Search

This article concerns the rise of young entrepreneurship education programs in 1980s Sweden, which entered schools surprisingly early and quickly, backed by organized Swedish business. The increased popularity of entrepreneurship education toward the end of the twentieth century in many European welfare states is usually associated with a shift toward neoliberal, market-oriented, policies. It is argued here that an important reason for young entrepreneurship’s success was its ability to connect with the Swedish tradition of cooperation and democratic decision making, in combination with values such as individualism and competition. A case in point is the surprising compatibility between progressive pedagogical ideas and “neoliberal” entrepreneurialism. The article is based on a study of Ung Företagsamhet (Young Entrepreneurship, henceforth UF), the Swedish version of the American organization Junior Achievement, and the ambition of the consumer cooperative movement’s think tank, Koopi, to offer a different kind of entrepreneurship education. In the analysis, the concept of “the entrepreneurial self” is applied to these two different programs, and the results show how they clashed, but also overlapped, in ways that help explain the success of UF. The article is a contribution to our understanding of how entrepreneurship discourse emerged and manifested itself in everyday environments in the late twentieth century, and as such also contributes to the history of Nordic neoliberalism.

PurposeThis article examines the nature of service provision in the platform-based collaborative economy from the perspective of entrepreneurship theories. It departs from a knowledge gap about the individual and contextual determinants of service provision through digital platforms. By exploring these determinants for the service provision in two main sectors of the collaborative economy, transportation and accommodation, the study provides a first conceptual introduction of these activities and their nature for the existing entrepreneurship research.Design/methodology/approachThe analysis is based upon Eurobarometer microdata (2018), covering 28 European countries with about 27,000 observations, and uses a seemingly unrelated Probit model.FindingsThe likelihood of service provision through platforms in the collaborative economy is highest for individuals aged 25–34 years but decreases continuously with age. Occupation, sex and population density of the place of residence are other relevant determinants. By contrast, the regulatory system and GDP per capita of the region are not relevant.Research limitations/implicationsThe findings illuminate the under-studied individual and contextual determinants related to individuals engaging with entrepreneurial activities in the collaborative economy. Future research should investigate the role of previous self-employment, skills and spatial context.Practical implicationsThe collaborative economy is still a marginal sector in Europe that is likely to grow bigger. Particularly the young, highly educated entrepreneurial persons located in urban regions may spur this expected growth. Supporting policy measures aimed at this social stratum might foster digital entrepreneurship and contribute to growth in the digital economy.Originality/valueBy exploring the individual and contextual determinants for the service provision in the two main sectors of the platform-based collaborative economy, transportation and accommodation, the study provides a first conceptual introduction of these activities and their nature into existing entrepreneurship research.

