Search

The theme of this doctoral thesis is provocation as a mitigating circumstance in assessments of intentional homicide and assault in Swedish criminal law. In several other countries, the question of provocation has been widely debated and scrutinized in the legal literature. However, in Swedish criminal law, provocation – as well as aggravating and mitigating circumstances in general – has not been given much attention. The concept of provocation is defined in the thesis as a situation where a person in an agitated state of mind has committed a crime after being wronged by the victim. On the basis of this definition, two provisions of the Swedish Criminal Code in particular are relevant in cases of provocation. One is Chapter 29, Section 3(1) of the Criminal Code, which states as a mitigating circumstance that the act has been provoked by the manifestly insulting conduct of another person. The second provision is Chapter 29, Section 3(2) of the Criminal Code, which provides that where, inter alia, a person, as a result of emotions, had a reduced capacity to control their conduct, this is viewed as a mitigating circumstance. An analysis of these two provisions is the main focus of the thesis. One of the key arguments of the thesis is that both these provisions build upon conceptions of emotions, such as ideas about what anger is and what reactions are understandable for an angry person. In the thesis, these conceptions are contrasted by conceptions of anger in psychological research on emotions, but also by perspectives on societal developments regarding how violence is viewed. Based on this analysis conclusions are drawn regarding the design and application of the provisions. The thesis also discusses the tendency in case law from recent years to view the absence of provocation as an aggravating circumstance. Moreover, the thesis examines the relationship between provocation and certain – in various ways related – aggravating circumstances. The aggravating circumstances examined are motives of hate crime and honour according to Chapter 29, Section 2 (7 and 10) of the Criminal Code, and particular and careful planning according to Chapter 3, Section 1 and Chapter 29, Section 2 (6) of the Criminal Code. A starting point of the argumentation is that most aggravating and mitigating factors can exist in the same case, independent of each other, but some factors will overlap. For example, an offence cannot be both premeditated and impulsive at the same time. In the thesis, conclusions are drawn on whether conflicts of this type exist regarding provocation and the aggravating factors mentioned above.

You do not want your drone to crash. Therefore, safety systems should be put in place to prevent such an event, and obstacle avoidance is a major part of this. Today, the most successful techniques use cameras or light detection and ranging (LIDAR) to find and avoid obstacles; but to improve resiliency, multiple systems should be used. This thesis proposes to use microphones, listening to the drone’s own noise, to estimate the distance to surrounding obstacles. An obstacle echolocation solution for multi-rotor aerial vehicles (MAVs) using ego-noise is developed. The MAV’s noise is captured and auto-correlated to detect echoes at different time delays. This signal is whitened to remove structured measurement noise resulting from the narrow-band components of the MAV’s noise. By recording the MAV’s noise using multiple microphones, a time of arrival (TOA) estimate of the obstacle position is achieved. A beamforming-based solution is used to calculate this estimate. A series of simplified proof-of-concept experiments show that ego-noise echolocation is possible and that the developed solution works in a controlled environment. A prototype implementation of a realistic system is also created. Four signal fusion alternatives are compared, though no best alternative is found for all situations. More work is needed to apply the findings of this work in a robust way, but the principle is shown to work.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.

I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsättningarna för ljudmiljön i blandstaden och planeringens intentioner för den urbana ljudmiljön kunde därför ses som en funktion av bulleråtgärder snarare än direkta intentioner och åtgärder. Planeringen av kulturaktiviteter innebar därför inte en god ljudmiljö där högre kulturella ljud konsolideras i blandstadsmiljön utefter ljudets mening och sociokulturella kontext. Kulturkvarteren som en plats där högre kulturellt ljud görs möjligare, i högre grad, än i resten av innerstaden kunde därför ifrågasättas. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad vid planeringen av högljudda kulturaktivitet i Kulturkvarteren är hög i många aspekter. Högre ljudnivåer i lokaler möjliggörs och en god ljudmiljö utomhus och i bostäder säkerställs baserat på effekten på människors fysiologiska hälsa. Det förutsätter däremot en förståelse av god ljudmiljö som tystare där högre ljud, oberoende av dess subjektiva uppskattning, ska reduceras eller kontrolleras. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad är därför kontextuell. Högre ljudnivåer som en resurs kan innebär goda ljudkvaliteter utifrån platsens sociokulturella aspekt och ljudets mening men det är mindre förenligt med blandstaden på grund av riktvärdenas tillämpning men även planeringen intentioner för blandstadskvaliteter på den lilla skalan. Möjliggörandet av högre kulturljud i Kulturkvarteren innebar en reglering som säkerställer att riktvärden inte överstigs och inte att högre ljudnivåer möjliggörs i den urbana miljön. Jag anser därför att god ljudmiljö måste lyftas i bredare mening för att möjliggöra en större variation av ljudmiljöer som kan skapa platser i innerstaden för de kulturaktiviteter som inte ryms under riktvärdenas mätbarhet men som tillför andra goda ljudkvaliteteter. In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm. The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the sound levels of cultural activities are limited to enable mixed-use qualities. Facilitating a greater variety of functions, people, and activities on a small scale supports the intentions and measures of the planning process aimed at achieving a sound environment where sound sources are balanced to avoid masking other sounds. The residential sound standards serve as a pivotal factor in shaping the acoustic conditions in the mixed-use city, and the planning intentions for the urban sound environment can therefore be viewed as a function of noise control rather than direct intentions and measures. Consequently, the planning of cultural activities does not result in a good sound environment where higher cultural sounds are integrated into the mixed-use environment based on the meaning of sound and sociocultural context. Therefore, the notion of the Kulturkvarteren as a place where higher cultural noise levels are enabled compared to the rest of the city could be subject to scrutiny. The compatibility between a good sound environment and mixed-use in the planning of loud cultural activities in Kulturkvarteren is favourable in several aspects. Higher sound levels indoors are made possible, and a favourable sound environment is ensured outdoors and in residential areas based on the impact on people's physiological well-being. However, this presupposes an understanding of a good sound environment as being quieter, where higher sounds, regardless of their subjective appreciation, should be reduced or controlled. Therefore, the compatibility between a good sound environment and mixed-use is context dependent. Higher sound levels, as a resource, may provide favourable sound qualities based on the sociocultural aspect of the location and the meaning of sound. However, it is less compatible with the mixed-use city due to the application of sound standards and the planning intentions for mixed-use qualities on a small scale. The facilitation of higher cultural sounds in the Kulturkvarteren entailed regulation to ensure that sound standards are not exceeded, rather than enabling higher sound levels in the urban environment. Hence, I argue that a broader understanding of a good sound environment is necessary to allow for a greater variety of sound environments that can create spaces in the city centre for cultural activities that fall outside the scope of measurable sound standards but contribute to other favourable sound qualities.

This master thesis investigates planning initiatives to address extreme weather events' impacts, specifically focusing on floods in Namibia. The study highlights the significance of such events in the context of global climate change, emphasising their adverse effects on livelihoods, particularly in rural communities and informal settlements. The research aims to evaluate existing strategic plans and policies in Namibia concerning extreme weather events and to examine the extent to which such events are considered when planning initiatives are implemented. Based on the theoretical framework of implementation theory, the study adopts a mixed-method research approach. Document analysis is employed to examine policies and plans related to planning in Namibia, while semi-structured interviews with key informants provide insights into the stakeholders' perspectives. A comprehensive understanding of the subject is achieved by comparing and validating findings from both methods. The results of the study reveal several approaches in current strategic plans and policies regarding the consideration of floods in Namibia. While several documents acknowledge the threat of floods and outline responsibilities and measures, there is a lack of comprehensive and coordinated approaches. The study highlights the need for a more integrated approach and increased alignment among different levels of planning documents. Furthermore, the research shows that the implementation of planning initiatives in Namibia is a centralised process overseen by the Ministry of Urban and Regional Development, with a limited focus on flooding beyond urban areas. The study identifies key challenges in implementing climate change adaptation strategies and projects in Namibia, including limited communication and coordination between actors, difficulties in accessing planning laws, plans and policies, and the centralisation of planning at the national level. However, opportunities for improvement are also recognised, such as enhanced local autonomy in planning processes and the integration of local and indigenous knowledge. Overall, the findings underscore the importance of addressing the impact of extreme weather events, particularly floods, through comprehensive and coordinated planning initiatives in Namibia. The study provides valuable insights for policymakers and planners in developing effective strategies to mitigate and adapt to the effects of climate change in the country.

