Search

The search for water has been vital in our solar system as water indicates a potential for life. The search has been extended to satellites orbiting the outer planets. It has already been proven that water exists on Saturn’s moon, Enceladus, where the spacecraft Cassini did a flyby through a water plume. The study of the water plumes has been implemented on Jupiter’s moon, Europa, where there are signs of an underwater ocean existing. Several studies have implemented an analytical model for the gas distribution of plumes to match the detected signals with their method of plotting the distribution of water gas. In this report, we quantitatively analyzed plume distributions used in studies by Roth et al. (2014), Blöcker et al. (2016), Sparks et al. (2016), Jia et al. (2019), Arnold et al. (2019), and Huybrighs et al. (2020). In these plume studies there are 2 different plume shapes used, namely the expanding teardrop and the expanding circular shape. Different scale heights are used for the teardrop shape, leading to either shorter or longer appearance of the teardrop plume. Comparing the plume distribution of these analytical plumes, Roth’s method is the most sensitive one in this category, meaning that Roth’s plume model had the lowest quantity in terms of the density distribution values. Arnold’s plume model is the densest for altitudes below roughly 300km and Huybrigh’s plume model for altitudes above 300km. In terms of the vertical and the horizontal column densities and the total number of molecules, the most sensitive method in each category was Jia’s, Roth’s, and Blöcker’s plume model respectively. Our results suggest that the plume models are rather inconsistent with each other quantitatively. Sökandet efter vatten har varit avgörande i vårt solsystem eftersom vatten indikerar en potential för liv. Sökandet har utvidgats till satelliter som kretsar kring de yttre planeterna. Det har redan bevisats att vatten finns på Saturnus måne, Enceladus där rymdfarkosten Cassini flyger förbi genom en vattenplym. Studiet av vattenplymer har genomförts på Jupiters måne, Europa, där det finns tecken på att ett undervattenshav existerar. Flera studier har implementerat en analytisk modell för gasfördelning av plymer för att matcha de detekterade signalerna med deras metod för att plotta fördelningen av vattengas. I den här rapporten analyserade vi kvantitativt plymfördelningar som används i studier av Roth et al. (2014), Blöcker et al. (2016), Sparks et al. (2016), Jia et al. (2019), Arnold et al. (2019) och Huybrighs et al. (2020). I dessa plymstudier används 2 olika plymformer, nämligen den expanderande tårformen och den expanderande cirkulära formen. Olika skalhöjder används för droppformen, vilket leder till antingen kortare eller längre utseende av droppplymen. Om man jämför plymens fördelning av dessa analytiska plymer, är Roths plymmodell den mest känsliga. Arnolds plymmodell är den tätaste för höjder under ungefär 300 km och Huybrighs plymmodell för höjder över 300 km. När det gäller de vertikala och horisontella kolumndensiteterna och det totala antalet molekyler var den känsligaste plymmodellen Jias, Roths respektive Blöckers plymmodell. Våra resultat tyder på att plymmodellerna är ganska inkonsekventa med varandra kvantitativt.

Syftet med denna studie är att engagera barn mellan 1-3 år i ett experiment gällande vattnets olika faser och utvärdera hur de kan uttrycka sin förståelse om detta. Experimentet utfördes under två separata tillfällen där barnen intervjuades och fick rita teckningar båda gångerna. De utvalda metoderna i arbetet är deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer med möjlighet till följdfrågor samt analys av de teckningar som barnen i undersökningen ritade. En annan metod som användes var att analysera de teckningar som barnen fick rita vid det första undersökningstillfället, dessa blev ett viktigt redskap för att kunna utläsa barnens tankar och uppfattningar som ett komplement till deras verbala och kroppsliga kommunikation. Studien visar att barnen hade fått en ökad förståelse vid det andra tillfället. Det visade sig att barnen ändrade sina uppfattningar kring temperaturens betydelse vid det andra tillfället då de direkt kunde peka på att varmt vatten gör att isen smälter fortare. Genom barnens teckningar kan man utläsa att deras tankar kring vattnets fasövergångar har förändrats. En slutsats som framgick av studien är att barnen kan uttrycka sina tankar genom teckningar, att barns uppfattningar kan förändras vid olika tillfällen samt att barnen fick en ökad förståelse kring temperaturens betydelse för att isen ska kunna smälta. En annan slutsats som framkom var att barnen vid det andra tillfället hade fått mer kunskap om ämnet och kände sig mer trygga i situationen. The purpose of the study is to engage children between 1-3 years of age in an experiment regarding the different phases of water and evaluate how they can express their understanding of this. The observations and interviews were conducted on two occasions where the children were interviewed and had to draw drawings both times. The method chosen is participant observation, semi-structured interviews based on an interview guide where there are preparatory questions, but at the same time access to follow-up questions when needed. Another method that was used were the drawings that the children got to draw on the first observation occasion, these drawings played an important role in analyzing the children’s thoughts and experiences, as a complement to their verbal expressions and body language. The study showed that the children had gained an increased understanding. It also turned out that the children changed their perceptions about the importance of temperature at the second occasion when they could directly point out that the warm water makes the ice melt faster. Through the children´s drawings, one can observe that the children’s thoughts about the water´s phase transitions had changed. One conclusion that can be drawn is that children are able to express their thoughts through drawings, that children's perceptions can change at different times and that the children had gained an increased understanding of the importance of temperature, in order for ice to melt. Another conclusion that emerged was that on the second occasion the children had gained more knowledge about the subject and felt more confident in the situation.

Shimmer, Tangle, Deep, Dark, Wet is an exploration of the possibilities of the publication, the underwater world, editorial work and an investigation in different materials. The work includes among other things, a professional mermaid, a marine geologist, three underwater rugby players, and a poem about the waves in the Persian Gulf. Skimmer, trassel, djupt, mörkt, blött är ett utforskande av publikationens möjligheter, världen under vatten, redaktionellt arbete och ett experimenterande med olika material. Arbetet innehåller bland annat en professionell sjöjungfru, en maringeolog, tre undervattensrugbyspelare och en dikt om vågorna i persiska viken.

Deponeringar under bronsåldern är ett fenomen som uppstod både på land och i olika formerav vattentillstånd som till exempel sjöar, våtmarker, floder och vattenfall. Mycket forskninghar gjorts inom det här området, kring vilka typer av fynd och föremål som har hittats i dessasammanhang och många frågor uppstår när man arbetar med deponeringar som ett fenomen.Vad var anledningarna till deponering, vad var orsaken till varför de har placerats där ochhade omgivningen någon betydelse för människorna som deponerade människor vid dessaplatser. Frågorna som ställs inför den här studien kommer att vara för att se om vattnet hadesin egna aktörskap som spelade roll, om platsen, såsom rinnande eller stillastående vattenhade en påverkan, om det fanns andra faktorer eller krafter bakom valet av plats fördeponering. Denna artikel syftar till att diskutera vatten med sin egna form av akens och hurdetta relaterar till varför deponeringar skedde från första början i Mälardalsområdet. Bronze age depositions was a phenomenon that occured both on land and in different forms ofwatery places such as lakes, bogs, rivers and waterfalls. A lot of research has been done inthis area, around what kinds of finds and objects have been found in these contexts and manyquestions arise while working with depositions as a phenomena. As to why they have beenput there, what were the reasons behind the depositioning and did the surrounding area matterto the people putting their own and other people down in these watery places. The questionsfor this study will be if the waters had its own agential power that played a part, whether theplace, such as flowing or stationary water had an impact or if there were other factors orpowers behind the choosing of place to deposition. This paper aims to discuss water with itsown form of agency and how this relates to why depositions took place in the first place inMälardalen.

Most labour rooms in Sweden pretty much all look the same. They have a white plastic floor and a light colored wall. The room has one bed, and next to the bed you find machines that will help you if anything goes wrong. These rooms are made to give birth in - but somehow they’re not made for that at all. This project is based on research showing that home births can lower the risk of several medical interventions, infections and helps to get a better birthing experience overall (in low risk pregnancies). In Sweden only about 0,1% give birth at home, which is something that might change with time - but not everyone has the possibility, or feel safe enough, to give birth in their own home - or even want to. In Swedish history there was a transition from giving birth at home to giving birth at the hospital - and during this transition there also existed delivery homes. These were places that gave the opportunity to give birth in a home like setting - but with a more evolved medical security than in the home. These homes were later found not as cheap to run as the cost effective hospitals - and were all eventually shut down. Until now. The project uses biophilic design and rounded shapes to connect to the shapes of nature, while at the same time combining it with the rural Swedish home. The project becomes a space to give birth in - but also share experiences, meeting family on your terms, celebrate the life created and mourn when life gets taken away too soon. The birth of a child is one of the biggest things that can happen in a persons life. And we should give birth, not only with medical support - but with spatial support as well.

The purpose of my investigation is to shed light on why people chose to settle in a specific location during the Bronze Age, in this instance Lund municipality. I have restricted my investigation to eight settlements as these are the ones that have written sources. Many Bronze Age settlements are situated by the sea, although not the 8 I have highlighted in my investigation. The settlements in Lund municipality were therefore not dependent on the sea for their livelihood or transport routes. The selected source material includes written sources in the form of archaeological reports, course books and dissertations. My investigation reveals significant similarities in the factors determining the choice of settlement. The theories to be tested were the key factors I have set out as probable reasons for settling here. The settlers came to be dependent on having access to water and fertile soil as well as shelter from the wind. Almost without exception, the settlements were close to one another, at most 1.5 kilometres from the nearest neighbour. These clusters suggest cooperation in providing daily food supplies and also indicate a peaceful coexistence. It also seems that areas for socialising have been important. Another common factor is that people chose a settlement that had been previously occupied. The reasons for this may have been twofold: the very favourable conditions and the presence of ancestral graves that people felt the need to visit.