Svenskarnas konsumtion av inredning och möbler har ökat lavinartat de senaste åren. Från 2009 till 2019 ökade konsumtionen av möbler och hushållsartiklar, i Sverige, med 47 procent, vilket gör det till den mest expansiva konsumtionskategorin enligt Naturskyddsföreningen. En anledning till detta är den ökade takt trender avlöser varandra. Färger och stilar blir snabbt omoderna och möbler som går sönder snabbt eller är svåra att reparera ökar ruljangsen i svenska hem. För att minska utsläppen av växthusgaser och nå FNs klimatmål måste vi sluta producera ”slit-och-slängprodukter”, köpa mer begagnat, inreda efter säsong och ha ett större konsekvenstänk i våra val av material. Ett sätt att minska ens egna klimatpåverkan är att köpa produkter som har producerats lokalt. Detta minskar både koldioxidutsläpp då varorna fraktas kortare sträckor, samt gynnar landets ekonomi då fler jobb kan stanna inom landet. I ett land som Sverige där tillverknings-branschen är den största branschen i landet, sett till antalet anställda, enligt Tillväxtverket, bör fler objekt kunna produceras på ett mindre avstånd. Vi kan även påverka vårt köpbeteende genom att köpa färre objekt så att mindre objekt är i omsättning. Ett sätt att genomföra detta på är att designa produkter med fler an-vändningsområden och på så vis öka tiden ett objekt används i hemmet. Ett objekt som har mycket tid utan användning i våra hem är kökspallen. Ett objekt som endast tas fram när vi behöver något från högsta hyllan eller när en lagar mat med barn men som annars står gömd i ett hörn eller undanskuffad i en garderob. Detta projekt utforskar hur kökspallen kan få en större roll i våra hem genom att utöka användningen och ge den en mer central plats i köket. Pallen formges efter princi-pen att den ska serietillverkas och produceras i närområdet. The consumption of interior design and furniture by Swedes has increased dramatically in recent years. From 2009 to 2019, the consumption of furniture and household goods in Sweden increased by 47 per cent, making it the most expansive consumption category according to the Swedish Society for Nature Conservation. One reason for this is the increasing pace of trends. Colours and styles quickly go out of fashion, and furniture that breaks down quickly or is difficult to repair adds to the clutter in Swedish homes. To reduce greenhouse gas emissions and meet the UN's climate goals, we need to stop producing 'wear and tear' products, buy more second-hand, decorate according to the season and be more consistent in our choice of materials. One way to reduce your own climate impact is to buy products that have been produced locally. This both reduces carbon dioxide emissions as the goods are transported shorter distances, and benefits the country's economy as more jobs can stay in the country. In a country like Sweden where the manufacturing industry is the largest industry in the country in terms of number of employees, according to the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, more items should be able to be produced at a shorter distance. We can also influence our buying behaviour by buying fewer items so that fewer items are in circulation. One way to do this is to design products with more uses, thus increasing the time an object is used in the home. An object that spends a lot of time unused in our homes is the kitchen stool. An object that is only brought out when we need something from the top shelf or when cooking with children but is otherwise hidden in a corner or tucked away in a wardrobe. This project explores how the kitchen stool can have a greater role in our homes by expanding its use and giving it a more central place in the kitchen. The stool is designed according to the principle that it should be serialised and produced in the local area. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kvinnor orkar, vill eller har tid till att starta och driva företag.

Small businesses have often been neglected in traditional marketing research as it has primarily focused on large, resource-rich companies. Small entrepreneurial companies are characterized by the fact that the entrepreneur is the main coordinator in the company. This differs from larger companies that usually employ specialists who possess expertise in specific areas. In Sweden, 99.2 percent of all companies are classified as small companies, which means that more research on small companies and how they use entrepreneurial marketing is of high relevance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how small- and upcoming B2C-enterprises use entrepreneurial marketing. The study also aspires to increase the understanding of the entrepreneur's role in their business by answering two research questions: - How are small- and upcoming B2C-enterprises using entrepreneurial marketing? - What role does the entrepreneur possess in small-and upcoming B2C-enterprises? A qualitative method based on semi-structured interviews with entrepreneurs of small- and upcoming B2C-enterprises is approached in this study. The selection was carried out via a targeted selection. The study has a deductive approach based on previous research as well as existing theories and models. The collected material has been analyzed using thematic coding. The study states that the entrepreneur possesses a vital role as their knowledge, intentions and ambitions regarding marketing reflect the marketing pursued by the company. Entrepreneurs in small-and upcoming B2C-enterprises advantageously use organic marketing where the entrepreneur often incorporates customers to a greater extent than as a mere paying actor. The study also establishes that small-and upcoming B2C-enterprises that operate in static markets, and that intend to expand, will benefit from more elaborated marketing strategies. Småföretag har ofta försummats i den traditionella marknadsföringsforskningen då det främst har fokuserats på stora företag som besitter mycket resurser. Små entreprenöriella företag kännetecknas av att entreprenören är huvudaktören i företaget. Detta skiljer sig från större företag som oftast har anställda specialister som besitter expertiskunskap gällande konkreta områden. I Sverige klassas 99,2 procent av alla företag som ett litet företag, vilket innebär att mer forskning på just småföretagen och hur de tillämpar entreprenöriell marknadsföring är av hög relevans. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur små- och nya B2C-företag tillämpar entreprenöriell marknadsföring samt öka förståelse för entreprenörens roll genom att besvara två forskningsfrågor: - Hur använder små- och nya B2C-företag entreprenöriell marknadsföring? - Vilken roll har entreprenören i små- och nya B2C-företag? Det metodologiska tillvägagångssättet för studien är en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med entreprenörer av små- och nya B2C-företag. Urvalet genomfördes via ett målstyrt urval. Studien har en deduktiv ansats med utgångspunkt från tidigare forskning samt befintliga teorier och modeller. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk kodning. Studien konstaterar att entreprenören besitter en vital roll då deras kunskap, intentioner och ambitioner angående marknadsföring återspeglar företagets marknadsföring. Entreprenörer i små- och nya B2C-företag använder fördelaktigen organisk marknadsföring där ett stort ligger på att inkorporera kunder i en högre utsträckning än som enbart en betalande aktör. Studien fastställer även att små- och nya B2C-företag som är verksamma på statiska marknader, och som avser att expandera, kommer gynnas av en mer strukturerad marknadsföring.