Product development is more complex than ever. Industries all over the world face intensified competition, forcing firms to improve their innovation performance. This involves integrating software development to a greater extent. As an effort to cope with such progression, agile project management methodologies have been adopted. These include methodologies that are tailored to fit large organisations, made to enhance communication and speed up decision-making. Moreover, such methodologies allocate time for joint planning sessions (such as Program Increment Planning) to foster coordination between teams. The need for extensive coordinating capabilities increases with firm size and product complexity, meaning that large, multinational manufacturers with integrated software- and hardware development face the greatest challenges. With difficult coordination challenges comes a demand for prominent organisational coordination capabilities. This includes capabilities to identify dependencies between agile teams in time, to avoid delays, budget overruns, and quality issues. Hence, firms must adopt sufficient project management procedures, as well as shape organisational artefacts, processes, and culture to maximise their organisational coordination capabilities. In this project, these artefacts, processes, and the organisational culture were defined as factors. Furthermore, the project aimed at (1) – identifying factors that positively contribute to organisations’ capabilities to find inter-team dependencies, and (2) – investigating how to favour those identified factors. The research was conducted at Volvo Car Corporation, a Swedish car manufacturer that undergoes a transition towards being a large-scale agile organisation. Theories concerning coordination, communication, and knowledge management were jointly deployed to construct a state-of-the-art theoretical framework. Thereafter, the conceptual model was the guiding lens for collecting and analysing empirical evidence. Consequently, this project was able to assess 26 factors for identifying inter-team dependencies. Furthermore, several of these factors are proven to be interconnected as they fuel each other and exist in symbiosis. Thus, this project advocates that large-scale agile organisations must understand these factors and their connection to each other — that is when incorporating coordination mechanisms to better identify inter-team dependencies.

Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Studien undersöker hur boendesegregationen har utvecklat sig i Danmark, och Sverige från 1800-talet fram till idag och hur problematiken kring segregation diskuteras i de olika länderna. Arbetet syftar till att undersöka vilka generella strategier och specifika åtgärder respektive land använder för att minska segregationsproblematiken på nationell såväl som lokal nivå. En jämförelse mellan dessa strategier och åtgärder ämnar undersöka ifall ett ökat samarbete mellan länderna skulle öka kunskapsunderlaget och underlätta arbetet mot boendesegregationens problem. Segregeringen är ett problem som många länder kämpar mot. Det som är intressant äratt många länder definierar segregationen olika, ser olika på kärnproblematiken och använder olika metoder för att försöka minska detta. Hur de olika länderna definierar begreppet och dess problematik berör även på vilket sätt man ämnar åtgärda problemen i respektive land. Historiskt sett har olika typer av segregation förekommit utan att det har lett till samm aproblematik som fenomenet utgör i dagsläget. Så vad är det som gör segregationen tilldet stora samhällsproblemet det är i nuläget? Varför är segregation ett problem? Somtidigare nämnts i arbetet kan segregation ha negativa konsekvenser på individers livschanser och förutsättningar. Men segregationen är emellertid inte ett problem som berör alla. Det finns många exempel på hur resursstarka grupper segregerar sig själva från det övriga samhället – och drar fördelar av detta. För dem som i stället är resurssvaga och bor i utsatta områden är segregationen mindre fördelaktig. Möjligheterna att påverka sin situation är då ofta begränsade. I en forskning om konsekvenserna av segregation visar studiens resultat att hushållens geografiska fördelning påverkar människors livsmöjligheter. segregation kan även få positiva konsekvenser för de som bor eller växer upp i resursstarka områden. Likaså visar forskning att det kan vara positivt för en individ att bo tillsammans med andra invandrare från samma land om gruppens socioekonomiska status är relativt hög (Nordiskaministerrådet 2019: 7). Samtidigt visar många studier att segregation får negativa konsekvenser för dem med sämre förutsättningar (Ibid. 8) Enligt svensk och internationell forskning har invånare i socioekonomiskt utsatta områden sämre livschanser vad gäller skolresultat, utbildningsnivå, arbetsmarknadsmöjligheter, hälsa och livsstil (FORTE 2017:7).

Kulturarv är en aspekt som måste beaktas i planeringen av framtidens städer. Tinnerbäcksbadet är en plats som många Linköpingsbor har en stark koppling till på grund av dess långa historia. Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse av invånares relation till Tinnis samt hur historiska avlagringar beaktas i planeringen av platsens nya utformning. Platsanknytning och stigberoende har tillsammans genom sina teoretiska utgångspunkter format studiens analys. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där åtta semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och Linköpingsbor har legat till grund för empiriinsamlingen. Anknytning till en plats är individuell och vissa respondenter har en starkare anknytning till Tinnis än andra, det kan påverka deras inställning till förändringen av platsen. Förändringsprocessen har varit lång och utdragen bland annat på grund av de många intressen som finns kopplade till platsen. Planerare måste ta hänsyn till många olika aspekter vilket kan leda till att aspekter gällande kulturarv förminskas. Cultural heritage is one aspect which urban planning needs to consider. Many of Linköping’s residents have a strong connection to Tinnerbäcksbadet because of its long history. The purpose of this essay is to increase the understanding of the residents’ relationship to Tinnis and how historical remnants are taken into account in the planning of the site’s new design. The essay is a qualitative case study where eight semi-structured interviews have been the basis for the empirical collection. The empirical material was analyzed using the theories place attachment and patch dependency. Attachment to a place is highly individual and some respondents have a stronger attachment to Tinnis than others which may affect their attitude towards the change of Tinnis. The planning process has been protracted, mainly due to the many interests that intersect in this place. Planners need to consider many aspects, which might lead to diminish of cultural heritage aspects.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area. This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool. Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar problemlösningslektioner samt vilka möjligheter och hinder de upplever i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att uppfylla syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare betonar hur viktigt det är att eleverna får arbeta kooperativt för att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan. Lärare i F-3 förklarar att de vill ha matematiklektionerna på förmiddagen och helst i halvklasser för att ge eleverna bra förutsättningar till att diskutera och resonera med varandra. Under problemlösningslektioner är lärarens roll att både stötta eleverna som fastnat och utmana elever som behöver utmaning. Lärarna påpekar att parindelningen inför problemlösningslektioner är en viktig del så att det gynnar samtliga elever. Något som lärarna tog upp var att begreppsförmågan är en förutsättning för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifterna. Slutsatsen med studien är att lärarnas organisation och planering av problemlösningslektioner är en viktig faktor för att kunna utveckla elevers problemlösningsförmåga.

I högstadiet är laborationer en undervisningsmetod där eleverna får möjlighet att se olika biologiska ting och processer i verkligheten. I kursplanen för biologi på grundskolan står det även både i det centrala innehållet och bland kunskapskraven att eleverna ska lära sig att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera laborationer (Skolverket, Lgr 22) .Under min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) har jag upplevt att många elever under laborationerna vet vilket resultat de förväntas få och att deras fokus ligger på att få det resultatet istället för den naturvetenskapliga teorin i laborationen. En möjlig anledning till att elevernas fokus hamnar på att få ett förväntat resultat är lärarnas påverkan av laborationen. Syftet med den här undersökningen är därför att få en förståelse för vilka delar av det centrala innehållet för biologi som biologilärare har i fokus när de planerar laborationer, samt vilka mål de har med att använda sig av laborationer i undervisningen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med olika biologilärare på högstadiet och analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys där fokus låg på att hitta nyckelkoncept. Resultatet var att lärarnas huvudsakliga syfte med att använda laborationer som undervisningsmetod är att skapa intresse hos eleverna, befästa den teoretiska kunskapen och skapa en laborationsvana. När de sedan planerar laborationerna tittar de både på kursplanens delar kring begrepp och förståelse för ämnesstoffet samt de delarna som har med laborationer att göra. Däremot var det lärare som inte planerade sina egna laborationer utan använde lärarhandledningens laborationer. Slutsatser som kan dras av studien är att lärarnas syften skiljer sig åt en del, men att planeringen kring kursplanen och vad eleverna ska lära sig av laborationen enligt lärarna är liknande varandra. Flera av lärarna upplever även att laborationer gör att eleverna minns ämnesstoffet bättre än om de enbart läser om det i en bok eller hör det i en föreläsning. Ytterligare forskning med fler deltagare behövs däremot för att höja pålitligheten för undersökningen och för att säkerställa att inget syfte missats.

ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.

