigt processande av delar av texten på flera nivåer. Resultatet, som redovisas i tre narrativ, visar att läsmönstren är delvis omedvetna samt att bilderna betraktas slumpmässigt varvid integrering av information försvåras. Resultatet visar också på problem med avkodning något som försämrar processandet av texten på flera samtidiga nivåer. Resultatet antyder att instruktioner i framförallt bildbearbetning är önskvärt för gruppen av läsare.