The purpose of this study is to present how female entrepreneurs in Sweden raise capital for their start-ups and if there are common key factors presented among those who succeed. The entrepreneurs interviewed have all successfully raised capital. The research shows that female founders only have access to 1% or less of the capital in Sweden. We interview investors to acquire their perception of gender bias in fundraising and the key factors they look for during their due diligence process. The study shows that female entrepreneurs prefer bootstrapping and soft fundings before approaching investors. The majority of the female entrepreneurs were unsecure or did not know if they have been exposed to gender bias from investors during their fundraising process because they succeeded raising capital. They were at the same time aware of the existing gender bias. The majority of the investors expressed that they preferred to invest in female or mixed funded companies because their experience shows that those tend to perform better. The study also shows that key factors during the fundraising process are diversity of the team, resilience, networking, building good relations and that the entrepreneurs appears to be coachable from the investors point of view.

Competencies play a vital role in achieving success in any endeavour. In the context of entrepreneurship, having the right set of competencies is crucial for attaining sustained success throughout the venturing process. This study adopts a qualitative approach to explore and compare the perspectives of entrepreneurs regarding the competencies they deem essential with the research findings of Kunene (2008) on the same subject. By incorporating diverse viewpoints, the aim is to enhance the accuracy and comprehension of this topic. The research methodology involves the application of grounded theory to analyse data collected through semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted, involving participants from Sweden, and Iceland. The interviewees held various roles, including CEO, Founder, Entrepreneur, mentor, board member, and investor. By delving into the insights shared by these experienced professionals, the study seeks to uncover the competencies considered important at different stages of the venturing process. The findings obtained from this study contribute to a deeper understanding of the competencies required to navigate and achieve success in the dynamic landscape of entrepreneurship. Kompetenser spelar en avgörande roll för att uppnå framgång inom vilket företag som helst. Inom entreprenörskapet är det avgörande att ha rätt uppsättning kompetenser för att uppnå långsiktig framgång under hela företagsprocessen. Denna studie antar en kvalitativ ansats för att utforska och jämföra entreprenörers perspektiv angående de kompetenser de anser vara väsentliga med forskningsresultaten från Kunene (2008) inom samma ämne. Genom att inkorporera olika synpunkter syftar studien till att förbättra noggrannheten och förståelsen av detta ämne. Forskningsmetodologin innefattar tillämpningen av förankrad teori för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sex intervjuer med deltagare från Sverige och Island. Intervjupersonerna hade olika roller, inklusive VD, grundare, entreprenör, mentor, styrelsemedlem och investerare. Genom att fördjupa sig i de insikter som delas av dessa erfarna yrkesverksamma syftar studien till att avslöja de kompetenser som anses vara viktiga vid olika stadier av företagsprocessen. Resultaten från denna studie bidrar till en djupare förståelse av de kompetenser som krävs för att navigera och uppnå framgång i den dynamiska entreprenörskapsmiljön.

