Search

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens. I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt. Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet. Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition. In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative. The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction. The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs. Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteraturen med empirisk forskning om TM och KM i SMEs.

This report presents approaches and guidance for the DNSH assessment of projects in the Finnish recovery and resilience plan and other projects possibly requiring a DNSH assessment. Member States must provide a Do No Significant Harm (DNSH) assessment for each of the measures in their recovery and resilience plan. No action included in a recovery and resilience plan should cause significant harm to any of the six environmental objectives: 1. climate change mitigation 2. climate change adaptation 3. sustainable use and protection of water and marine resources 4. transition to a circular economy 5. prevention and control of air, water and soil pollution 6. protection and restoration of biodiversity and ecosystems. The Finnish Environment Institute, Syke, has developed guidance and methodologies for the DNSH assessment of funding applications under the Finnish program for sustainable growth. The developed methods and approaches are designed particularly for investment projects as well as research, development and innovation projects. To a large extent, the developed methodology can also be applied in the DNSH assessment of other types of projects. Users of the developed assessment methods are the bodies responsible for funding programs, especially, Business Finland, Academy of Finland, Ministry of the Environment, Ministry of Employment and the Economy, Centres for Economic Development, Transport and the Environment and those organizations applying for funding. Ei merkittävää haittaa -periaatteen (DNSH) soveltaminen Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeissa Tämä raportti esittelee lähestymistavan ja ohjeita DNSH-arviointiin Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeissa ja mahdollisissa muissa DNSH-arviointeja edellyttävissä hankkeissa. Euroopan unionin jäsenmaiden on laadittava jokaiselle elpymis- ja palautumissuunnitelman toimenpiteelle elvytystoimista mahdollisesti aiheutuvan haitan määrittelemiseksi ns. DNSH-arviointi (Do No Significant Harm). Elpymis- ja palautumissuunnitelmaan liittyy kestävän kasvun investointi- ja rahoitusohjelmia. DNSH-arvioinnissa rahoitusohjelmien vastuutahojen on varmistettava, että jokainen elpymis- ja palautumistukivälineestä rahoitettava hanke on DNSH-periaatteen mukainen kaikkien kuuden ympäristötavoitteen osalta: 1. ilmastonmuutoksen hillintä 2. ilmastonmuutokseen sopeutuminen 3. vesivarojen ja merten luonnonvarojen kestävä käyttö ja suojelu 4. siirtyminen kiertotalouteen 5. ympäristön pilaantumisen ehkäiseminen ja vähentäminen 6. biologisen monimuotoisuuden ja ekosysteemien suojelu ja ennallistaminen. Suomen ympäristökeskus on kehittänyt DNSH-arviointien ohjeistusta ja arviointien toteutuskaavioita erilaisten kestävän kasvun investointi- ja rahoitusohjelmista rahoitettavien hankehakujen tueksi ja taustamateriaaliksi rahoitusohjelmien vastuutahoille. Arviointimenetelmien kehittämisessä on kiinnitetty huomiota erityisesti Suomen kestävän kasvun ohjelmassa tunnistettuihin teollisuuden investointihankkeisiin sekä tutkimus-, kehittämis- ja innovaatiohankkeisiin. Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeiden lisäksi kehitettyjä arviointimenetelmiä voidaan soveltaen käyttää myös muissa DNSH-arviointeja edellyttävissä hankkeissa. Kehitettävien arviointimenetelmien käyttäjiä ovat rahoitusohjelmien vastuutahot, ensisijaisesti Business Finland, Suomen Akatemia, ympäristöministeriö ja työ- ja elinkeinoministeriö, ELY-keskukset sekä rahoitushakuja tekevien hankkeiden vastuutahot.

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska processer för att hantera kort- och långsiktiga utmaningar och osäkerheter. Baserat på avhandlingens empiri utvecklas modeller för att stödja ledningens hantering av resursbasen, modeller som kan bidra till både kortsiktiga och långsiktiga förändringar av företagens innovationskapital. Avhandlingen identifierar ett antal resursbaserade företagsspecifika strategier som företag kan välja för sina materiella och immateriella resurser. Strategierna stödjer företagsspecifika mål avseende innovationssamarbeten och, med hänsyn till företagets tidsaspekt, en långsiktigt hållbar konkurrensförmåga och konkurrensfördel. In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term challenges and uncertainties. Based on the empirical evidence of the dissertation, models are developed to support management's management of the resource base. Models that can contribute to both short-term and long-term changes in companies' innovation capital are discussed. The dissertation identifies a number of resource-based strategies that companies can choose for their tangible and intangible resources. The strategies support company-specific goals regarding innovation collaborations and, considering the company's managements time aspect, a long-term sustainable competitiveness and competitive advantage.

Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete. Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.