In this project, the temperature of water was to be determined by recording the sound made whilst being poured into a container. The goal was set to achieve an accuracy of at least 80% of measurements should be predicted within ±10°C and a negligible amount outside ±20°C. The approach to this problem was through creating an algorithm based on signal analysis and machine learning, which required a large quantity of audio samples to train. This algorithm would then be put into an application for added versatility. The resulting algorithm was able to make a prediction of 78.4% of measurements within ± 10°C and the ± 20°C interval contained all but 5.4% of the measurements. The app did not work as intended on mobile devices but is functional on a computer. Although the computer version is functional and can predict temperatures, it is not accurate enough to be useful in day to day life.

This project explores vagueness in space and how it can help us train and sharpen our senses as designers and architects to adapt to the realities of scarcity and how to make less-extractive processes of creating space. Using ephemeral but recurring phenomena such as air flow, reflections, refractions of light and moist in architecture as inspiration, I seek to make everyday-spaces, such as underneath a wash basin, a radiator or behind a door, interesting again. With methods inspired by the land art movement to find new ways of seeing interior spaces, I use attentiveness and the idea to not destroy or disturb to observe already existing spaces. The project seeks to tell a story of neglected beauty in forgotten spaces and translating them into (im)material architectural spatial installations. I hope this project can bring an understanding that protecting and appreciating what we already have is probably more sustainable than constantly changing and readjusting spaces to fit our wants and what we think we need. To train our senses and get new ideas of beauty and function in already existing interior spaces, brings what is out of focus into the light. This might be a way to partly slow down the industry of interiors and redirect how we work as architects and designers to understand that everything doesn’t need to change, but if we seek change, we can do it by immaterial phenomena, such as light through the interstices, that will occur as long as there is life.

En tapper är en person som rent fysiskt, med en stav, petar på en synskadad simmaren för att informera om vändning. Om arbetet som tapper kan bytas emot en teknisk lösning skulle detta ge simmaren mer frihet för träning. Målsättningen med projektet var att undersöka om det med hjälp av Blåtandssändare och mottagare, så som en mobiltelefon eller träningsklocka, är möjligt att fastställa en simmares positionering så pass noggrant att dessa kan användas för signalsystem för synskadade simmare vid vändningar. Projektet testade olika placeringar av sändare och fann att flera sändare i samverkan kan ge ett mer exakt och stabilt värde än en enstaka. Tester visade tydliga mönster i de registrerade värdena. Mönster i form av tydliga toppar vid närmanden av sändare. Detta leder till slutsatsen att ett blåtandsystem med flera sändare är fullt möjliga för att kunna känna om en simmare närmar sig. Men att sådana system förutsätter vidare tester och filtrering av mottagen signalstyrkeindikator (RSSI). Detta då signalstyrkan kraftigt försämras i vatten. Sändarnas placering vid bassängens ändar verkar ge bäst resultat men kan med fördel kombineras med ytterligare mjukvaru- eller hårdvarusensorer så som accelerator eller liknande. A tapper is a person who physically prods a visually impaired swimmer with a stick to inform the latter about the time too turn. If a technical solution could be used instead of the tappers, this would give the swimmer more freedom when training.The goal of the project was to investigate whether, with the help of Bluetooth transmitters and receivers such as a mobile phones or training watches, it is possible to determine a swimmer's positioning so accurately that these can be used for signal systems for visually impaired swimmers when turning.The project tested different placements of transmitters and found that several transmitters in cooperation can give a more accurate and stable value than a single one. Tests showed clear patterns in the recorded values. Patterns in the form of clear peaks when a swimmer is approaching the transmitter. This leads to the conclusion that a Bluetooth system with several transmitters is entirely possible for swimmer detection. But that such a system requires further tests and filtering of Received Signal Strength Indicator (RSSI) as the signal strength is greatly degraded in water. Placing the transmitters at the ends of the pool seems to give the best results but can advantageously be combined with additional hardware or software sensors for example accelerometer.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Den stora bronsåldershögen i Håga, utanför Uppsala, har länge dragit blickarna till sig. Hågahögen, även ibland kallad Kung Björns hög, är den mest kända fornlämningen på platsen men kring högen finns även flera andra spår från bronsåldern, bland annat kulthus, skärvstenshögar och en fornborg. Hågahögen undersöktes i början av 1900-talet och utgrävningen avslöjade bland annat att högen hade anlagts ca. 1100–900 f.Kr. och att den avlidne hade kremerats och begravts i en ekkista. Det var mycket oväntat att påträffa en bronsåldershög så långt norrut som i Uppsalatrakten. Att den dessutom innehöll en mycket rik uppsättning föremål av brons och guld är en stor anledning till att Hågahögen har varit mycket uppmärksammad inom den arkeologiska forskningen sedan dess. I mer än ett sekel har Håga varit central i tolkningarna och förståelsen av bronsåldern i Mälardalen. Även om Hågahögen är exceptionell är graven och Håga en del av en större samhällsutveckling i Uppland och Mälardalen under yngre bronsåldern. I denna bok samlas artiklar som behandlar olika aspekter av Håga och utvecklingen i Hågaområdet under bronsåldern, men även under senare tidsperioder.

Vid utvidgning av befintliga hamnar kan den relativt nya metoden stabiliserade/solidifierade (S/S) förorenade muddermassor användas i anslutning till spont. S/S metoden används för att binda föroreningarna fysikaliskt eller stänga in dem samt för att förbättra massornas hållfasthets- och deformationsegenskaper. Istället för att deponera dessa, ofta förorenade, muddermassor till ett högt pris kan det återanvändas i hamnkonstruktionen som ett byggmaterial. Det finns få rapporter som behandlar stabiliserade massor i anslutning till spont och hur de samverkar, vilket gör att det inte finns tydliga riktlinjer för hur metoden ska användas. Dessutom finns det stora osäkerheter kring hur utvecklingen av den odränerade skjuvhållfastheten ökar över tid och hur den kan tas hänsyn till vid projekteringen och därför kan metoden inte utnyttjas på ett effektivt sätt. Den odränerade skjuvhållfastheten utvärderas som halva tryckhållfastheten. Syftet med studien är att kunna prognostisera hur jordtrycket mot en spont beror på de S/S -behandlade muddermassornas egenskaper. Vidare har en projekteringsmetodik till S/S massor i anslutning till spont föreslagits. För att svara på detta har en litteraturstudie gjorts för att samla bakgrundsinformation och skapa en djupare förståelse för ämnet. Därefter gjordes en parameterstudie i FEM-programmet PLAXIS. Resultatet från parameterstudien kunde sedan jämföras med tidigare fält- och laboratorieförsök där egenskapernas förändringar över tid har studerats. Med detta som bakgrund kunde en projekteringsmetodik föreslås. Muddermassorna kan initialt liknas vid en vätska som orsakar ett hydrostatiskt tryck mot sponten. Med tiden kommer massorna härda och därigenom ökar hållfastheten, detta gör så att det horisontella jordtrycket minskar samtidigt som en vertikal pålastning sker vilket ökar det horisontella jordtrycket. Från litteraturstudien kunde det även ses att muddermassornas slutgiltiga hållfasthet och tillväxt beror på bindemedelsmängd och kombination som i sin tur måste anpassas efter muddermassornas vattenkvot och organisk halt. Från parameterstudien kan slutsatsen dras att en av faktorerna som har en större påverkan är hur hög skjuvhållfastheten är efter första härdningen när alla muddermassor har pumpats på plats samt förhållandet mellan skjuvhållfastheten och elasticitetsmodulen och hur de utvecklas. I den föreslagna projekteringsmetoden rekommenderas att dräneringstyp odränerad A och materialmodell Mohr-Coulomb ska användas vid simuleringar. Då det finns så stora osäkerheter kring S/S muddermassor anses materialmodell Mohr-Coulomb vara fullt tillräcklig jämfört med andra mer avancerade modeller då det finns stora osäkerheter kring indatan. Dräneringstyp odränerad A är den mer avancerade dräneringstypen av de tre och tar hänsyn till fler parametrar. Eftersom det kommer ske en utveckling av friktionsvinkel kommer modellen ge en bättre representation. When expanding existing ports, the relatively new method ofvstabilized/solidified (S/S) contaminated dredged material can be used in connection with a sheet pile wall. The S/S method is used to physically bind the contaminants or trap them and to improve the strength and deformation properties of the masses. Instead of depositing these, often polluted, dredged materials at a high price, it can be reused in the port construction as a buildingmaterial. There are few reports that deal with stabilized masses in connection with a sheet pile wall and how they interact, which means that there are no clear guidelines for how the method should be used. In addition, there are great uncertainties about how the development of the undrained shear strength increases over time and how it can be taken into account in the design and therefore the method cannot be used in an efficient manner. The undrained shear strength is evaluated as half of the compressive strength. The purpose of the study is to be able to forecast how the earth pressure against a sheet pile wall depends on the properties of the S/S-treated dredged material. Furthermore, a design methodology for S/S material in connection with sheet pile wall has been proposed. To answer this, a literature study has been done to gather background information and create a deeper understanding of the subject. A parameter study was also done in the FEM-program PLAXIS. The results from the parameter study could then be compared with previous field and laboratory experiments where the changes in properties over time have been studied. With this as a background, a design methodology could be proposed. The dredged masses can initially be likened to a liquid which causes a hydrostatic pressure against the sheet pile wall. Over time, the masses will harden and thereby increase the shear strength, this means that the horizontal earth pressure decreases at the same time as a vertical loading takes place, which increases the horizontal earth pressure. From the literature study, it could also be seen that the final shear strength and growth of the dredged material depends on the amount of binder and combination, which in turn must be adapted to the water content and the organic content. From the parameter study, it can be concluded that one of the factors that has a greater impact is how high the shear strength is after the first hardening when all dredged materials have been pumped in place and the relationship between the shear strength and modulus of elasticity and the development. In the proposed design method, it is recommended that drainage type undrained A and material model Mohr-Coulomb should be used in simulations. As there are such large uncertainties regarding S/S dredged materials, the Mohr-Coulomb material model is considered to be fully sufficient compared with other more advanced models as there are large uncertainties regarding the input data. Drainage type undrained A is the more advanced drainage type of the three tested and takes the materials friction angle into account. Which will give a better representation.