År 2022 varierade skolskjutskostnaderna i Värmlands län mellan 17 190 kronor per elev i Storfors till 1 958 kronor per elev i Hammarö kommun. De varierande kostnaderna föranleder frågor om skolskjutsen verkligen är organiserad och planerad så att kommunala skattemedel nyttjas på ett optimalt vis. Skolskjutsverksamheten har studerats ur ett ekonomiskt perspektiv tidigare, men i mycket begränsad utsträckning. Bland annat har en svensk studie (Andersson m.fl.,1974) från 70-talet undersökt sambanden mellan skolskjutskostnaderna och tänkbara kostnadsdrivande faktorer. Dock börjar studien bli gammal och nya såväl som tidigare kostnadsfaktorer behöver prövas på nytt. Denna studie ämnar därmed undersöka vilka kostnadsdrivande faktorer som kan förklara kostnadsvariationen mellan kommuner, samt hur skolskjutsverksamheten kan effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. För att besvara detta har fyra hypoteser om kostnadsdrivande faktorer tagits fram: Hypotes 1: Antal skolor och dess lokalisering som kostnadsdrivande faktorer, Hypotes 2: Tät bebyggelse- och befolkningssammansättning medför skalfördel, Hypotes 3: Elever med växelvisa boenden driver skolskjutskostnaderna & Hypotes 4: Kommunala avståndsregler och organisering av skolskjuts som kostnadsdrivande faktorer. Baserat på dessa hypoteser presenteras även ett optimalt scenario ur ett kostnadseffektivt perspektiv. Hypoteserna prövas genom analys och jämförelse av data om samtliga värmländska kommuners skolskjutsverksamhet. Analyserna genomförs i SPSS och Excel och presenteras i form av regressionsanalyser, deskriptiva tabeller eller punktdiagram. Resultatet av analyserna visar att skolskjutsverksamhetens kostnadsvariationer kan förklaras genom kommunernas varierande landareal och produktionsdistanser, tätortsgrad, befolkningstäthet, skoltäthet, skolornas lokalisering samt regelverk som reglerar andelen skolskjutsberättigade elever. För att uppnå en kostnadseffektiv skolskjutsverksamhet, behöver därmed åtgärder som ökar tätortsgraden, befolkningstätheten och skoltätheten genomföras. Skolor skulle behöva omlokaliseras där de inte är optimalt placerade, och regelverken bli mindre generösa för att minska andelen skolskjutsberättigade elever. En slutsats som kan dras av studien är att kostnadseffektiviserande åtgärder är möjliga, men att dessa medför effekter som kan negativt påverka skolskjutsverksamhetens kvalitet och servicegrad. Man kan därför ställa sig frågande till effektiviseringarnas faktiska nytta, och vilka konsekvenser en sådan effektivisering får på övrig kommunal verksamhet.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism. The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

Bakgrund: Det finns en lagstadgad skyldighet att en samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när en person har ett behov av insatser som ryms inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. En SIP kan ses som ett samverkansverktyg, vilket ger en koordinerad vård som leder till trygghet och ökad patientsäkerhet. En patients SIP är således ett mycket viktigt dokument som vägleder hälso- och sjukvårdspersonal i sin bedömning utifrån planerad vård och begränsningar, för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av utlarmning av ambulans till patienter som har en samordnad individuell plan (SIP) och hur dessa larm hanteras av ambulanssjukvården. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv studie i form av journalgranskning. Resultat: SIP-ärenden förekommer dagligen där SOS Alarms prioritering oftast inte går i linje med sjuksköterskans triage. Patienterna har en mycket hög biologisk ålder. Statistisk signifikanta skillnader erhölls med att patienter ej transporterades till sjukhus med ambulans i relation till högre ålder (p=

Denna studie syftar till att synliggöra förstelärare inom musiks upplevelser av deras förutsättningar för professionella praktiker och deras uppfattning om professionell utveckling. Genom en kvalitativ intervjustudie utfrågas tre individer. Studien använder ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. En semistrukturerad intervjuform används vid insamling av data där förstelärare får beskriva hur de arbetar med dessa områden samt deras upplevelser om arbetet. Materialet spelas in, transkriberas och analyseras därefter genom en tematisk analysmetod. Studien har tagit avstamp från undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner som är skriven av Nordgren m.fl. (2019). I deras studie framkommer det att lärare i många fall saknar goda förutsättningar för planering och efterarbete. Inom dessa områden saknas en infrastruktur som stödjer systematiskt arbete, detta gäller även vid kartläggning av elevers resultat. I min studies resultatdel redovisas fungerande lösningar på hur lärare och skola bättre kan arbeta med dessa problem. I min studies resultat framkommer det att läsning av forskningslitteratur beror på intresse, tid och behov. Det finns dock lite till ingen avsatt tid för detta. Resultatet visar att det organisatoriska stödet spelar en stor roll i den akademiska forskningens inflytande på skolor genom att till exempel vidarebefordra relevant forskning, skapa pedagogiska utvecklingsgrupper och anordna föreläsningar. En hög vilja att utvecklas bland lärarkollegiet påverkar också forskningsintresset positivt. Enligt resultatet är forskning idag inte relevant vid planeringsarbetet utan används istället mer som en grund för hur lärare arbetar. Musiklärares planeringsarbete skiljer sig vid grupp- och enskild undervisning visar resultatet. Vid enskild undervisning står elevens intresse och läroplan i fokus. Vid gruppundervisning förespråkas en grundmall för planeringsarbetet som går att återanvända år till år för att spara planeringstid. I resultatet presenteras individanpassningslösningar för gruppundervisning. Resultatet visar att förstelärare ser kollegialt samarbete som en nödvändighet. Organisatoriskt stöd är viktigt inom detta område och flera lösningar presenteras i resultatet såsom arenaföreläsningar, pedagogiska grupper och klassrumsbesök. Resultatet visar att digitala läroplattformar används flitigt för systematiskt arbete vid kartläggning och återkoppling. This study aims to show lead teachers in music experience terms which relate to their professional practices and their professional development. Through a qualitative interview study three individuals are questioned about their work and working conditions. This study uses the perspective of hermeneutics as it’s starting point. The collection of data is made through semi-structural interviews through which lead teachers describe how they work and how they experience their work. The data is recorded, transcribed, and thereafter analysed via a thematic analyse method. This study is based on a Swedish study from Nordgren et al. (2019) called Lärares planering och efterarbete av lektioner. A conclusion of their study is that most teachers do not have sufficient conditions for planning in Swedish schools. There is an absence of infrastructure to support systematic work. This lack of systematic support also applies to the surveying of students results. My study provides working solutions for these problems. These solutions include methods on how teachers can work more effectively with existing conditions and how school management can provide events and arrangements for their teachers to advance collegial collaboration. The results show that the reading of scientific research literature is based on teachers’ interest, time and need. With that said there is little to no time for this in working hours. The results indicate that organised support plays a big part of the amount of influence academic research have in schools. A collective wish for high goal attainment amongst teachers have a positive impact on the interest of reading research. The results reveal that today’s research is not relevant in the planning of lessons. It is instead used as a groundwork for how to work as a teacher in general. The results show that music teachers work differently when planning for a lesson with an individual compared to lessons involving groups. In an individual lesson the students’ interest in combination with the curriculum is what is most important. For group classes teachers advocate creating a comprehensive groundwork which can be reused each year. This saves time and energy according to the results. Solutions on how to work with individualisation in group classes is presented in the results. The results reveal that lead teachers view collegial cooperation as a necessity. Organised support is needed for the cooperation to function. Several solutions are presented in the results such as arena lectures, open lesson, and communities of practice. The results show that digital learning management systems are used frequently for assessment and feedback.