Sub-Saharan Africa is currently witnessing a proliferation of innovative startups, brimming with immense potential, yet grappling with formidable adversities that hinder the realisation of their latent capabilities to tangible economic benefits and substantial developmental progress for the region. Employing a qualitative research approach, this study investigates the internal and external factors that shape the growth and success trajectories of startups. Through startup strategic leadersand founders' lenses, the inquiry explores the tools employed to monitor progress and an examination of their understanding of sustainability as perceived from the vantage point of startup leadership. Drawing from a rich tapestry of conceptual frameworks and first-hand survey and interview findings, the analysis traverses’ diverse terrains. It encompasses an exploration of the transformative shift from resource-based to knowledge economies, discussing the phenomenon of leapfrogging and the profound impact of digital technology adoption on entrepreneurial endeavours in the region. The study also examines startup, growth and success definitions and their life cycles within the distinctive landscape of Sub-Saharan Africa, while concurrently delving into the pivotal role played by institutions in facilitating or impeding the trajectory of these nascent ventures. Ultimately, the paper ascertains that while internal factors undoubtedly exert influence on the rise of startups, external factors such as institutional policies, coupled with other constraints, continue to exert a significant influence on the potential progression of these enterprises as compared to internal factors. However, the study underscores that it is imperative for startups to remain cognizant, adequately prepared, and adept at managing both internal and external factors that shape their growth and success. It also calls for further research aimed at formulating effective strategies to support startups to navigate both internal and external challenges, particularly for startups operating within the confines of constrained budgets. Subsahariska Afrika har för närvarande en explosionsartad tillväxt av innovativa startups, med enorm potential. Samtidigt brottas regionen med problem som hindrar förverkligandet av dessa latenta möjligheter till ekonomisk utveckling och framsteg för regionen. Med hjälp av en kvalitativforskningsansats undersöker denna studie de interna och externa faktorer som formar tillväxt och framgång för startups. Genom perspektiv från grundare och strategiska ledare för startups utforskar undersökningen de verktyg som används för att följa företagets framsteg och granska förståelsen för hållbarhet ur ett ledarskaps perspektiv. Med utgångspunkt från ett rikt spektrum av konceptuella ramverk samt resultat från en enkätundersökning och intervjuer omfattar analysen flera olika områden. Den omfattar en undersökning av transformationen från resursbaserade till kunskapsbaserade ekonomier, diskuterar fenomenet “leapfrogging” och effekten av implementeringen av digital teknologi på entreprenöriella företag i regionen. Studien diskuterar även definitioner av startups, tillväxt och framgång, samt företagens livscykler inom den särskilda kontext som utgör det subsahariska Afrika. Därutöver diskuteras den avgörande roll som institutioner spelar för att underlätta eller hindra dessa nystartade företags framgång. Slutligen visar uppsatsen att medans interna faktorer otvivelaktigt påverkar uppkomsten av startups, har externa faktorer såsom institutionella policys och andra begränsningar fortfarande en betydande inverkan på dessa företags potentiella framgång jämfört med interna faktorer. Studien betonar dock att det är avgörande för startups att vara medvetna, väl förberedda och skickliga på att hantera både interna och externa faktorer som formar deras tillväxt och framgång. Studien föreslår också till ytterligare forskning när det gäller att formulera effektiva strategier som stödjer startups att navigera både interna och externa utmaningar, särskilt för de som verkar inom begränsade budgetramar.

Startups within the tech field are incraesingly using proof of concept (POC) customers as a partner when developing new products and services as this enables them to sell the product before building it, ensuring that the product they are developing is aligned with the market needs before making it avaliable to a wider market. Becasue of the positive results that designing and developing new products together with users and customers have shown, the acqusition of POC customers has become a crucial step in the product development process for many startups. The purpose of this study is to understand how the process from business idea to first proof of concept customer evolves and in this process, what are important factors in acquiring the first proof of concept customer. The study is of qualitative nature and leverages a multiple case study based on interviews with eight Swedish tech startups. The findings from the research show that the process is of iterative nature and has seven sub-processes; Defining and scoping proclem, Defining target marker, Finding customers, Defining customer needs, Initial pitch, Persuasion, and finally, Negotiation and signature. Furthermore, five concepts influencing this process were found; Market understanding, Product understanding, Sales tactics, Customer management, and Entrepreneurial attitude. Startups som verkar inom techindustrin inkluderar allt oftare proof of concept (POC) kunder i utvecklingen av nya produkter och tjänster då det gör det möjligt att säkerställa att produkten är anpassad till marknadens behov. Då utveckling av nya produkter tillsammans med användare och kunder har visat sig effektivt och ha positiva resultat, har förvärvet av POC kunder blivit ett abgörande steg i produktutvecklingsprocessen för många startups. Syftet med denna studie är att förstå hur processen ser ut från affärsidé till signering av första proof of concept kunden, och i denna process även förstå vilka faktorer som är viktiga för att signera första proof of concept-kunden. Studien är av kvalitativ karaktär och använder fallstudier baserad på intervjuer med åtta svenska tech startups. Resultaten visar att processen är av iterativ natur och har sju delprocesser; Definiera problemet, Definiera målgrupp, Hitta kunder, Definiera kundbehov, Inledande pitch, Övertalning och slutligen, Förhandling och signatur. Vidare presenteras fem koncept som påverkar denna proccess; Marknadsförståelse, Produktförståelse, Säljtaktik, Kundhantering och Entreprenöriell attityd.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kvinnliga företagarnas val av finansieringskällor vid startfasen. Metod: För att uppfylla studiens syfte samt besvara forskningsfrågan har en kvantitativ forskningsansats genomförts. Studien är baserad på både primär- och sekundärdata, där data som insamlats är hämtad från databaserna Google Scholar och SöderScholar. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 49 kvinnliga företagare som deltog i enkätundersökningen. Slutsats: Studien visade att kvinnliga företagare föredrar att välja intern finansiering vid uppstartsfasen. Vidare har finansiell kunskap ett statistiskt signifikant samband med kvinnliga företagares inställning till extern finansiering och deras val av finansieringskällor. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the female entrepreneurs' choice of financing sources at the start-up stage. Methodology: Quantitative research with data collection through surveys to female entrepreneurs has been implemented. The study is based on both primary and secondary data, where the collected data is from the databases Google Scholar and SöderScholar. Empirical foundation: The study is based on 49 female entrepreneurs who participated in a survey. Conclusion: The study showed that female entrepreneurs prefer to choose internal financing at the start-up stage. The study further showed that financial knowledge has an impact on women entrepreneurs' attitude towards external financing and their choice of financing sources.