Tillgång till rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Denna publikation omfattar i huvudsak en beskrivning av och vägledning om hur vattenskyddsområden kan inrättas, förvaltas och upphävas. Vägledningen ger en beskrivning av roller och ansvar för inblandade aktörer, rekommendationer kring innehåll i ansökan och råd om handläggning hos beslutande myndighet. Vägledningen ersätter Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområden. Förändringar jämfört med tidigare handbok är exempelvis att det inte längre finns allmänna råd som föreslår föreskrifter som bör användas. I vägledningen föreslås istället ett systematiskt arbetssätt som kan användas vid utredning av ett nytt vattenskyddsområde. Det är viktigt att beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter grundar sig på platsspecifika förutsättningar och att skyddsföreskrifter är lokalt anpassade.

Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag är en av de största miljövårdande insatserna som genomförts i Sverige. Sedan slutet på 1970-talet har närmare sex miljarder kronor av statliga och kommunala medel bekostat spridning av drygt fem miljoner ton kalk. Kalkningen är fortfarande omfattande och årligen sprids ungefär 100 000 ton kalk till en kostnad av 130 mnkr. Syftet med kalkningen är att höja pH-värdet i försurade sjöar och vattendrag till en nivå där det naturliga växt- och djurlivet inte påverkas negativt. De vattenkemiska målen baseras därför på toleransgränser för de djurarter som naturligt finns i vattenområdet. Kalkningen ska utformas och genomföras så att pH-målen inte underskrids, men även så att målen nås till så låga kostnader som möjligt. Kalkning av rinnande vatten är särskilt komplicerad. Inte minst gäller det den vattenkemiska uppföljningen som ställer stora krav på provtagningstidpunkt i förhållande till tillfällen när risken för att underskrida pH-målet är som störst. Denna utvärdering baseras delvis på kemidata från den ordinarie uppföljningen, delvis också på data från en nationell provtagning, målvattendragsundersökningen, som genomfördes under perioden 2010–2016. Rapporten har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten. Syftet är att redovisa i vilken utsträckning de vattenkemiska målen uppnås och hur effektivt kalkningen förmår höja pH och alkalinitet i förhållande till använd kalkdos. I rapporten identifieras faktorer i kalkningens genomförande som är avgörande för måluppfyllelse och kalkeffekt. Resultaten utgör ett viktigt underlag för en kommande uppdatering av den nuvarande vägledningen (Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag 2010:2) samt för nästa nationella kalkningsplan.

Rapporten ska ge VA-branschen en kunskapsbas för arbetet med digitalisering inom vatten och avlopp. Den beskriver potentialen och pekar ut framgångsfaktorer för omställningen. Den tar också upp utmaningar med kompetensförsörjning, datahantering och cybersäkerhet. En inspirationskatalog ger tio exempel på lyckade digitala tillämpningar ur verkligheten. The report provides a knowledge base on the digital transformation in the water industry, its visionand potential. Key success factors are pointed out and challenges with workforce competence,data management and cybersecurity is outlined. A catalogue with ten examples of successful digitalapplications is provided for inspiration. Finns att hämta hem som pdf från Vattenbokhandeln. https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/ Projektnummer 19-108. Projektets namn: State of Knowledge – Digitalisering av den svenska VA-sektorn. Projektets finansiering: Svenskt Vatten Utveckling.

Purpose: The purpose of this degree project was to redesign Härnösand's square called Stora Torget. Method: To complete this degree project, a literature study, case study, and analysis of various documents were performed. A site visit was accomplished and four different interviews with experts, and a survey for Härnösand residents was also done. Results: The results showed that a redesign of a square means a change. This change can be an upgrade of the square both visually and functionally. Physical elements such as seating and greenery affect the experience when visiting a square. There were some differences between the residents and experts in several opinions about how a square is designed best. The design proposal was developed with the help of Autodesk Revit, and the proposal has taken into account the opinions of both the experts and the residents of Härnösand. The proposal creates opportunities for a stronger meeting place but also a more well-utilized square for both residents and visitors, by implementing physical elements such as several seats where people can meet and socialize. Conclusions: The work concludes that physical elements affect the design of the square and that the design proposal can be a basis for future changes to the square.

Denna studie har genomförts inom området för industriell teknik och tillhandahåller vidare förslag på en hållbar förbättring för ett svenskt företag som tillverkar glass, Gute Glass, beläget i Visby Gotland. Hållbarhetsutveckling utgör ett fundamentalt område och ligger vidare till grund för arbetet med att ta fram förbättringsförslaget för studien och företaget ifråga, i vilket hållbar utveckling är ett antaget globalt mål som alla länder ska arbeta för och som vidare kan definieras som ”Utveckling som möter nutidens behov utan att riskera möjligheten för kommande generationer att möta sina behov” (Gröndahl och Svanström, 2010, s. 32). Växtbaserade dieter är något som gynnar den hållbara utvecklingen i förhållande till animaliskt baserade dieter och dessa områden samt vilken påverkan de har på miljön ligger till grund för förbättringsförslaget. This study has been carried out within the field of industrial technology and further provides suggestions for sustainable improvement for a Swedish company that produces ice cream, Gute Glass, located in Visby Gotland. Sustainability development is a fundamental area and also forms the basis for the work of developing the improvement proposal for the study and the company in question, in which sustainable development is an assumed global goal that all countries must work for and which can further be defined as "Development that meets today's needs without risking the opportunity for future generations to meet their needs'' (Gröndahl and Svanström, 2010, p. 32). Plant-based diets are something that benefits the sustainable development in relation to animal-based diets and these areas and the impact they have on the environment is the basis for the improvement proposal.

Syftet med den här avhandlingen i förskoledidaktik är att tillsammans med förskolebarn på olika sätt utforska aktören vatten för att därigenom undersöka former och metoder för engagemang och medverkan i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor. Mer specifikt är syftet att i ett praktiskt utforskande med förskolebarn och vatten – som aktör och mer-än-mänsklig samarbetspartner – undersöka hur eller med vilka metoder det är möjligt att producera ett engagemang, i vilket förskolebarnet är både kännare och kännande, i vår samtids centrala miljöfrågor. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter för detta projekt tas i posthumanistiska kunskapsskapande praktiker med Isabelle Stengers, Donna Haraway och Anna L. Tsing som främsta inspirationskällor. Det praktiska utforskandet med barn i åldrarna 3–5, med arbetsnamnet vattenprojektet, har genomförts som en posthumanistisk interventionsstudie där forskaren installerat sig i två förskolors befintliga pågående praktiker, för att under nio månader tillsammans med barn och vatten utforska lokala vatten- och miljöfrågor. Forskningsprocessen utgick från barnens situerade här-och-nu kunskaper och lokala frågor om vatten och miljöfrågor, samt mångdisciplinära resurser i form av såväl kunskaper som metoder från geovetenskap och förskoledidaktik. Datamaterial, i form av teckningar, anteckningar, digitala bilder och filmer har producerats av förskolebarn och forskare gemensamt, och analyserats med stöd av posthumanistisk teori och berättande som metod inspirerat av Stengers, Haraway och Tsing. I ett sådant berättande formas och rekonstrueras text, bild, film och teori till nya narrativ som identifierar och problematiserar relationer mellan olika aktörer på samma eller på olika skalor, från molekylär till global. Det är dessa nyskapade och nyskapande berättelser med barn som kännare och medproducenter av kunskap tillsammans med vatten och andra aktörer; exempelvis problemet torka och dess effekter för liv eller problemet avloppsvatten i dagens samhälle, som sammantagna utgör forskningens resultat. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa och tre forskningsartiklar. Den första artikeln behandlar hur vatten kom att produceras som metod i utforskandet av vilka miljöfrågor som var angelägna förskolebarnen. Den andra artikeln handlar om förskolebarns, forskares och vattenspecialisters samhandlande med den hydrosociala cykeln. Den tredje artikeln fokuserar miljöundervisning i förskolan och uppmärksammar förskolebarns och forskares engagemang i vattenrening, med start i förskolebarns situerade kunskap om förorenat vatten och deras frågor om hur vatten kan renas. The purpose of this doctoral thesis in early childhood education is, together with preschool children, to explore the actor, water, in different ways in order to explore, develop and create forms of and methods for engagement and participation in social and scientific environmental issues. More specifically, the purpose of this exploration with preschool children and water – as a specific actor and more-than-human partner – is to investigate how or with what methods it is possible to produce and encourage engagement, in which the preschool child is taken to be a connoisseur of our central contemporary environmental issues. The theoretical and methodological starting points for this project are taken in Posthumanist knowledge-creating practices with Donna Haraway, Isabelle Stengers and Anna L. Tsing as main sources of inspiration. The practical explorations, The water project, was done with preschool children, aged 3–5, and was carried out as a Posthumanist intervention study, for which the researcher installed herself in two preschools’ existing, ongoing practices. During the nine-month long water project the researcher and the preschool children together with the actor, water, explored local environmental issues in connection to water. The research process was based on the children’s situated knowledges and locally produced here-and-now questions around water and environmental issues. Other crucial actors in this process were multidisciplinary knowledges and methods from the fields of geoscience and early childhood education. The empirical material, consisting of digital images, films, drawings and notes, was produced jointly by the preschool children and the researcher, and analysed with the support of posthuman theory and storytelling, inspired by Haraway, Stengers and Tsing. With such storytelling, text, images, film and theory are shaped and reconstructed into new narratives that identify and problematise relationships between different actors on the same or on different scales, from molecular to global. These are stories produced with children as connoisseurs of local practices, co-produced with water and other actors; for example, the troubles of draught and its effects on organisms and the troubles of wastewater in contemporary society: stories which constitute the result of this research. This thesis consists of three research articles and an introductory text. The first article problematises the question of how water emerged as method in joint concrete explorations of water and which environmental issues that were important to the preschool children. The second article elaborates on the preschool children’s, researcher’s and water specialists’ engagement with the hydrosocial cycle as a common matter of concern. The third article draws attention to environmental education in preschool, in its focus on preschool children’s and researcher’s engagement with water purification, starting with the preschool children’s situated knowledge about polluted water and their questions about how water can be purified.