Byggbranschen ställs idag inför höga förväntningar. För att behålla en konkurrenskraft behöver byggbranschen reducera mängden aktiviteter som inte tillför värde. Lean är en teori som har utvecklats till att vara ett centrum för logistiskt tänkande. Genom att applicera Leans synsätt kan slöserier minska och flöden effektiviseras i produktionskedjan. Inom tillverkningsindustrin har appliceringen av Lean halverat tillverkningstider och minskat den totala arbetskraften. Utöver Lean har kommunikation, ansvarsfördelning och erfarenhetsåterföring stora möjligheter att effektivisera flödet. En av förutsättningarna för hela byggprocessen är losshållning, där forskningen kring logistikens påverkan på losshållningens arbetssätt är starkt begränsad. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för losshållningens arbetssätt och bidra till att effektivisera flödet. Målet är att identifiera de två mest kritiska flaskhalsarna samt analysera förbättringsmöjligheter för ett effektivare flöde. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie med intervjuer och observation genomförts på Skanska Sverige AB verksamhet Region Special. Studien visar att det finns flera flaskhalsar inom losshållningens arbetssätt. Två av dessa har större påverkan på flödet eftersom de är både vanligt förekommande och kritiska. Dessa två flaskhalsar är: trasiga eller stillastående borriggar samt bortforsling av sprängt material. Vidare visar studien att en förbättrad kommunikation, ansvarsfördelning samt erfarenhetsåterföring tillsammans kan reducera majoriteten av flaskhalsarna och effektivisera flödet. Detta genom att bland annat minska missförstånd, ta lärdom från tidigare projekt, minska tidskrävande omplaneringar och föra vidare erfarenheter i organisationen. The construction industry is today faced with high expectations. In order to maintain competitiveness, the construction industry needs to reduce the amount of activities that does not add value. Lean is a theory that has developed into a center for logistical thinking. By applying Lean's theory, waste can be reduced and streamline flows in the production chain. In the manufacturing industry, the application of Lean has halved manufacturing times and the total workforce has decreased. In addition to Lean, communication, division of responsibilities and feedback of experiences have great opportunities to streamline the workflow. One of the foundations for the entire construction process is extraction of rock, where research on the impact of logistics on extraction of rock working methods is severely limited. The purpose of the study is to create an increased understanding of the working methods of extraction of rock and contribute to streamlining the workflow. The goal is to identify the two most critical bottlenecks and analyze opportunities for improvement for a more effective workflow. To achieve the purpose of the study, a qualitative study with interviews and observation was conducted at Skanska Sverige AB operation Region Special. The study shows that there are several bottlenecks in the working methods of extraction of rock. Two of these have a greater impact on flow because they are both common and critical. These two bottlenecks are: broken or stationary drilling rigs and removal of blasted material. Furthermore, the study shows that improved communication, division of responsibilities and feedback of experience together can reduce the majority of bottlenecks and streamline the workflow. Among other things this is done by: reducing misunderstandings, taking lessons from previous projects, reducing time-consuming re-planning and passing on experiences in the organization.

Platsmarknadsföring är en strategi som fått allt större plats i kommuners arbete. Uppsatsen syftar till att undersöka platsmarknadsföring som planeringsstrategi och förstå vad platsmarknadsföring bidrar till. Det ska öka förståelsen för vilken påverkan strategin har på dagens stadsbyggnadsideal och på platser som genomgår en förändring. Ambitionen med arbetet är att belysa platsmarknadsföring och stadsbyggnadsideal, för att visa att de har en koppling som bör uppmärksammas mer i planeringen. Genom att använda fallstudie som forskningsstrategin och hermeneutik som metodologisk utgångspunkt har empirin analyserats kvalitativt. Empirin har samlats in genom dokumentinsamling, observation och intervju. Det teoretiska ramverket bestående av platsmarknadsföring och generisk morfologisk struktur har varit vägledande under arbetets gång. Resultaten visar att Malmö stad använder sig av platsmarknadsföring och dagens stadsbyggnadsideal, men det finns tendenser som visar att kommunen vill utforska nya stadsbyggnadsideal inom planeringen. Diskussionen visar att användandet av stadsbyggnadsideal inte är helt oproblematiskt. Stadens form och dess arkitektur påverkar vem som bor där eftersom stadsbyggnadsformer attraherar olika typer av invånare. Våra resultat visar att platsmarknadsföring och stadsbyggnadsideal är sammankopplade för att de eftersträvar det ideala samhället vilket bidragit till att frågan “Är planering marknadsföring?” uppstått. I slutsatsen frågar vi oss om svensk planering är på väg mot ett nytt stadsbyggnadsideal. Det finns tendenser på en ny fas av marknadsföring där invånarna och platsens nuvarande form får mer uppmärksamhet. Vi kan därför fastslå att planering är marknadsföring.

Denna studie genomfördes för att undersöka hur förskollärare upplever att de planerar och genomför sin undervisning tillsammans med sina kollegor. Studien genomfördes med intervjuer av förskollärare om hur deras verksamhet ser ut kring samarbetet, då samarbetet och samsynen är viktig för att barnens utbildning ska kunna bedrivas på ett bra och kvalitetshöjande sätt. Resultatet visar att förskollärare upplever att det finns en samsyn vad det gäller det innehåll som ska undervisas i förskolan, däremot tyder resultatet samtidigt på att det finns brister i samarbetet och samsynen kring hur undervisningen ska planeras och genomföras. Det visade sig bero på att varje enskild förskollärare gör sin egen planering.

I Skolinspektionens kvalitetsrapport och i Lärarförbundets undersökning från 2018 lyftes problematiken kring fritidshemmets arbetssituation gällande ramfaktorer. Syftet med den här studien var att få en överblick hur verksamhetens förutsättningar år 2022 ser ut på några fritidshem och hur några av ramfaktorerna både stödjer och hindrar fritidslärarnas möjligheter att uppfylla fritidshemmets uppdrag. Fritidshemmets planeringstid, elevgrupper, lokaler, samverkan och personal var de ramfaktorer som undersöktes med en kvalitativ metod. Metoden bestod av fyra kvalitativa intervjuer och tre enkäter baserade på samma frågor. Det empiriska materialet med intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en meningskoncentrering för att göra materialet kortfattat och sedan meningskategorierades det materialet tillsammans med enkäterna. Ramfaktorerna är i dagsläget mer anpassade efter skolans verksamhet vilket gör att ramfaktorerna har en tendens att begränsa fritidshemmet på olika sätt, trots det kan flera av ramfaktorerna stödja lärarna att uppfylla uppdraget. Slutsatsenär att fritidslärarna upplever att de uppfyller fritidshemmets huvuduppdrag till en viss del eller att det är svårt eftersom många av ramfaktorerna på olika sätt både hindrar och stöttar dem i arbetet att uppfylla uppdraget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex elever uppfattar sin undervisande lärares undervisningsstilar i idrott och hälsa. Studien fokuserar även på hur delaktiga eleverna får vara vid planering, genomförande och utvärdering av en lektion. I litteraturgenomgången har jag använt mig utav litteratur, forskning och Skolverket för att få en djupare bild av hur elevers erfarenheter ser ut av just undervisningsstilar. Jag har tagit utgångspunkt i Musska Mosstons elva olika undervisningsstilar. I denna kvalitativa fallstudie har semi-strukturerade intervjuer använts som metod för att forska kring undervisningsstilar. Sex intervjuer har genomförts med elever som går i årskurs nio. Det resultat som framkom genom studien var att reproduktiva undervisningsstilar är mest förekommande i planeringsstadiet. I genomförandefasen av en lektion är det mer produktiva stilar som blir framträdande samt att i utvärderingsfasen av en lektion så är det mer reproduktiva stilar som används för dessa elever. The aim of this study is to investigate students perceptions about teaching styles in physical education. The study’s focus is also how involved students are within the pre-impact phase, the impact phase and the post-impact phase. When I have been searching for information, I have been using literature, research and Skolverket to get a deeper picture of how students perceptions are about teaching styles, you can read about this in the literature review. In this study, as starting point I have taken Musska Mosston’s eleven different teaching styles. In this study, I have used qualitative semi-structured interviews with six students about teaching styles. The interviewed students are going in the ninth grade. The result of this study is that when pre-impact, the reproductive teaching styles is more prominent. When impact, productive teaching styles is more dominant. When post-impact of a lesson, reproductive teaching styles is more dominant for these students.

I detta kapitel diskuteras hur olika sociopolitiska vindar som blåser runt matematikundervisning påverkar förutsättningarna för både lärare och elever på olika nivåer. Fokus ligger på planering för en inkluderande matematikundervisning under dessa förutsättningar. Detta belyses utifrån de tidigare kapitlens ’vindriktningar’ samt vår egen forskning som fokuserar på planering och inkludering i matematikundervisning. Utifrån de sociopolitiska beskrivningar som finns av mötet mellan elever, lärare och matematik kan vi se att det dels finns skillnader som uppträder över tid —förändringar som går från något mot något annat, men också förändringar som visar återkommande företeelser. För att synliggöra frågor om inkludering och planering inom ramen för dessa förändringar behövs en ständigt pågående debatt men det behövs också samverkan mellan forskare och lärare för att tillsammans kunna möta sociopolitiska utmaningar som uppstår när vi arbetar för en mer likvärdig och rättvis matematikundervisning. Det behövs även stöd och utrymme för lärare så att de kan tolka och navigera och genom ett informerat handlande planera för en inkluderande matematikundervisning.

Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om avgörande faktorer vid planering och genomförande av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Detta genom att undersöka vilka faktorer som avgör att lärare undervisar matematik utomhus samt hur de planerar och genomför detta. Utifrån en kvalitativ intervjustudie har två lärare med utomhuspedagogisk erfarenhet intervjuats. Resultaten visar att lärare undervisar matematik utomhus för att skapa en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper där praktiska kunskaper utomhus kompletterar teoretiska kunskaper inomhus. En annan faktor som avgör är att lärare ser ett behov hos eleverna att få lära med hela kroppen samt med olika sinnen. Lärare vill därmed erbjuda en variation av lärmiljöer och arbetssätt för att ge alla elever chans att lära. Ytterligare en faktor som avgör att lärare väljer att flytta ut matematikundervisningen från klassrummet är att de ser att elevernas motivation samt engagemang ökar vid lärande utomhus. I resultatet framkom det även att lärare lägger mer tid på planering inför undervisning utomhus då främst skapande av vattentåligt lektionsmaterial skapas och lamineras. Undantag är de gånger som undervisningen enbart utförs med hjälp av material som hämtas i naturen. Avslutningsvis visade studien att lärare planerar och genomför matematikundervisning utomhus där eleverna får arbeta praktiskt, i elevnära och autentiska situationer samt genom samarbete. Slutligen menade lärarna i denna studie att det krävs mycket av deras tid och energi för att undervisa utomhuspedagogiskt men att de har igen det i form av elevernas glädje och engagemang till undervisningen. ”Det krävs mycket av mig som lärare, men jag har igen det. Det är värt varenda sekund när man ser elevernas glädje” (Anna).

Denna studie syftar till att öka kunskaperna kring differentierad undervisning och hur lärare genom sin planering differentierar undervisningen i ämnet matematik för att stödja alla elevers lärande. I studien intervjuades två verksamma lärare i årskurs 1 genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer kring planering av undervisning i matematik rörande vilka aspekterav differentiering de tar i beaktning samt vilka faktorer de lyfter fram som viktiga. Flera tidigare studier visar på att differentierad undervisning i matematik bidrar till ökande kunskaper hos eleverna samt att det är ett proaktivt arbetssätt. Resultatet i denna studie visar på att lärarna framhåller vikten av att lära känna sina elever, deras intressen och att identifiera deras kunskaper, främst genom formativ bedömning, som de viktigaste faktorerna för att kunna planera undervisningen så att den bidrar till ökade kunskaper hos eleverna. Av resultatet framgår det också att lärarna delvis differentierar undervisningen i matematik genom sin planering samtidigt som matematikboken har en betydande roll. De slutsatser man kan dra av resultatet är att lärarna på olika sätt och med olika metoder tar flera aspekter av differentiering i beaktning vid planeringav undervisning i matematik men att differentierad undervisning som metod inte är så bekant.

In the construction industry, safety is a central and important part of all types of businessconducted. Work preparation's main function is to contribute to a safe work environment and isused as communication between different parties. Digitization is taking place at all levels in theconstruction industry to streamline different processes and under constant development. This study was carried out on what work preparations are, how they are defined and how theyare used today in Skanska’s planning and production phase, road, and civil engineering. Thestudy also examines how the properties of work preparation are affected by being digitized. The methods used in the work are a literature study, document study, interviews, and anempirical part. The results show that there are some knowledge gaps and a lack of experience in digital workpreparations and clear templates are not followed today. The results also show that theproperties; of time required, material handling, work disposition plan, and knowledge reward ofwork preparations are affected by being digitized. The study concludes that a work preparation is a description of how a work step should beperformed. The study also shows that a work preparation can be broad and detailed but at thesame time narrow and comprehensive. The last thing the study shows is that the time required isinitially to learn the program and the material handling requires more knowledge. The workdisposition plan leads to a safer performance and the knowledge rewards mean several positiveoutcomes Inom byggbranschen är säkerheten en central och viktig del i all typ avverksamhet som bedrivs. Verktyget arbetsberedningars främstafunktion att bidra till ett säkert och effektivt arbetsutförande. Samtidigtsker en digitalisering på alla plan inom byggbranschen för atteffektivisera processer. I detta arbete genomförs en studie om vad arbetsberedningar innebäroch hur de används idag i planerings- och produktionsskedet hosSkanska, väg och anläggning. I studien undersöks det också hurarbetsberedningars egenskaper, tidsåtgång, materialhantering,arbetsplatsdisposition och kunskapsåterbäring påverkas av attdigitaliseras. Skanska är intresserade av arbetet genom att de villanvända arbetsberedningar i den digitala plattformen BIM 360.Metoderna som använts i arbetet är dels en litteraturstudie,dokumentstudie, empiri och intervjuer. Metoderna syftar att samla inbakgrundinformation och litteratur om ämnet, samt data och svar frånintervjuer till att besvara frågeställningarna i arbetet. Resultatet visar att det finns vissa kunskapsluckor, erfarenhetsbristinom arbetsberedning digitalt och det finns tydliga mallar som inte följsidag. I resultat presenteras även att egenskaperna av arbetsberedningarpåverkas av att digitaliseras. Slutsatser som studien visar att användningen av arbetsberedningarskiljer sig åt bland medarbetarna. En annan slutsats är attkunskapsåterbäring innebär vinster av att ha samlad information somär tillgänglig digitalt med hjälp av olika mobila lösningar. Enrekommendation är därför att det ska skapas en ty

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av planeringstid i förskolan, samt vilket stöd de erbjuds av rektorn. För att samla in data användes en online-enkät med frågor riktade till legitimerade förskollärare. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar och deltagandet var anonymt. Teorianknytningen som valts för analys av resultatet är det pragmatiska perspektiv, där vi stödjer oss i vikten av de didaktiska frågornas plats i undervisning, planering och utvärdering. Resultatet visar på förekomsten av förskollärare som anser sig sakna förutsättningarna som krävs för att kunna bedriva undervisning i förskolan i enlighet med läroplanen och de styrdokument som förskolan har. Tiden som är avsatt för planering används alltför ofta till andra arbetsuppgifter på grund av personalbrist, något som majoriteten av förskollärarna i studien påtalar. Flera förskollärare menar att de har ett visst stöd av rektorn, men upplever sig ändå sakna förståelse för sin situation på arbetsplatsen. Schemalagd planeringstid ser bra ut på pappret men förskollärare menar att det kan vara missgynnande då tiderna inte alltid går att få ut. Samtidigt visar resultatet att förskollärare anser att planeringstiden är viktig i förskolan.

Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue elements and structures, being also addressed by both the highest quantity and diversity of green and blue elements and structures. However, climate change mitigation and adaptation is barely the driver for planning green and blue elements and structures. Thus, this calls for the inclusion of a climate perspective in the planning processes. The key actors in planning green and blue elements and structures are the municipality, the developers and consulting companies. Besides, an innovative planning process that includes neighbours and other stakeholders in the early stages and financial incentives for implementing green and blue elements and structures was studied. The findings indicate that regulatory frameworks and binding instruments foster the integration of green and blue elements and structures in the planning practice. The outcomes also suggest that collaborative planning processes and hybrid market-driven approaches may contribute positively to integrating green and blue elements and structures.