This thesis first and foremost investigates how entrepreneurial teachers today work with teachingcreativity to young entrepreneurs, at upper secondary level in Sweden. To then come toconclusions on how to improve and developed teaching of creativity in young entrepreneurs. Forthat purpose, this thesis, has the following research questions.Research question 1; How UF (entrepreneurial teachers) use creative tools today?Research question 2; How the learning of creative tools can develop in the future?The method of investigation used in this thesis is a “semi-structured interview” where sixdifferent respondents where interview two at time, separately, the process took a month to becompleted. These six respondents are teachers working in three different high schools in theMälar region of Sweden. The duration of each interview was between 20-30 minutes, theseinterviews were then analyzed, transcribed, and categorized.The answers were then analyzed by the authors and categorized with connection to the theoriesthat have formed the basis of this work. The empirical evidence could then be fed into a tablethat showed the similarities and differences in the working methods between the variousinterviewed respondents. This is to make it easier for the reader.The results of this work show that UF teachers today use creativity as a tool during the businessidea phase of UF entrepreneurship. After this phase, entrepreneurial teachers no longer see anypurpose in teaching creativity to entrepreneurial students. The authors of this thesis concludedthat creativity does not lose its value or utility after the idea generation phase ofentrepreneurship. The current way of teaching creativity creates an environment where creativityis "strangled" and there is no free space left for innovative thinking. The authors associate thislack of innovation to a lack of communication between the UF teachers and therefore the authorscall on the UF teachers to collaborate 3 times per business year.The examiner for this work is Bengt Köping Olsson, researcher in creativity, innovation anddesign at Mälardalen University.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2022 Denne oppgaven tar for seg hvorfor det er færre kvinnelige entreprenører i forhold til mannlige i Norge, men dreier seg i hovedsak om hvorfor menn har en tendens til å lykkes i mye større grad enn kvinner. For hver kvinne som har en god inntekt fra en virksomhet hun har etablert selv og som fremdeles vokser, er det ni menn i samme posisjon. Målet med forskningsprosessen har vært å finne årsaker til hvorfor det er slik, og problemstillingen vi har forsøkt å svare på er: «Hva er årsakene til at menn lykkes bedre med entreprenørskap enn kvinner?» Det teoretiske rammeverket bygger på en artikkel som belyser temaet kvinner og entreprenørskap, som danner grunnlaget for de valgte temaene i oppgaven. Videre går oppgaven gjennom relevant litteratur og teorier i tilknytning til temaene. Temaene som blir belyst er: faktorer som skaper forskjeller, ambisjoner og motivasjon, kvinner i ledelse samt entreprenørskap og personlighet. Vi benyttet en kvalitativ undersøkelse i forbindelse med de fem dybdeintervjuene for å besvare problemstillingen. Valget av informanter baserte seg på et ønske om ulike perspektiver og synspunkter. Dermed falt valget på ulike kjønn som befant seg på ulike stadier i sin entreprenørskapskarriere. Vi har transkribert intervjuene og tatt ut den mest essensielle informasjonen som er relevant i forhold til litteraturen som er brukt og som kan belyse problemstillingen som er valgt. Intervjuobjektene holdes anonyme og blir omtalt med bokstaver. Den empiriske tilnærmingen er delt inn etter de gjennomgående temaene som er nevnt ovenfor. Etter den empiriske delen vil vi ta et dypdykk i funnene fra empirien og knytte det opp til litteraturen og teoriene som er anvendt. Gjennom å diskutere likheter og ulikheter kommer det frem seks tydelige årsaker til at menn lykkes bedre enn kvinner med entreprenørskap. Oppgaven konkluderer med at kvinner i større grad blir mer påvirket enn menn av å få barn, de har generelt lavere selvtillit, de er mindre risikovillige, er mer avhengig av trygghet, har generelt mer ansvar hjemme uavhengig av hvor mye de jobber og har mindre tilgang på kapital.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2022 Hensikten med denne oppgaven er å undersøke krisehåndtering, og belyse temaet med forankring i teori og metodisk tilnærming. Formålet med problemstillingen er å finne faktorer som kan være hensiktsmessige i håndtering av kriser for bedrifter. Bakgrunnen for oppgaven er vår interesse rundt krisehåndtering og krisene vi har opplevd gjennom vår studietid. Problemstillingen som legger grunnlaget for forskningsarbeidet, er som følger: «Hvilke faktorer kan være hensiktsmessige i bedrifters håndtering av kriser?» Vi har avgrenset teoriene i oppgaven til to hovedområder: organisasjonen og ytre faktorer. Der vi videre har gått på følgende temaer i kursiv. Entreprenøren under kriser handler om å se muligheter og innovasjon, håndtere stress og kunnskaper. EVR gir innsikt i faktorene miljø, verdier og ressurser for å se hvor kompetente og stabile de er. Ressursutnyttelse tar for seg utnytter eksisterende ressurser eller lokaliserer dem. I kriseledelse-, kommunikasjon og håndtering ser vi på teorien rundt lederskapsevner, endringsteori, kommunikasjonsstrategier og beredskapsplaner. Avslutningsvis tar vi for oss politiske og økonomiske støtteordninger der vi ser nærmere på politiske faktorers innvirkninger på kriser. Det ble anvendt kvalitativ metode med eksplorativt design, gjennom individuelle dybde intervjuer, for å kunne knytte teorien opp mot praksis. Slik kunne vi finne ut hvordan bedriftene opererer under kriser. Resultatene har gitt oss innsikt til å kunne sammenligne respondentenes svar og det teoretiske rammeverket. Dette gjorde at vi kunne kartlegge hensiktsmessige faktorer for å håndtere kriser. De viktigste faktorene var knyttet til kommunikasjon, evne til omstilling, entreprenørielle egenskaper, proaktivitet og likviditet. Videre forskning er nødvendig på området. Resultatene våre er ment som en pekepinn for å se hvilke hensiktsmessige faktorer teorien og funnene beskriver innen krisehåndtering.