Arkipelagens Arkitektur utforskar hur ny arkitektur kan relatera och knyta an till en traditionell och stadsspecifik kontext. Examensarbetet utgår från den pittoreska skärgårdsstaden Trosa. Staden blev en badort i början av 1800-talet och formades efter badgästernas behov och intressen. En studie av historiska fotografier visar hur dessa levt vidare till traditioner och präglar Trosa än idag. Studien visar samtidigt hur en väsentlig tradition gått förlorad; möjligheten till bad i stadens centrala delar. Arkipelagens Arkitektur ger tillbaka den förlorade traditionen till staden, genom att återinföra ett kallbadhus som tillgängliggör vattnet i stadskärnan. Vid kallbadhusets gestaltning har Trosas idylliska arkitektur tagits i beaktning. Genom att studera essensen av stadens identitet och bebyggelsens karaktär har det nya kallbadhuset, Näktergalens kallbadhus, tagit form i samtida men också Trosa-typisk arkitektur. Architecture of the archipelago examines how contemporary architecture correlates to a city’s traditional and specific context. The thesis originates in Trosa, a pictureresque city located by the Baltic Sea. The city became a seaside resort at the beginning of the 19th century and was adapted to the needs and interests of the tourists. A study of historical photographies shows how these have evolved into traditions and still characterizes Trosa. Yet, the study shows how a fundamental tradition has been lost; the possibility of bathing in the center of the city. Architecture of the archipelago gives the lost tradition back to the town by reintroducing a cold bath house, making the water available in the center of Trosa. When designing the cold bath house, the idyllic architecture of Trosa has been taken into consideration. By studying the essence of the city’s identity and the characteristics of the buildings, the new cold bath house, Näktergalens kallbadhus, has been designed in contemporary architecture that is yet typical for the traditional city of Trosa.

Water is a finite resource that we humans depend on to survive. Despite this, most people living in Scandinavia take clean drinkable water for granted. When a resource doesn’t cost much, and we have access to it 24/7, we can easily forget how limited the world’s water resources are. We need to be modest with it and value water more than ever before. Because if we don’t shed light on this topic now and act, we might not have the same water luxury in the future. This project focuses on young adults between 18-30 living in rental apartments in Sweden. How can we make this target group more aware of their water consumption? My goal is to raise awareness about this global challenge by making the amount of water young Swedish people consume every day more visible. It is my hope to reduce water consumption at home through design.

Badvattenkvaliteten är viktig för många människor. Den påverkar planering av semester och fritidsaktiviteter. Arbetet enligt regelverken för EU-bad ger dig som badar goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De bedriver övervakning, gör bedömningar om algblomningar eller avfall finns, informerar på webbplatsen Badplatsen och skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (Escherichia coli och intestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2021 klassificeras badvattenkvaliteten utifrån prover tagna under de senaste fyra badsäsongerna som utmärkt, bra eller tillfredsställande för 402 av Sveriges 445 EU-bad, vilket motsvarar 90 %. Totalt har 363 EU-bad fått klassificeringen utmärkt inför 2021 års badsäsong, jämfört med 378 inför 2020 års badsäsong. Åtta EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet, en ökning med sju bad jämfört med förra året. Övriga EU-bad har inte kunnat klassificeras eftersom de är nya EU-bad (3 bad) eller otillräckligt provtagna (32 bad). Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen gör en klassificering av EU-baden i Sverige. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför 2021. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen, eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet, kan läsa den vägledning kring EU-bad som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

Vid skapandet av Folkets hus i Sandviken var det viktigt för mig att utgå från behovet av mötesplatser och att göra vattnet tillgängligt för alla boende och besökande i området. Ångbåtsbryggan som Sandviken i sin tid växte fram utifrån fick bli utgångspunkt och en rektangulär mötesplats som sträcker sig ut i vattnet blev skapad med inramningen av sex huskroppar. Gestaltningen är utarbetad med inspiration från de gamla tegelbruken som fanns här tidigare, men även den fragmentariska bebyggelse som härskar i Sandviken på grund av den begränsande detaljplanen. Det var även viktigt för mig att inte skapa en för stor byggnad som skulle ta över det pittoreska utseendet på platsen, istället ville jag skapa möjlighet för besökarna att själva kunna använda vissa funktioner utan att huset är bemannat. Platsen mellan byggnaderna delas av den passerande bilvägen och bildar två torg för bygden att samlas kring och tillgängliggör och skapar på så sätt ett Sandviken där fler är välkomna. When creating the community house in Sandviken, it was important for me to start from the need of places to meet and to make the water available to all residents and visitors in the area. The steamboat pier, that Sandviken in its time was founded out from, became the starting point for the project and a rectangular meeting place that extends into the water was created with the framing of six house bodies. The design is made with inspiration from the old brickworks that existed in the region before, but also the fragmentary buildings that rule in Sandviken due to the restrictive detailed plan. It was also important for me not to create an oversized building that would take over the picturesque appearance of the place, instead I wanted to create the opportunity for visitors to be able to use certain functions themselves without the house being staffed. The space between the buildings is divided by the passing car road and forms two squares for the neighborhood to gather around and makes accessible and thus creates a Sandviken where more people are welcome.

I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

Uppsatsen är en fallstudie utförd på uppdrag av Arla ostmejeri i Kalmar med syfte att undersöka om en minskning av den höga vattenförbrukningen på anläggningen är genomförbar. För att svara på studiens frågeställning har samtal med systemtekniskt kunnig personal på mejeriet tillsammans med egen efterforskning och studiebesök utförts. Fokus har lagts på att undersöka möjligheten att öka användningen av biprodukten produktkondensat som vattenresurs, vilket redan används till en nyttjandegrad upp till ca 50%. Ökningen är tänkt att ske bland annat genom att använda produktkondensatet i ostrecepten vilket gör att kondensatet måste vara fritt från bakterier och orenheter. Tanken är att det ska uppnås med hjälp av avancerad filterteknik, så som omvänd osmos och ultrafiltrering. Även undersökning kring fullständig vattenåterföring genom total vattenrening har undersökts som alternativ, det visade sig vara ett kostsamt projekt med behov av större utbyggnader. Arbetet är aktuellt då många kommuner i Sverige kämpar med att hålla vattenförsörjning till invånare och industrier under särskilt torra somrar. This is a case study commissioned by Arla cheese dairy in Kalmar, Sweden, with the purpose to examine if a decrease of the high water consumption on the dairy is possible. To answer the question formulation of the study dialogues with experienced personnel of the dairy together with research and visit at an adjacent water treatment plant. The research has focused on the possibility to increase the use of the bi product ”product condensate” as a water resource, which is used up to 50% today. The increase is supposed to be achieved with the use of product condensate in the cheese recipes which means that the condensate needs to be free from bacteria and impurities. To reach this cleanliness of the water advanced filter technique like reversed osmosis and ultrafiltration must be used. Total water recirculation with no water discharge in the factory was examined but it showed to be an expensive project with the need of big investments.This study is important today since a lot of areas in Sweden is struggling with high water consumption, especially warm and dry summers.

This thesis project aims to discuss the conditions and importance of water as a dynamic body in our environment, as water is affecting life on Earth on all levels. By focusing on the Baltic Sea, a sensitive body of water, I am exploring the acoustic characters of the sea dynamics through sound recordings at three bays in the Stockholm Archipelago. How can an acoustic exploration of the Baltic Sea dynamics mediate a sensitive relationship to our marine environments? Sound defines environments and gives indications of their current state. In this project, I intertwine an artistic approach involving our senses with scientific research of measuring to further an understanding of the relationship between humans and nature. The project explores water and sound in two parts, first as a method for listening to the sea, second as a spatial composition created for a sensory experience of the sea’s endless motion. It is my hope that my installation can stir emotions and create an understanding for the environmental challenges facing the Baltic Sea and inspire action towards prosperous natural environments where we live with and not apart from nature.

Trafikverket fick av regeringen 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att ta fram en plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder för att beakta transportsektorns påverkan på vatten. Förstudien inklusive en plan för fortsatt utveckling redovisades till regeringen i en rapport i december 2018. Regeringen har i regleringsbrev 2021 gett Trafikverket i uppdrag att redovisa det fortsatta arbetet med den redovisade planen för utveckling av samhällsekonomiska metoder för att beakta transportsystemet påverkan på yt- och grundvattnets funktion inklusive slutlig påverkan på dricksvatten. Bilagor infogade i rapporten.