Bakgrund: Vårdplaneringssamtal är en del av omvårdnadsprocessen där patient, anhörig och vårdpersonal tillsammans kan skapa ett personcentrerat vårdande för patienten. Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever vårdplaneringssamtal som något positivt där patientens önskemål lyfts fram. Tidigare forskning beskriver även patienters upplevelser av att vårdplaneringssamtal kan hjälpa dem med beslutsfattandet kring sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att delta i vårdplaneringssamtal. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman och fyra subteman. Första temat var Inställning till vårdplaneringssamtal med subteman att kunskap har betydelse och att tillit har betydelse. Det andra temat var Att hantera vårdplaneringssamtal med subteman betydelsen av delaktighet och att behöva ta beslut. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bidra till ökad kunskap till de anhöriga gällande vårdplaneringssamtal, anpassa språket för att underlätta delaktigheten samt att stötta anhöriga i beslutsfattandet. Background: Care planning conversations are part of the nursing process where the patient, relative and healthcare staff together can create a person-centered care for the patient. Previous research describes that nurses experience care planning conversations as something positive where the patient's wishes are highlighted. Previous research also describes patients' experiences that care planning conversations can help them make decisions about their care. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of participating in care planning conversations. Method: A literature study based on 12 care science articles with a qualitative approach. Results: The data analysis was divided into two themes and four subthemes. The first theme was Attitude towards care planning conversations with sub-themes that knowledge matters and that trust matters. The second theme was To handle care planning conversations with sub-themes the importance of participation and having to make decisions. Conclusion: Nurses need to contribute to increased knowledge for the relatives regarding care planning conversations, adapted language to facilitate involvement and support relatives in decision-making.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar inom grundskolan. Forskningen identifierar vilka förutsättningar som behövs för att gemensamt bedriva den breda vägledningen men visar även på goda exempel där studie- och yrkesvägledare samverkar med andra professioner inom skolan. Forskningen visar även vilka förmågor eleverna utvecklar från den breda vägledningen samt brister i utvärdering av lärandet. Teoretiska utgångspunkter för att analysera empirin är System Theory Framework (STF) och DOTS modellen. STF modellen används för att analysera influenser inom och utanför skolan som påverkar den breda vägledningen. DOTS modellen analyserar vad eleverna lär sig från den breda vägledningen. Studien utgår från kvalitativ metod där studie- och yrkesvägledare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att den breda vägledningen påverkas av influenser både inom och utanför skolan. Studie- och yrkesvägledare agerar som stöd till lärare genom att bistå med studie- och yrkesvägledningsmaterial, information och uppmuntran i arbetet med att integrera vägledningen inom undervisningen. Lärares kompetenser och relation till eleverna dras till nytta i samplaneringen av den breda vägledningen. Studie- och yrkesvägledarens egna ansvar att involvera övrig personal i den breda vägledningen för att vägledningen ska ses som hela skolans ansvar, framgår i resultatet. Elevers valkompetens utvecklas när vägledningen integreras inom undervisningen men det finns brister i utvärderandet av detta.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3. Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning. Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.

Begreppet mosaikf��rvaltning bygger p�� relationer grundade i lokal kontext och lyfter id��er om hur dessa relationer kan katalyseras f��r transformativ f��r��ndring. Som en del av forskningsprojektet VIVAPLAN utformade vi ett arbetspaket d��r vi experimenterade med och testade n��gra av dessa antaganden. Som en del av detta samarbetade v��rt projektteam med en lokal icke-statlig organisation L��sfr��mjarinstitutet i anordnandet av ett event f��r lokala akt��rer som h��lls p�� plats i S��dert��lje den 25 augusti 2021. Ambitionen med detta evenemang var att sammanf��ra id��er och insikter fr��n tv�� olika och f��r tillf��llet framv��xande engagemangsmetoder: i) hackatons och ii) co-creation (samskapande), f��r att skapa tillf��llen f��r diskussion, visioner och lokalt engagemang. Vid detta evenemang delade vi data (sammanfattat i datavisualiseringsblad) som samlats in under v��rt projekt om lokala f��rh��llanden i Ronna, ett bostadsomr��de i S��dert��lje. Totalt deltog 15 personer i evenemanget, alla anslutna till offentliga eller privata organisationer aktiva i eller omkring Ronna med en tydlig roll och bidrag till samh��llsbyggande d��r. Evenemanget hj��lpte till att framh��lla delar av v��ra resultat och att ytterligare diskutera utmaningar som framkommit under datainsamlingen i Ronna. Evenemanget resulterade i en produktiv sammankomst d��r viktiga fr��gor st��lldes och diskuterades kring utmaningar och m��jligheter i Ronnaomr��det, och hur dessa ��verensst��mmer med id��er om mer h��llbara livsmilj��er som f��r n��rvarande f��respr��kas inom svensk planeringspolitik., Finansierat av FORMAS: Ett Forskningsr��d f��r H��llbar Utveckling (registreringsnummer 2018-00175) inom ramen f��r det nationella forskningsprogrammet f��r h��llbart samh��llsbyggande. VIVA-PLAN - Nytt liv i mellanrummen ��� en h��llbar samverkansmodell f��r planering av gr��nstrukturen f��r social inkludering, biodiversitet och b��ttre folkh��lsa

The city and its planning are dynamic products of permanent change, which is influenced by a myriadof different actors with different wills and opinions. During the last century, urban planning has gonefrom being a steering process to a more mediating role between prominent and relevant actors. Duringthe last decades, a growing internationalisation has weakened traditional institutions and thrown citiesinto a global competition of attention and development. This has led to a bigger need for marketing,which provoked development of varying models such as Business Improvement District, BID forshort. With common financing and goals, actors can come together and improve the public places ofthe city. Though, this can lead to a greater requirement of consumption in these places, which in turndisfavour groups without economic power. The town of Hudiksvall is one of several urban areas that is to begin a BID process, in which the goalis to increase the attractiveness and be crowned as the city centre of 2024. The area in focus is the citycentre, whose identity is made up of all its users and their perception of the place. The goal of thisstudy is therefore to investigate the perceived identity of the city centre of Hudiksvall among thoseusing it and among those who are in charge of the development, as well as how the city centre isaffected by design based on an idea of economic gain. A case study was instigated with the city centre of Hudiksvall as primary focus, which was dividedinto several methods; a document study to gather data about Hudiksvall and the BID, a surveyfollowed by interviews of the steering group of the project as well as a survey for the inhabitants andvisitors of the city centre. The results from these methods were analysed in harmony with a theoreticalframework grounded in research and expertise about socio-urban theories, identity and BID. The study shows that the steering group and the users of the city centre had similar perceptions aboutthe extent and usage of the city centre. Though, there existed three areas in which the differentperceptions did not coincide regarding them belonging to the centre or not, which is recommended tolook more into. According to inhabitants and visitors, there existed three especially interesting areaswhich are characterized by commerce and restaurant business. The city centre also had a dynamiccharacteristic due to it moving along the day and night, an aspect worth attention. Finally, it wasbrought into attention that traditionally economically weak social groups, which are especiallyvulnerable to the commercialization of public space, were poorly represented in the survey. It istherefore recommended that these groups get some attention in urban planning and that they areincluded in the planning process. Staden och dess planering är dynamiska produkter i ständig utveckling som påverkas av en mängdolika aktörer med olika viljor och åsikter. Stadsplaneringen har under det senaste århundradet gått frånatt vara en framförallt styrande process till att övergå till en mer medlande form mellan olikaprominenta och relevanta aktörer. De senaste decennierna har dessutom en allt störreinternationalisering försvagat traditionella institutioner och kastat in städerna i en global konkurrensom uppmärksamhet och utveckling. Detta har lett till ett större krav på marknadsföring till vilket olikamodeller utvecklats, däribland samverkansmodellen Business Improvement District, förkortat BID.Med gemensam finansiering och målbild kan flertal aktörer gå samman och tillsammans förbättrastadens offentliga platser. Detta kan dock medföra ett allt större krav på konsumtion på dessa platservilket missgynnar kapitalsvaga grupper i samhället. Småstaden Hudiksvall är en av flera städer som påbörjat en BID-process i vilket syftet är att ökastadens attraktivitet och bli utsedd till årets stadskärna 2024. Det område som processen fokuserar påär stadskärnan vars identitet är en produkt av alla dess användares uppfattning av den. Denna studiesyftar därför till att undersöka dess upplevda identitet hos de som använder den och de styr utvecklingenav den, samt hur den påverkas av en utformning grundad på iden om ekonomisk vinst. En fallstudie genomfördes över Hudiksvalls stadskärna vilket var uppdelat i flera metoder; endokumentstudie utfördes för att samla kunskap kring Hudiksvall och dess BID-process, en enkätstudieföljt av intervjuer riktades mot projektets styrgrupp samt en enkätstudie riktades mot stadskärnansinvånare och besökare. Resultatet från dessa analyserades utefter ett teoretiskt ramverk byggt påexisterande forskning och expertis angående urbansociologi, identitet och BID. Studien visar på att styrgruppen och användarna av stadskärnan hade liknande uppfattningar kringstadskärnans utsträckning och användning. Dock fanns tre områden där uppfattningen skiljde sigmellan enkätundersökningarna om huruvida de tillhörde stadskärnan, vilket rekommenderas attfokusera på. Enligt invånarna och besökarna fanns tre speciellt intressanta områden vilkakaraktäriseras av handel och restaurangverksamhet. Stadskärnan hade även en dynamisk karaktär ochförflyttades över dygnet, en aspekt som kan vara värd att uppmärksammas. Det observeradesockså att traditionellt kapitalsvaga grupper som påverkas mest av kommersialisering av den offentligaplatsen var de som var minst representerade i enkäten. Det rekommenderas därför att fokuserapå dessa grupper under planeringen och att inkludera dem i processen.