I rapporten beskrives hvordan lærerstudenter kan være innovatører for læring om bærekraftig utvikling. Rapporten viser hvordan partnerskap mellom lærerutdannere, lærerstudenter og representanter fra arbeidslivet samarbeidet med og engasjerte seg i et resirkuleringsanlegg, kalt Den Magiske Fabrikken, for å lage innovative, opplevelsesbaserte undervisningsopplegg med temaet bærekraft. Rapporten redegjør for prosjektet i sin helhet, fra hvordan studentene ble orientert om arbeidet med å utvikle innovative undervisningsdesign om bærekraft på campus til de multimodale presentasjonene ble presentert på en workshop på simuleringssenteret SimSam. Dette er et simulerings- og samhandlingslaboratorium lokalisert ved Universitetet i Sørøst- Norge (USN). Prosjektet ble gjennomført som et design-basert prosjekt, noe som innebærer at vi bygget prosjektet på læringsteoretiske prinsipper, og endret og utviklet undervisningsdesignet basert på erfaringene som ble gjort underveis. Gjennom å utforske undervisning på innovative måter rundt temaet bærekraft fikk både lærerutdannere og studentene utviklet sin entreprenørielle kompetanse. Prosjektets tette kobling mot arbeidslivet gav fruktbare koblinger mellom universitetsutdanningen og lærerprofesjonen. Gjennom å samarbeide med arbeidslivet fikk studentene omforme pedagogiske ideer tilknyttet bærekraft til konkrete undervisningsaktiviteter. Samlet sett ser vi prosjektet som en svært verdifull forskningstilnærming for å bedre forstå hvordan utdanningsinstitusjoner kan tilrettelegge for å skape gjensidig utviklende relasjoner mellom studentaktive læringsformer, partnere i arbeidslivet og forskning. Rapporten er utformet av Rakel Rohde Næss, Morten Oddvik, Magnus Hontvedt, Camilla Wiig og Charlotte Beal. Prosjektet er ledet av Magnus Hontvedt