Vattnet i landskapet berör inte bara vår natur utan hela vår samhällsstruktur och vår välfärd. Den påverkan som olika verksamheter har på vattnet påverkar i sin tur naturens tillhandahållande av olika ekosystemtjänster som vi människor har behov av och värdesätter. Den senaste fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen överlämnades till regeringen 2019. Rapporten visar att utvecklingen inom många områden går i negativ riktning, bland annat när det gäller ekosystemens återhämtning och bevarande av biologisk mångfald. För de vattenanknutna miljökvalitetsmålen Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård görs bedömningen att de inte kommer att nås och att utvecklingen i miljön sammantaget är oförändrad. Detta projekt är ett underlag till den målövergripande fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 (FU23) som genomförts av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Sveriges geologiska undersökning. Projektet har valt att ta ett helhetsgrepp på vattenfrågan med utgångspunkten i vattnets flöde genom landskapet. Parallellt med detta pågår flera liknande projekt som också tar fram underlag till FU23. De arbetar bland annat med problem kopplade till biologisk mångfald, klimat, landsbygdsutveckling och hälsa. Samtidigt tas också målvisa fördjupade utvärderingar fram för alla miljökvalitetsmål. Mot bakgrund av detta har ”Vatten i landskapet – från källa till hav” avgränsats för att inte överlappa med de andra projektens arbete eller med den målvisa uppföljningen. Påverkan sker på vattnet utmed dess väg från nederbörd via grundvatten till vattendrag och sjöar för att slutligen nå havet. Den är både av fysisk och kemisk karaktär. Det finns därför ett behov av att få tydliga målbilder för att bättre förstå vad som krävs för att uppnå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. I rapporten presenteras en målbild som syftar till att sätta miljökvalitetsmålen och deras preciseringar i ett sammanhang, och på så sätt ge en bild av de insatser som krävs för att målen ska kunna nås till 2030. Utifrån detta har följande miljöproblem identifierats: Förlust av blågrön infrastruktur och konnektivitet i landskapet Förlust av ekosystem och deras förmåga att förse oss med ekosystemtjänster Övergödning och miljögifter Förlusten av blågrön infrastruktur, konnektivitet och ekosystem innebär att vi på många ställen saknar ett fungerande nätverk av ekologiskt funktionella livsmiljöer och strukturer som bevarar biologisk mångfald och bidrar med för samhället viktiga ekosystemtjänster. Övergödning och miljögifter har under lång tid påverkat miljön negativt. Även om utsläpp av vissa näringsämnen har minskat återstår problem på många håll, och gamla synder påverkar än idag genom så kallad internbelastning. Utsläpp av vissa miljögifter, till exempel tungmetaller, har också minskat, men nya ämnen tillkommer hela tiden och deras miljöpåverkan är ofta okänd. Drivkrafterna bakom de flesta miljöproblem i naturen idag och utmaningar i samband med dessa, är en eskalerande konsumtion och produktion av varor och tjänster för en bättre tillvaro. I denna rapport presenteras en kartläggning av vilka miljöproblem som är mest akuta att hantera, vilka drivkrafter som ligger bakom samt vilket behov det finns av styrning. Tre områden har identifierats där behovet av åtgärder och styrmedel bedöms vara högst. Incitament för planering, samordning och organisation ur ett avrinningsområdesperspektiv Incitament för att förbättra konnektivitet, retention och rening av vatten i landskapet Incitament för att minska påverkan av näringsämnen och miljögifter I projektets nästa fas kommer HaV och SGU i bred samverkan med andra organisationer, myndigheter och aktörer ta fram förslag på åtgärder och styrmedel som behövs för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås till 2030.

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen. Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån. Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

Källvatten Människan står inför en framtid då rent vatten blir allt mer sällsynt, samtidigt som många vittnar om en känsla av meningslöshet eller ett liv som känns andefattigt, två fenomen som jag tror korrelerar varandra. Mitt kandidatarbete har kommit att handla om människans förhållande till vatten. Om min egen oro för miljöföroreningarnas långtgående konsekvenser och hur vi genom en livsstil i konsumtionens tecken har förpassat vattnet till att bli en livsmedelsprodukt. Det handlar även om de människor som väljer annorlunda, om källan som gestalt i myterna och om hur vattenbärandet kan utgöra en protesthandling i ett högteknologiskt samhälle. Arbetet sträcker sig från iakttagelser av vad som kan anses vara en samtida källkult till ett gestaltande arbete genom konsthantverk. Gestaltningen presenteras som en installation av föremål utförda i silikon, is och metall. Därtill finns ett antal fotografiska bilder.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi. Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.

Valuing a company is an important task in finance, especially before a potential merger or acquisition of a company. It is then of great importance for both parties in a deal to make an accurate estimate of the value of the company. The goal of this paper is to investigate how well regression analysis can be applied in this matter and if it can perform at par or better than more frequently used methods in the industry today. The study was conducted within the utilities sector in the US and Europe, with data collected from historic public transactions dating back to 2009. The study concludes that a regression model as a valuation tool can generate several advantages as it identifies key value drivers and is based on core mathematical concepts. However, the model created in this thesis underperforms compared to the prominent methods in place today. For further research this thesis may provide useful insight into different areas to consider when creating a valuation model. Att värdera ett företag är en viktig uppgift inom finanssektorn, särskilt innan en potentiell sammanslagning eller förvärv av ett företag. Det är då av stor vikt för båda parter i en affär att göra en exakt uppskattning av företagets värde. Målet med denna studie är att undersöka hur väl regressionsanalys kan tillämpas i denna fråga och om den kan generera samma eller bättre resultat än mer använda värderingsmetoder inom branschen idag. Studien genomfördes inom el-, gas- och vattensektorn i USA och Europa, med data som samlats in från historiska offentliga transaktioner som går tillbaka till 2009. Studien drar slutsatsen att en regressionsmodell som ett värderingsverktyg kan generera flera fördelar eftersom den identifierar viktiga faktorer som driver en värdering och baseras på grundläggande matematiska begrepp. Modellen som skapats i denna avhandling underpresterar dock jämfört med de framstående metoderna som finns idag. För ytterligare forskning kan denna studie ge användbar insikt i olika områden att beakta när man skapar en värderingsmodell.

Denna rapport redogör för resultat och erfarenheter från de svenska pilotprojekten i Interregprojektet Water Co-Governance som genomfördes 2016-2020. Vattenråden som deltagit som pilotprojekt har arbetat med frågan hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Water Co-Governance är ett EU Interreg-projekt där England, Tyskland, Holland, Danmark och Sverige medverkat från 2016 till 2020. Varje land har arbetat med pilotprojekt för att undersöka hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Rapporten handlar om det svenska arbetet. Pilotprojekten i Sverige har genomförts av tre vattenråd som själva har definierat problem, utformat visioner och arbetsområden. De har arbetat på olika sätt och med olika frågor. Detta gör att projekten täcker in en stor bredd av områden och arbetssätt. Projektet har innefattat en mängd personer, organisationer, möten, nätverk och delprojekt. Genom detta visar sig återkommande mönster som lyfts fram i rapporten: Det finns ett stort engagemang Frågorna om vatten breddas ofta Det behövs mötesplatser över gränser Vattenråden behöver få stabilare plattformar med större kontinuitet Det finns brist på tid hos deltagare och det finns behov av samordnare Betydelsen av nätverk och kommunikation är tydlig Många resultat bland annat i antal deltagande personer (650 st) och beviljande ansökningar för projekt (6,6 miljoner kronor) Flera åtgärder har genomförts Utbyte av kunskaper ger nya perspektiv Kommuner, myndigheter och regeringen behöver stödja Arbetet är en långsiktig lärandeprocess. I Water Co-Governance-projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten för Västerhavet samarbetat med Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd för att undersöka hur lokalt engagemang kring vatten kan öka.

Rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar nya utmaningar för vattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Den här vägledningen fokuserar på samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Vägledningen ska vara ett stöd till länsstyrelserna när de tillsammans med andra aktörer tar fram regionala vattenförsörjningsplaner. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket.

Denna uppsats syftar till att utforska vilka textilfibrer och färgningsmetoder som har låg miljöpåverkan och hur dessa ska införas i modeindustrin. För att undersöka detta har jag använt intervju och tematisk analys som metod där jag intervjuat två forskare, en återvinningsanläggning och två modeföretag. Drivkrafter och hinder som driver på och försvårar användning av miljövänligare textilfibrer och färgningsmetoder belyses där ett stort hinder för cirkulärt mode är ekonomi där företag och kunder tjänar mer på billigare och sämre textilfibrer samt färgningsmetoder. Ett alternativ för att sänka kostnaden är subventioner eller skatteavdrag på miljömärkta kläder i butik samt skattepålägg på syntetkläder som säljs. Modeindustrin är den näst mest förorenande industrin efter oljeindustrin med 10% av världens koldioxidutsläpp. Textilindustrin är en av tio industrier som förbrukar mest vatten. Sverige är en stor aktör i modebranschen där flera svenska företag är etablerade internationellt och samtidigt ses som en representant för cirkulärt mode. Internationellt är polyester den vanligaste använda textilfibern idag och svenska företag går emot normen förde använder främst bomull som är en förnybar textilfiber. Användning av hållbara textilfibrer är större än hållbara färgningsmetoder i Sverige men en väletablerad modekedja har utvecklat miljövänligare färgningsmetoder med sina leverantörer. Slutsatser jag dragit är att återvunna och cellulosafibrer kommer öka i framtiden samt att ekonomiska incitament är viktiga för miljöarbete med textilfibrer och färgningsmetoder. Kunskap och information är också en viktig komponent för att göra miljövänliga val i modeindustrin. This essay aims to explore which textile fibers and dyeing methods have a low environmental impact and how these will be introduced in the fashion industry. I have used interview and thematic analysis as a method to investigate this area where I have interviewed two scientists, one recycling facility and two fashion companies. Drivers and obstacles that drives and complicates utilization of more environmentally friendly textile fibers and dyeing methods are casted light on, where a big obstacle for circular fashion is economy where companies and customers earn money on cheaper and inferior textile fibers and dyeing methods. An option to lowering the cost is subsidies or tax deductions for environmentally marked clothes in stores and tax additions for synthetic clothes which is for sale. The fashion industry is the most polluting industry after the oil industry with 10% of the carbon emissions in the world. The textile industry is one of ten industries which consumes the most water. Sweden is a large actor in the fashion industry with several international established Swedish companies and is seen as a representative of circular fashion at the same time. The most common textile fiber today is polyester but Swedish companies foremost utilize cotton which is a renewable textile fiber. Utilization of sustainable textile fibers is more common than sustainable dyeing methods in Sweden, but a well-established fashion chain has developed more environmentally friendly dyeing methods with their suppliers. Conclusions I have made are that recyclable and cellulosic fibers will increase in the future and economic instruments are crucial for the environmental work with textile fibers and dyeing methods. Knowledge and information are also important components to make environmentally friendly choices in the fashion industry.