Laboratories within quality control are very complicated to schedule due to the high product mix and diversified products tested with many different analysts and instruments. Thus, it requires a flexible planning system to change and improve the overall lab performance and increase efficiency. This thesis is a case study in collaboration with Fresenius Kabi AB and the quality control (QC) department in Uppsala. The QC department has an inflow of batches from the production department as well as from internal customers. Internal customers usually send batches that are part of stability studies or projects. These stability batches arrive at the QC department within irregular intervals and sometimes tightly adjacent, making the QC planning more complex, creating backlogs. Hence, the question in the study is formulated: ● How to improve a planning system and workflow in a quality control department? The current condition of batch inflow and how the planning system is managed today have to be understood to answer the question. Hence, the following sub-questions will be answered: ○ How is the current planning system at the quality control structured? ○ How is the inflow of stability batches at the department made more even andpredictable? This study aims to accomplish a practical planning system to prevent WIP, bottlenecks, and backlogs. The thesis is based on a qualitative method involving an inductive approach. The data collected mainly includes data from incoming batches, interviews, and literature studiesto gain multiple perspectives on the covered area. The study results showed that the internal customers were not satisfied with the current delivery times of QC. The common patterns identified are that internal customers want more contact and cooperation with the QC department. Furthermore, the result shows that the QC can handle the batches that arrive, but the planning system is not good enough. The proposed improvements to the current planning system are mainly to change it to a longer-term planning system and introduce a standard log or planning system between the internal departments. Also, QC should reorganize the lab and schedule based on common analysis to accomplish a higher efficiency of the scheduling. Further recommendations include more transparency and precise planning between departments to improve the inflow of the stability batches. Quality Control (QC) laboratorium är svåra att planera detta på grund den höga mängden och variationen av produkter. Det kräver således ett flexibelt planeringssystem för att förändra och förbättra prestandan och öka effektiviteten i laboratorier. Detta examensarbete är en fallstudie i samarbete med Fresenius Kabi AB och deras kvalitetsavdelningen i Uppsala. QC avdelningen har ett inflöde av batcher från produktionsavdelningen samt från de interna kunder. De interna kunderna skickar vanligtvis batcher som ingår i stabilitetsstudier eller projekt. Dessa stabilitets batchar inkommer till QC inom icke bestämda tidpunkter och ibland tätt inpå varandra, vilket försvårar planeringen inom QC vilket in sin tur skapar backloggar. Därav är frågeställningen i studien formulerad: ● Hur kan ett planeringssystem och arbetsflöde i ett kvalitetskontroll laboratoriumförbättras? För att kunna besvara denna frågeställning bör det aktuella planeringssystemet i avdelningen att undersökas. Därav kommer även dessa delfrågor att besvaras för att i denna studie: ● Hur är det nuvarande planeringssystemet strukturerat? ● Hur kan inflödet av stabilitets studier på avdelningen jämnas ut och bli mer förutsägbara? Syftet med denna studie är därav att effektivisera det nuvarande planeringssystem för att förhindra WIP, flaskhalsar och backlogs i QC avdelningen. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den insamlade datan främst inkluderar data från inkommande batcher, intervjuer samt litteraturstudie för att få flera perspektiv av det undersökta ämnesområdet. Studiens resultat visade att samtliga interna kunder inte är nöjda med de nuvarande leveranstider som QC har. De gemensamma mönster som identifierats är att de interna kunderna önskar mer kontakt och samarbete med QC avdelningen. Vidare visar resultatet att QC bör ha kapaciteten som krävs för att kunna hanterade batcher som inkommer men att planeringen inte är tillräckligt bra. De förbättringsförslag som föreslås till det nuvarande planeringssystemet är främst att utveckla en mer långsiktig planering samt införa en gemensam logg. QC avdelningen på Fresenius Kabi bör även se över sin organisering och dela in grupper baserat på analyser och inte utrustning. Vidare rekommendationer inkluderar mer transparent och tydlig planering mellan avdelningarna.

En av de mest väsentliga komponenterna vid gestaltning av stadsmiljöer är färgsättningen. Färgsättningen kan visa på samhörighet bland byggnaderna i ett bostadsområde men också särskilja en byggnad från mängden. Kanske är det lättare att förstå sig på färgsättningen genom en liknelse med en konstnär. När konstnären ska färglägga en ny tavelduk väljer hon mellan olika kulörer och blandar dem tills precis den rätta nyansen uppstår. I strävan efter att fånga den perfekta känslan väljs kanske engrundfärg ut som ska lyfta fram motiven bättre. Sedan lägger konstnären till lite ny färg i en femhundra år gammal målning och funderar på vad färgen gör med betraktaren – Konstnären kan vidare fundera på om tavlans ursprungliga uttryck ska behållas, eller om det istället tydligt ska framgå vad som är nytt. Andra konstnärer har under tidens gång också satt sitt avtryck på tavlan, men kanske är det dags att strukturera om lite? Kanske borde det formuleras en lista på vad man får lägga till och inte framöver? Ska tavlans gamla motiv i mitten få stå oförändrad, medan dess ytterkanter kan ges en ny gestaltning? Om man läser berättelsen igen men byter ut tavlan mot staden, och konstnären mot planeraren blir historien genast mer intressant för det här arbetet. Hur går en planerare till väga när det gäller att färgsätta stadsmiljön? Vad är det för objekt som färgsätts? Vilka regler eller rekommendationer ska planeraren följa eller ge till andra som ska färgsätta? Och finns det någon medvetenhet i vad färgvalen har för påverkan på människorna som betraktar den och lever i dess närmiljö? Det här arbetet berör just dessa frågor. Här redovisas färgernas stimulerande effekter på människan, granskningar av lagtexter och föreskrifter samt analyser av kommunala plandokument. Det för att se vad planeraren har att förhålla sig till när det gäller färgsättning av stadsmiljön, men också på vilket sätt de gör det. Även observationer av byggnader i Uppsala och Linköping har gjorts för att sedan undersöka vad deras tillhörande plandokument säger om dess färgsättning. Förhoppningen är att arbetet ska bidra till ökat intresse och kunskap angående färgers påverkan på människan för att därigenom även bidra till väl gestaltade livsmiljöer som är färgsatta med omsorg.

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med ett diskursteoretiskt angreppsätt. Den teoretiska utgångspunkten möjliggör för att kunna dekonstruera språk och begrepp i sociala kontexter för att förstå underliggande betydelser, samt för att ge förståelse om hur den sociala världen är konstruerad. Genom socialkonstruktionism ses samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Perspektivet möjliggör att ge insyn i begreppens betydelse och innebörd i olika situationer. Där av är perspektivet lämpligt för att studera de vaga begreppen som står i fokus av denna studie. För att undersöka detta studeras svensk översiktsplaneringsdiskurs inom kommunerna Borås, Halmstad, Lund och Umeå. För att få inblick i hur diskursen är uppbyggd och hur principerna allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling förhåller sig till varandra. Studien visar på att det finns förankring mellan hållbarhet/hållbar utveckling och allmänintresse i den studerade diskursen, men att detta förhållande också är beroende av vems perspektiv som beaktas. Allmänintresse förankrat med planeringens och samhällets övergripande önskemål tillskriver stöd för hållbarhet i planeringen. Medan lokal politik och medborgare endast vidhåller ett delat stöd för hållbarhet. Studien visar också hur den lokala medborgargruppen påverkas av planeringsbeslut från tjänstemän och samhällsintressen i stort. Samt att hållbarhet i planeringen har påverkan på synen om allmänintresset.

Syftet med studien var att undersöka huruvida överlämningar och elevinformationen i dessa påverkarden planering och undervisning som gymnasielärare gör för elever i behov av stöd. Genomsemistrukturerade intervjuer med elva informanter har datamaterial samlats in och analyserats medhjälp av innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter har varit det sociokulturella perspektivet samtföljande tre specialpedagogiska perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det relationellaperspektivet och dilemmaperspektivet. Våra slutsatser är att arbetet med överlämningar behöversystematiseras, både vad gäller överlämningsförfarandet men också gällande den information somdelges. Det är tydligt att det inte räcker med överlämningar som endast innehåller en diagnos ellervilka svårigheter som en elev är i. Om lärarna inte samtidigt får veta hur de ska arbeta för att hjälpaeleven eller får stöttning och handledning av en specialpedagog, riskerar överlämningarna att endastbli information på ett papper.