Europa is one of the most interesting satellites in the solar system in the search ofextra-terrestrial life, as it harbours an interior water ocean under its icy surface. Watervapour in Europa’s atmosphere has been previously observed, suggesting water plumeeruptions from the surface. These plumes could potentially originate from the subsurfaceocean, and as such contain ocean constituents that can be examined in orbit. Twoobservations of Europa’s far-ultraviolet shadow on Jupiter were made by the HubbleSpace Telescope in 2018 and 2019. It was observed in Lyman-α (1 216 Å), a spectral lineof hydrogen. This study investigates the imaged Lyman-α shadow in search of potentialplumes at the shadow limb. Examining the shadow instead of the moon itself is a newmethod of remotely studying the Europan atmosphere. Forward modelling is applied tocreate artificial images that are compared to the observations. Any anomalies aroundthe shadow limb are then analysed and evaluated for their statistical significance. Twonoteworthy outliers are found at the limb (one on each occasion) corresponding to H2Oline of sight column densities of 3.07×1017 cm−2 and 4.72×1016 cm−2, for the 2018 and2019 observation, respectively. They are not significant however, as they lie within threestandard deviations from the expected value (< 3σ). An upper limit on what columndensity is detectable in the data is computed, yielding 6.71×1016 cm−2 (using only 2019data due to a weak signal on the 2018 occasion). A constraint on the maximum possibleH2O column density at Europa is thus provided. The new method is shown to be usefulfor the intended purpose and could potentially be applied on other icy moons. Europa är ett av solsystemets mest intressanta objekt i jakten på utomjordiskt liv, dådet finns ett hav av vatten under månens isiga yta. Vattenånga har tidigare observeratsi Europas atmosfär, vilket kan tyda på vattenplymer som skjuts ut från ytan i kraftigautbrott. Dessa plymer kan möjligtvis ha sitt ursprung i månens inre hav, de kandärför möjliggöra en analys av havsvattnets beståndsdelar i omloppsbana. Europasultravioletta skugga på Jupiter observerades vid två tillfällen 2018 och 2019, av HubbleSpace Telescope. Observationerna gjordes i Lyman-α (1 216 Å), en spektrallinje hos väte.Denna studie undersöker den avbildade skuggan i Lyman-α för att söka efter potentiellavattenplymer vid skuggans rand. Att undersöka skuggan istället för själva månen är en nymetod för att studera Europas atmosfär genom fjärranalys. Metoden forward modellinganvänds för att skapa artificiella bilder, som jämförs med observationerna. Eventuellaavvikelser som hittas runt skuggans rand analyseras sedan och deras statistiska signifikansutvärderas. Två anmärkningsvärda avvikelser kan hittas vid randen (en vid varjeobservationstillfälle), som motsvarar H2O-kolumndensiteter på 3.07 × 1017 cm−2 och4.72 × 1016 cm−2, för 2018-observationen respektive 2019-observationen. Densiteternaär dock inte signifikanta, då de ligger inom tre standardavvikelser från deras förväntadevärden (< 3σ). Istället beräknas en övre gräns för vilken kolumndensitet som kandetekteras i datan, vilket ger 6.71 × 1016 cm−2 (där endast 2019-data används på grundav en svag signal hos 2018-observationen). Den högsta möjliga H2O-kolumndensitetenkan således begränsas. Den nya metoden visar sig vara användbar för det tänkta syftetoch kan eventuellt appliceras på andra ismånar.

Vattenbrist, dvs. låga vattenflöden och låga grundvattennivåer, kan på många vis ge negativa effekter i samhället, exempelvis inom vattenförsörjning, samhällsekonomi och ekosystem. Enligt tidigare forskning kan man bidra till att undvika vattenbrist i många områden genom att hushålla med jordens vattenresurser. Således kan man hjälpa till att lösa problemet med vattenbrist, vilket i sin tur även får positiv effekt på både natur, energi och privatekonomi.Sveriges genomsnittliga vattenförbrukning för hushållen är ca 150 liter per person och dygn. Motsvarande för Danmark är det ca 104 liter per person och dygn. Det innebär att vattenförbrukningen i Danmark är ca 30% lägre än i Sverige och insinuerar att det, i Sverige, också finns potential att minska vattenförbrukningen. En realtidsmätare av vattenförbrukningen skulle kunna vara ett sätt att minska hushållens vattenförbrukning. Möjligheten undersöktes med hjälp av en enkätundersökning och med en fokusgrupp.Resultatet visade att det finns möjlighet att minska vattenförbrukningen, individuellt i hushållen, till 71 liter per person och dygn, vilket ungefär motsvarar hälften av dagens genomsnittliga vattenförbrukning per person och dygn i Sverige. De flesta av studiens deltagare uppvisade en gynnsam och positiv inställning till vattenbesparande och visade intresse för information om vattenkonsumtion och eventuella följdproblem av oansvarig vattenförbrukning. Därmed visade deltagarna en positiv inställning till realtidsmätare av vattenförbrukning. Slutsatsen drogs att installerade realtidsflödesmätare i varje hushåll kan bidra till vattenbesparing och därmed påverka naturen och samhället på ett positivt sätt. Water shortage, meaning low water flows and low groundwater levels, can in many ways have negative effects in society, for example on the water supply, social economy and ecosystems. According to previous research, water shortages in many areas can be avoided by managing the water resources of the earth. Saving water resources solves the problem of water scarcity in many areas as well as, benefits the nature, energy and the private economy.Sweden's average water consumption in households is about 150 liters per day per person and the equivalent for Denmark is about 104 liters. This means that in Denmark, water consumption per capita is about 30% lower than in Sweden and indicates that we, in Sweden, also can lower water consumption.A real-time meter of water consumption could be a way to reduce the household water consumption. The possibility was investigated by means of a survey and a focus group.The results showed that it is possible to reduce water consumption, individually in households, to 71 liters per day, which means about half of today's average water consumption per person and day in Sweden.Most of the study participants showed a favourable and positive attitude towards water conservation and showed an interest in information on water consumption and possible problem areas related to irresponsible water consumption. Thus, the participants showed a positive perception of real-time water consumption meters.The conclusion is that installed real-time flow meters in each household can contribute to saving water and thus have a positive impact on nature and society.

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) betonar vikten av samarbete, samverkan och delaktighet på alla nivåer under arbetet med att skydda och förbättra vattenkvaliteten i EU. Det framhåller också att det ska finnas tillgång till information och att samråd med allmänheten ska ske. I Water Co-Governance-projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten för Västerhavet samarbetat med Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd för att undersöka hur lokalt engagemang kring vatten kan öka. En av många lärdomar i projektet är att lokal förankring ökar kvaliteten på, och genomförandet av, åtgärder. Vägen till att uppnå god ekologisk status kräver åtgärder i våra vatten. Erfarenheterna från det praktiska arbetet är viktiga när bidragsformer och styrmedel ska tas fram. Denna rapport utvärderar Water Co-Governance-projektets arbete i Sverige med ökat stöd till vattenråden och utvecklande av verktyg för det lokala arbetet, ett arbete som redovisades i en rapport som publicerades i april 2020. Utvärderingen tar upp förutsättningar, hinder och behov för vattenråden, ledarskapets betydelse i samverkansprocesser, samverkansverktygen och kunskapens roll och betydelsen av att skapa förtroende och transparens. Den ger också konkreta rekommendationer för det lokala samverkansarbetet. Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheterna har tillsammans ett stort ansvar för att samordna och genomföra arbetet med att nå våra mål för vattenmiljön. Många satsningar pågår som handlar om arbete i pilotområden och ökat lärande i det lokala arbetet. Water Co-Governance-projektet har i denna kontext bidragit till ytterligare förståelse av betydelsen av lokal förankring i det konkreta åtgärdsarbetet.Vi vill rikta ett stort tack till de som varit delaktiga i projektet, och de lärdomar som nu kommer både oss och andra till del.

Denna kandidatuppsats i miljöteknik består av en fältundersökning från Norrvatten, ett kommunalförbund ägt av 14 olika kommuner i norra Stockholms län. Uppsatsen innehåller en undersökning av möjliga relationer mellan olika klagomål på dricksvattnet från Görvälnverket, som lagrar och behandlar råvaran för framställning dricksvatten från Mälaren. De uppmätta parametrarna var definierade från litteratur inom ämnet. Indata består av det totala antalet inkomna klagomål, med ett särskilt fokus på dem med en eller flera överskridna parametrar. Vi analyserar kvantitén av klagomål per kommun, per capita och fördelningen av klagomål för olika kategorier och relevanta parametrar såväl som relationen till befolkningstätheten i regionen. Vi hittade att det är signifikanta kopplingar mellan vissa kategorier av klagomål, och framförallt att järn är den vanligaste parametern häri. Vi hittade också att klagomål per capita kan indikera ett samband med befolkningstätheten. Ytterligare ett konstaterande är att spolning är effektivt som åtgärd mot mikrobiologiska problem, medan det för vissa kemiska parametrar förvärrade situationen. This bachelor thesis in environmental engineering consists of a case study from Norrvatten, a municipal federation owned by 14 different urban municipalities in the northern part of the Stockholm region. The essay contains an investigation of possible relations between the various complaints on the drinking water from Görvälnverket, which is storing and treating the source material for tap water production from Mälaren. The measured parameters were defined from literature in the field. The data sets consisted in the total quantity of the complaints, with a particular focus on the ones where one or several parameters were exceeded. We analyse the quantity of complaints per municipality, per capita and the distribution of complaints for various categories and relevant parameters as well as the relation to the population densities in the region. We found that there are significant connections between some classes of complaints, and in particular that iron is the most common parameter herein. We also found that complaints per capita may indicate a correlation with the population density. A further finding is that flushing is more efficient as a measure against microbiological issues, while it for some chemical parameters rather worsened the situations.

Water Co-Governance (WaterCoG) is an Interreg EU project in which the UK, Germany, the Netherlands, Denmark and Sweden participated from 2016 to 2020. Each participating country has implemented pilot projects to investigate how to best increase local participation and collaboration to improve aquatic environments. This report is about the project work carried out within Sweden. The pilot projects in Sweden have been carried out by three water councils, who have independently defined problems while developing visions and work areas. The councils have approached this work differently and looked at different questions/issues. As a result, the projects cover a wide range of areas and work practices. The project has included a number of different people, organisations, meetings, networks and sub-projects. This has revealed a number of recurring patterns, which are highlighted in the report: There is a tremendous degree of involvement in the pilot groups and a clear desire to work cooperatively to increase knowledge and identify solutions. The level of involvement around a particular place, where people live or own land, is particularly evident. There is often a desire to include more people in the groups and create a climate where everyone can have their say. Groups that contain this kind of diversity offer a broader knowledge base and a variety of perspectives. The level of confidence within the groups gradually increases when participants learn from each other and see the results of what they can create together. Issues relating to water are often expanded to include the environment and biodiversity, both in aquatic environments and terrestrial environments. Issues raised also relate to sustainable use through agriculture, forestry and electricity production. Ecosystem services, such as the province’s water level management, water purification and access to recreation and learning, are also relevant. The groups often emphasise the connection to the cultural heritage around water. Another important issue highlighted in the groups is local influence. Collaboration and participation on issues relating to water will therefore be a starting point for sustainable development and democratic development. There is a need for forums that transcend borders between different groups and stakeholders, between authorities and the local community – including landowners, businesses and residents. These forums are needed to facilitate collaboration, to develop a holistic view and to identify new, creative solutions. The water councils are clearly already functioning as forums, but they also have tremendous potential to be developed further. Water councils need access to an increased number of stable platforms with greater continuity. This needs to be carried out, for example, through long-term funding, by creating time for meetings and by increasing the visibility of the water councils so they can secure a more clearly defined role. It is also important adopt work practices or tools that help create a climate characterised by listening, dialogue and openness where individuals can participate on equal terms and where no individual stakeholders or persons take precedence. A lack of time among participants and need for coordinators are issues that are repeatedly highlighted. Someone needs to handle invitations, summarise notes, prepare meetings, submit applications for funding and provide continuity. Compensation may also need to be arranged for individuals who set aside working hours to attend water council meetings. The importance of networking and communication is clear. The forums that the water councils create are a part of, and have an important role in, the cooperative networks of, for example, landowners, businesses, schools, local householder's associations, consultants, associations and authorities. For networks to function effectively, communication is key. When problems arise, it is often due to a lack of communication. Effective communication is clear, easy to understand and based on dialogue instead of one-way communication. The project has yielded many results. Around 650 people have participated in a variety of ways. Significantly more people have been informed about the work in the project. Over 20 sub-projects have been developed within the three water councils. Grant applications and grants awarded for various projects amount to SEK 6.6 million. There is a significant increase in invested funds. For the funding the water authority has allocated to support the water councils, including the grant received through Water Co-Governance, twelve times as much money has flowed in through, for example, approved applications for other grants. To this we can add all the hours allocated on a voluntary basis or within the framework of an individual’s employment for municipal officials or private employees who work with water issues as part of their position. This work has yielded a number of results, including inventories, water sampling, information materials and education/training. A variety of measures have been implemented, such as the opening up of fish migration routes, restoration of biotopes in watercourses, construction of wetlands, structural liming of fields, decontamination of environmentally hazardous waste, controlling stormwater discharge and saving dead wood and trees by watercourses. This strengthens ecosystem services, such as food production, water purification, water retention landscapes, drinking water, biodiversity, pollination and recreation. Measures have often been implemented on the initiative of individual landowners, but increased local collaboration in applying for funding and the implementation of measures has been highlighted as an important aspect. Through the forums created by local water groups and water councils during the project period, networks have formed consisting of landowners, consultants, authorities and water council members, which have contributed to the initiation of measures. The exchange of knowledge that has occurred thanks to the forums and dialogue between people with different interests and backgrounds has added new perspectives while increasing interest and knowledge about water issues and the activities of other participants. The river walks have been an especially positive development, where participants are able to explore the natural environment together. The walks have helped build relationships, both with the natural environments and each other, which provides a source of inspiration and increased knowledge. Municipalities, authorities and the state need to support, facilitate and understand the value of these forums for participation and collaboration. This may include recognising the water councils and the local community as a major resource that is able to engage with issues, such as community planning, at an early stage. It could also mean that the state significantly increases long-term funding and strives to avoid rapid changes in grants and rules. Sudden cuts to funding or short-term increases creates a risk of reduced quality, inefficiency and stress. Administrative hurdles should also be reduced, for example, by establishing long-term grant rules, simplifying grant and procurement rules and reducing micromanagement. There is also a need for increased collaboration within and between authorities by allocating more time for internal collaboration and dialogue, with broader competence. By ensuring better collaboration at all levels, the work is likely to become more efficient, creative and sustainable. The effort is a long-term learning process, which makes it essential that structures are created to allow knowledge to be carried over, rather than starting from scratch in new projects. This will also contribute to the creation of context and meaningfulness, which is a key to the willingness to participate.

We argue in this paper that Swedish urban areas have several urgent challenges when it comes to water governance and we propose seven principles for addressing them. Climate change and urban growth call for swift action to manage both water scarcity and flooding in an integrated way. This paper focuses on the municipal level for which we argue that there is a need for a more systematic approach. The seven principles require an engaged and knowledgeable political force at national, regional and municipal level. We call for governance at river basin level, better risk prevention in planning, adequate incentives to invest in nature-based solutions, adapted legislation, adapted organisation and strategic collaboration, increased citizen engagement, and knowledge support from research. We also mention some of the well-functioning and promising initiatives that already make a difference in today’s urban water governance and management.

Sammanfattning Resultaten visar att många fler PFAS kongener kan bestämmas i dammprover än i ytvatten och avloppsvattenprover. I damm kvantifierades i minst ett prov 36 PFAS, jämfört med 6 PFAS i ytvatten och 8 PFAS i avloppsvatten. Det vara stora variationer i PFAS-koncentrationerna i dammprover mellan industrier med olika aktiviteter, vilket mycket väl återspeglar en användning av PFAS-innehållande produkter. Nivåerna var generellt högre i industriellt damm än vad som uppmättes tidigare i hushållsdamm. Tidigare observerade höga PFPA- och PFPIA-koncentrationerna kunde inte bekräftas, varken i damm eller i vattenproverna. Omfattande metodvalideringsarbete indikerade att damm representerar en exceptionellt komplex matris, vilket kan vara en del av förklaringen. Därmed ska rapporterad damm koncentrationer tolkas med varsamhet och uppföljande studier behövs för att bekräfta observationer. PFAS-nivåerna i ytvattnet var generellt under kvantifieringsnivåer. Endast 6:2 FTSA hade förhöjda nivåer i några få prover. Källan till 6:2 FTSA är inte känd. Som förväntat kunde det konstateras att Skellefteå flygplats släpper ut PFAS som kommer från brandbekämpningsskum, främst PFOS och PFHxS. Kvantifierbara nivåer av PFAS hittades även i ett prov nedströms samhället Kusmark, med okänd källa. En viktig slutsats i studien var att många företrädare för industrin inte kände till omfattningen av PFASförorening i sina anläggningar. Ingen av de inkluderade industrierna rapporterade användningen av PFAS, medan det framgår av litteraturgranskningen och den observerade PFAS-koncentrationen i dammproverna, att PFASs hanteras i respektive anläggning. Detta belyser behovet av att förbättra medvetenheten om källorna genom bättre rapportering av innehållet i produkter. Det är viktigt att förbättra informationen om vilka PFAS som finns i produkter, och därmed ytterligare undersöka potentiella exponeringskällor. Flera toxikologiska studier har gjorts på det reglerade PFOS och PFOA, medan för andra PFASs är informationen möjliga hälsoeffekter ytterst begränsat.

Miljömålsarbetet och åtgärdsprogrammen för vatten (enligt EU:s ramdirektiv för vatten) förutsätter att många vattenvårdsåtgärder behöver utföras som förbättrar vattenkvaliteten. Det innebär att fysiska åtgärder i många fall måste vidtas i kulturmiljöer. I denna rapport presenteras en metod för att bedöma kulturmiljöers känslighet i samband med vattenvårdsåtgärder som innebär fysiska miljö anpassningar vid sjöar och vattendrag. Fokus i rapporten ligger på strömmande vatten. Metoden har tagits fram inom ramen för Riksantikvarieämbetets arbete med miljömålsåtgärden "Stärk förutsättningarna att hantera målkonflikter och beakta kulturmiljöer i planering och prövning av vattenvårdsåtgärder" som myndigheten haft drivansvar för.

Riskanalysen beskriver grundvattenförekomsten längs väg E6, vid Skottorp i Laholms kommun, och bedömer de risker som vägtrafiken innebär för förorening av grundvattnet. Analysen utmynnar i att det föreligger en hög risk för förorening. Rapporten föreslår fördjupade undersökningar följt av installation av täta diken och högkapacitetsräcken.