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de planerar, strukturerar och utformar inomhusmiljön. Metoden som används i denna studie utgår från en kvalitativ undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex styckena legitimerade förskollärare från två olika kommuner. Intervjuerna utfördes på två olika sätt, det ena utgår från en fysisk intervju och till den andra intervjun används ett skriftligt intervjuformulär, ett så kallat Self-Report. Resultatet visar på att förskollärarna har en gemensam grundtanke kring hur de utformar miljön främst utifrån barnens intresse, men även utifrån observationer och barnintervjuer. Resultatet lyfter förskollärarens betydelse att vara nära barnen i deras miljö för att kunna stötta och göra ändringar i miljön. Resultatet understryker även att yngre barn behöver förskollärarna närmare sig för att känna trygghet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet sker både verbalt, men även genom observationer och kroppsspråk av vad som sker i miljön. Det talas om möblerings betydelse och hur den struktureras så att barnen interagerar med andra barn. Denna studie utgår från Vygotskijs sociokulturella teori, där grundtanken är att man samspelar med andra utifrån miljöns utformning. En betydelsefull slutsats utifrån resultatet är att miljön ständigt ska förändras och anpassas efter den befintliga barngruppen. Resultatet framhåller även att dagens förskolebarn är kompetenta och har med sig mycket erfarenheter innan de stiger in i förskolans miljö. Förskollärarna påpekar även att man behöver ha ett professionellt förhållningssätt mot alla barn i förskolan. Man bör regelbundet diskutera i arbetslaget vad man har för människosyn, samt barnsyn för att kunna leda barnen utifrån förskolans uppsatta mål, gällande inomhusmiljöns utformning. Resultatet tar upp hur viktigt det är med rätt material, inte för mycket eller för lite. Mycket av fokuset på materialet handlar om rätt placering, så det blir tillgängligt för alla barnen. Vidare beskrivs att man avläser miljön med sin visuella sinnen, så därför ska man göra miljön inbjudande, spännande och självklart ta hjälpa av barnen i självaste utformningen. Resultatet visar att förskollärarna kan förändra miljön efter barnen, men det behövs tid och kreativitet i arbetslaget och att man samtalar mycket med varandra om miljön. En central tanke när man utformar en ny inomhusmiljö är att ta hjälpa av kollegor, ha ett tydligt syfte, samt våga misslyckas. En inspirerande, kreativ, välkomnande inomhusmiljö anser de att man skapar tillsammans med hjälp av både förskollärares och barns tankar.

Den här undersökningen syftar till att undersöka en del av den planerade undervisningen på förskolegården, nämligen ur några förskollärares perspektiv. Förskolans styrdokument belyser vikten av att ge barn möjlighet att utveckla en varsam inställning till sin närmiljö (Lpfö 18 2018, s. 9), vilket förskolegården kan anses vara. Det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik inom förskolan vilket även Szczepanski (2013, s. 3) nämner. Det finns dock inte mycket forskning som fokuserar på just undervisning ute på förskolegården vilket motiverade till denna undersökning. Datainsamlingsmetoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju av verksamma förskollärare i Sverige. Vi intervjuade nio utbildade förskollärare från fyra olika förskolor genom digitala och fysiska intervjuer. De intervjufrågor som ställdes var utformade för att se hur förskollärarna resonerade kring planerad undervisning på förskolegården och uppfyllde på så sätt syftet med undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att de deltagande förskollärarna resonerade positivt om den planerade undervisningen på förskolegården men att det mest är spontan undervisning som sker på gården. Vad detta berodde på skilde sig åt mellan deltagarna, ett par gemensamma drag som beskrevs var att det finns ett visst utvecklingsbehov kunskapsmässigt i hur man undervisar utomhus på förskolegården. Samt hur bristen på tid för planering av undervisningen på förskolegården kan bli ett hinder i dagliga utbildningen.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Att effektivisera byggproduktionen är idag en högst relevant fråga då västvärldens länder har satt upp stränga miljömål för de kommande decennierna. Byggsektorn står för en oproportionerligt stor del av miljöbelastningen i dag och en effektivisering av branschen skulle utöver miljöaspekterna även leda till tids- och kostnadsbesparingar, något som det anses finnas stor potential till. En annan del i effektiviseringsarbetet är digitaliseringen som i samband med den rådande pandemin av SARS-CoV-2 har ökat inom produktionen med lösningar som digitala möten. Detta är ett steg i samma riktning som branschen sakta har gått åt den senaste tiden med en ökad användning av digitala hjälpmedel. Syftet med examensarbetet är att i samarbete med M3 Bygg AB ta reda på hur man kan effektivisera ROT-produktionen. Arbetet behandlar ämnen som slöserier, S-kostnader och planering för att identifiera eventuella brister som påverkar produktionen. Utöver detta så undersöks digitaliseringen och vilken påverkan den har haft på produktionen samt om den bör utökas i framtiden. Arbetet undersöker även hur erfarenhetsåterföringen kan förbättras inom M3 Bygg. Allt detta kulminerar i ett kapitel med rekommendationer på hur produktionen kan förbättras och sist görs även reflektioner på vad rekommendationerna skulle få för miljömässiga påföljder. Rekommendationerna är baserade på omfattande litteraturstudier inom produktionseffektivisering, digitalisering och miljö samt utskickade frågeformulär och intervjuer genomförda på M3 Bygg. Den huvudsakliga filosofin för produktionseffektivisering som behandlas är Lean. Resultaten från frågeformulären har avslöjat att de mest kritiska slöserierna är onödiga transporter, onödigt arbete, väntetider och onödiga förflyttningar. Det har även framkommit hur respondenterna på M3 Bygg ställer sig kring frågor angående bland annat planeringsarbetet, S-kostnader, väderberoende, erfarenhetsutbyte och digitalisering. Intervjuerna har sedan gett mer fördjupade resonemang kring detta där orsaker, konsekvenser och lösningsförslag legat i fokus. Åtgärdsförslag och andra rekommendationer för att effektivisera produktionen samt slutsatser presenteras i slutet. Dessa omfattar samtliga ämnen som behandlas i rapporten och förhoppningen är att de ska kunna hjälpa M3 Bygg och andra företag inom ROT-branschen att effektivisera sin produktion i takt med att vi rör oss mot ett hållbarare samhälle. Due to the fact that the western world has set up strict environmental goals for the coming decades it is now more important than ever for the construction industry to make its production more efficient. The construction industry is responsible for an unproportionally large environmental impact and even if we put that fact aside, making the industry more efficient would still be of benefit due to the time and money it would save. Another aspect related to efficiency is digitization which is something that has become more prevalent than ever in the wake of the current SARS-CoV-2 pandemic with things like digital meetings. This is in line with the overarching trend where digitization has become more widespread in recent times. The aim of this thesis is to elucidate how the construction industry can become more efficient. This is being done in collaboration with M3 Bygg AB. The thesis deals with topics like waste and planning in order to identify potential deficiencies that can affect the production. Beyond that the thesis examines the way digitization has impacted the construction industry so far and how it could impact it in the future. Lastly it also examines how learning experiences can be more efficiently transmitted within the company of M3 Bygg and beyond. All of this will culminate in a chapter where recommendations are presented concerning how the production can become more efficient and lastly in what way the recommendations may have an impact on our environment. The recommendations are based on extensive research regarding production efficiency, digitization and environmental impact as well as questionnaires and interviews with employees on M3 Bygg. The main philosophy for production efficiency that was studied and used for this thesis is Lean. The results from the questionnaires have revealed that the most critical types of waste are unnecessary transportation, unnecessary work, waiting and unnecessary motion. They have also revealed how the employees on M3 Bygg think regarding topics like planning, weather dependency, exchange of learning experiences and digitization. The interviews that followed engaged these topics on a deeper level where cause and effect was discussed as well as solution proposals. Lastly the thesis presents a range of recommendations and conclusions regarding how the production can become more efficient. The recommendations encompass all of the topics described above and the hope is that they will aid M3 Bygg and other construction companies in their endeavors to become more efficient so that we as a society can move towards a more tenable future.