Projektet Smartare klimatinformation, SKI, har som mål att bidra till bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning. SKI är ett samarbetsprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen som har finansierats med särskilda medel för klimatanpassning från SMHI under 2018. Projektet har utgått ifrån Skogsstyrelsens befintliga infrastruktur för hantering av satellitdata. SKI har dels vidareutvecklat infrastrukturen med nya funktioner för analys och visning av satellitdata och gjort infrastrukturen tillgänglig för en större grupp svenska myndigheter. Projektet har även tagit fram ett nytt verktyg så att data från infrastrukturen kan nås med QGIS, ett geografiskt informationssystem med öppen källkod. På så sätt underlättas användningen av data från Skogsstyrelsens eller liknande bildservar för fler användare. Det blir även enkelt för användarna att kombinera satellitdata från Skogsstyrelsen med andra datakällor, till exempel användarnas lokala data. The project Smarter Climate Information (SKI) aims to contribute to better knowledge and increased ability to adapt to climate change. SKI is a cooperation project of the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency, which has been funded with special funds for climate change adaptation from SMHI in 2018. The project has been based on the Swedish Forest Agency's existing satellite data management infrastructure. SKI has contributed to further development of the infrastructure with new functions for analysis and display of satellite data and made the infrastructure available to a larger group of Swedish authorities. The project has also developed a new tool so that data from the infrastructure can be reached with QGIS, an open source geographic information system. This facilitates the use of data from the Swedish Forest Agency’s infrastructure or similar image servers for more users. It will also be easy for users to combine satellite data from the Swedish Forest Agency with other data sources, such as users' local data. The experience from the project shows that access to an infrastructure such as the one used in the project is of great practical importance for many, perhaps most, of the users of the large amounts of data that are already provided by, among other, the European Earth observation program Copernicus. The report shows a number of examples of how these data can be used together with the SKI project's infrastructure to support climate adaptation and sustainable water and forest management. A key in the project has been collaboration. The project teams at the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency have been supported by many colleagues who participated in internal steering and reference groups. An external reference group with experts from other Swedish authorities has contributed with user needs, ideas and suggestion for further developments. The SKI project has been driven by user needs. More long-term needs beyond the possibilities of the project have also been documented in a list that can be used by any continuation projects.

Det är viktigt att skotillverkare väljer rätt material till deras produkter, olika material har olika fördelar och nackdelar. Den här studien har fokuserat på läder och syntetiskt läder då de är vanliga material inom skotillverkning och ofta används till samma typ av skor. Skor måste utstå en mängd olika scenarion, det är därför viktigt att veta hur materialet som skorna är tillverkade av klarar av de scenariona. Scenariot som undersöks i den här studien är hur materialegenskaperna förändras när de är blöta. Skor kommer alltid att utsättas för fukt, det kan vara ifrån regn och det kan vara ifrån svett. Det är viktigt att se hur slitaget på materialen förändras om de är blöta för att om de blir väsentligt sämre så spelar det ingen roll hur mycket de håller för när de är torra. Genom att göra tre olika slitagetester på materialen i torrt och blött tillstånd är det möjligt att se hur vattnet påverkar vilket slitage materialen klarar av. Det går även att tyda om slitaget sker annorlunda när materialen är blöta. Testerna som används för att undersöka materialen är Martindale, dragprov och rivtest. Det syntetiska lädret får snarlika resultat i dragprov och rivtest oavsett om det är blött eller torrt, men i Martindale testet minskar slitaget avsevärt när materialet är mättat med vatten. Lädret ser en kraftig höjning i vilken belastning det klarar under dragprovet då det är blött istället för torrt. Under rivtestet och Martindale testet är resultaten förhållandevis lika. Förslag på vidare tester innefattar fler tester på läder och syntetiskt läder samt att det skulle krävas tester för alla delar av en sko för att det ska vara implementerbart. Resultat från den här studien gäller endast för de typer av läder och syntetiskt läder som har testats. Betyg 20210222

Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på naturvetenskap, däribland kemi, besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Bland de vanligaste innehållsområdena är vatten, djur och natur. Den helt dominerande aktiviteten är experiment. Andra vanliga aktiviteter är att utforska, undersöka, studera fenomen och baka. Förutom begreppsligt innehåll eller fokus på arbetsformer, kan naturvetenskapsundervisning även kännetecknas av kopplingar till andra ämnesområden (såsom teknik, hälsa eller miljö) eller upplevelser och sinnliga erfarenheter. Chapter in Report

Plast har skapat förutsättningar för oss människor i årtionden på grund av dess breda användningsområde. Det har dock medfört att det förekommer mängder mikroplaster i omgivningen och det är idag ett miljöproblem som behöver åtgärdas. Det är en utmaning att klargöra mikroplasternas ursprung, däremot går det att konstatera att konstgräsplaner är en av de största källorna i Sverige och bedöms släppa ut flera ton mikroplaster. För att ta reda på hur mycket mikroplaster en konstgräsplan kan sprida med dagvatten görs olika provtagningar i bl.a. vatten- och sedimentmiljöer. Syftet med detta examensarbete var att belysa olika provtagningsmetoder som kan användas vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten och sediment. Därefter ska resultaten kunna användas som underlag för att anpassa framtida provtagningar för mikroplaster. Följande tre mål sattes därför upp; identifiera olika provtagningsmetoder som är lämpliga för mikroplaster, jämföra dessa med varandra och föreslå lämpliga provtagningsmetoder för mikroplaster från konstgräsplaner i främst vatten. För en lyckad provtagning krävs en noggrann planering och förberedelse innan utförandet. Det innebär att en konceptuell modell bör tas fram över hur fotbollsplanen är utformad, var och när provtagning ska utföras och vilka parametrar som ska analyseras samt att det finns referenser för bakgrundshalter, se figur 3, sida 16. Information om provtagningsplatsen behöver sammanställas, exempelvis vilka plastmaterial som finns i konstgräsplanen samt vilka förväntade primära och sekundära mikroplaster som kan spridas från den undersökta platsen. I examensarbetet identifierades två provtagningsalternativ för att undersökamikroplaster i vattenprover: • Provtagning av vatten (aktiv provtagning) för analys av mikroplast • Provtagning med filter (passiv provtagning) där vatten med mikroplast filtreras. I detta fall kan mikroplasterna som har fångats upp av filtret analyseras. Rapporten behandlar även andra provtagningar - provtagning med pump, hämtare och huggare. Detta för att se vilka alternativ som finns vid vatten- och sedimentprovtagningar samt för att få en jämförelse mellan dessa provtagningar. Vid provtagningar saknas det idag en gemensam standard för hur provtagning ska planeras och genomföras, vilket troligtvis hade underlättat arbetet vid provtagningar. Framförallt då resultaten lättare hade kunnat tolkas och jämföras med varandra. Ett studiebesök gjordes vid Bergaviks IP i Kalmar för att utföra provtagning i tre brunnar och i en närliggande dagvattendamm dit yt- och dräneringsvattnet från konstgräsplanen avvattnas till. Provtagningen började med att dagvattenflödet och nederbördsmängden under de senaste dygnen innan mätningstillfället noterades. Samtliga provtagningstillfällen sker vid liknande väder- och flödesförhållanden. Vattenproverna skickades sedan på analys. Denna metod går att upprepa och efter några provtagningstillfällen kan ett medelvärde på innehåll av mikroplaster tas fram. Examensarbetets slutsats är att det är viktigt att undersöka hur och var provtagningen utförs. Både när det handlar om aktiv provtagning och passiv provtagning gäller det att ta prover tas vid flera tillfällen, beskriva nederbördsförhållandena innan provtagning, ta prover på samma ställe och samma djup för att lättare kunna identifiera mängden mikroplaster från ursprungskälla samt hur mycket som sedan sprids vidare. Anledningen till att det idag främst är aktiv- och passiv provtagning som används vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner är att det finns kommersiellt tillgängliga analysmetoder som är beprövade tillsammans med dessa provtagningsmetoder. Ett förslag på framtida studier är att identifiera en gemensam standard för utförande av provtagningen. Det skulle underlätta utvärdering av mikroplasters spridning från konstgräsplaner om samma standard användes överallt. Plastics have created the conditions for us people for decades because of its wide use. It has, however, resulted that there are amounts of microplastics in the environment and it is today an environmental problem that needs to be fixed. It is a challenge to clarify the origin of the microplastics, but it can be stated that artificial turf is one of the largest sources in Sweden and is expected to release several tonnes of microplastics. To find out how much microplastics an artificial turf can spread with stormwater, various samples are taken in eg. water and sediment environments. The purpose of this thesis was to present various sampling methods that can be used when sampling microplastics from artificial turf in water and sediment. Then, the results can be used as a basis for adapting future samples for microplastics in water and sediment. The following three goals were therefore set up; identify different sampling methods suitable for microplastics, compare these with each other and suggest appropriate sampling methods for microplastics from artificial turf in mainly water. For successful sampling, planning and preparation are required before the execution. This means that a concept model should be developed over how the soccer field is designed, where and when samplings should be performed, which parameters should be analyzed and that there are references for background contents, see figure 3, page 16. Information about the sampling location needs to be compiled, for example, which plastic materials are present in the artificial turf and which expected primary and secondary microplastics can be spread from the soccerfield. During this thesis, two sampling alternatives were identified to investigate microplastics in water samples: • Sampling of water (active sampling) for microplastic analysis • Sampling of filtrate (passive sampling) where microplastic is filtered. In this case, the microplastics that have been captured by the filter are analyzed. This thesis also deals with other samplings - sampling with pump, water-container and dredge. It is because to see which alternatives are available for water and sediment sampling and for obtaining a comparison between these samples. At sampling, there is currently no common standard for implementation, which would probably have facilitated the sampling work. Especially when the results were easier to compare with each other. A study visit was made at Bergavik's IP in Kalmar to perform sampling in three wells and in a nearby stormwater pond to drain the surface and drainage water from the artificial turf. The sampling began with the stormwater flow and the amount of rainfall during the previous days before the measurement was noted. All sampling occasions occur at similar weather and flow conditions. The water samples were then sent for analysis. This method can be repeated and after a few sampling occasions, a mean value of microplastic content can be obtained. The thesis conclusion is that it is important to look at how and where the sampling is performed. Both when it comes to active sampling and passive sampling, it is necessary to take samples taken on several occasions, describe the precipitation conditions before sampling, take samples at the same place and the same depth in order to more easily identify the amount of microplastics from the source and how much is then disseminated. The reason why it is today mainly active and passive sampling that is used in sampling microplastics from artificial turf is that these are proven methods. A suggestion for future studies is to identify a common standard for execution. It would facilitate analyzes of microplastic spread from artificial turf if the same standard was used everywhere.