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2022

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Masteroppgave i innovasjon og ledelse, Høgskulen på Vestlandet, campus Bergen I denne oppgaven skal vi prøve å forstå hvilken rolle universiteter og høyskoler spiller for sosialt entreprenørskap i Norge. Vi har valgt å ta utgangspunkt i to case, en inkubator i Bergen og en inkubator i Oslo, som begge er pådrivere og støttespillere for sosialt entreprenørskap. For å danne et bilde av hvordan universiteter og høyskoler bidrar til sosialt entreprenørskap i Norge har vi gjennomført en nettverksanalyse av konteksten inkubatorene befinner seg. Vi har benyttet oss av kvalitativ metode, med et eksplorativt forskningsdesign. Dataene er samlet inn gjennom 31 semistrukturerte dybdeintervju, med supplerende data fra deltagende observasjon, og dokumenter og lydfiler. Vi ser også nærmere på teori om økosystemet for sosialt entreprenørskap, samt ulike universitetsmodeller og universitetstyper, som danner bakteppet for analysen av uttalelser fra informanter. Våre funn tyder på at universitet og høyskoler i veldig liten grad er drivere for sosialt entreprenørskap i Norge. Vi konkluderer med at det er utdanningsinstitusjonene som må gjennomgå en endring for å oppnå dette. Avgjørende faktorer for å gjennomføre denne endringen inkluderer hvilke verdier institusjonene har og hvordan de tolker sitt samfunnsoppdrag i sine omgivelser. Arbeidet kan ikke fortsette å basere seg på initiativ fra individuelle ansatte, og i dette ligger det at insentivordningene trenger en revisjon. Hvis vi er enige om at universitetene og høyskolene bør være drivere for sosialt entreprenørskap, er det også et naturlig startpunkt å knytte seg tettere til inkubatorer, ettersom økosystemet for sosialt entreprenørskap er utilstrekkelig utviklet i Norge MOØ300

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2022

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship. Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Digitisation, quantitative analysis, and data-driven methods have been used for investment decision support for more than two decades within the finance sector, however there are great differences of its adoption in different parts of the financial market. One part of the market that has not yet achieved a high level of adoption is the Venture capital (VC) industry. In this study, quantitative analysis will be applied to a dataset of 25430 early stage start-ups in Europe to determine which characteristics of a founder and executive team are most influential when predicting start-up success. This study is part of an effort towards the digitisation of the industry, enlightening quantitatively robust insights into evaluating the teams of new ventures, and reducing bias in the venture capital investment process. It is also part of an effort in bringing insights to current and aspiring entrepreneurs about the most important start-up team characteristics, something that could be used to become a better entrepreneur or build a more efficient and well balanced entrepreneurial team. Digitalisering, kvantitativ analys, och datadrivna metoder har använts som support vid investeringsbedömning i mer än två decennier inom finanssektorn. Emellertid finns stora skillnader mellan dess adaption in olika delar av finansmarknaden. En del av marknaden som ännu inte uppnått en hög grad av adaption är riskkapitalindustrin (VC). In denna studie kommer en kvantitativ analys genomföras av 25430 nystartade företag i Europa för att dra slutsatser kring vilken karakteristik hos grundare och chefsteamet som har störst inverkan vid prediktion av vidare företaget blir framgångsrikt eller inte. Studien är en del av en satsning mot att digitalisera industrin, belysa kvantitativt robusta insikter i utvärderingen av start-up-team, och minska bias i investeringsprocessen. Arbetet är också en del av en satsning att bidra med insikter till befintliga och aspirerande entreprenörer om vilken karakteristik som är viktigast för att grunda ett framgångsrikt företag, något som kan användas för att bli en bättre entreprenör eller för att bygga ett mer effektivt och välbalanserat team.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Sammanfattning Bakgrunden till ämnesvalet är att entreprenörskap har varit inskrivet i läroplanen sedan Lgr11 och ska genomsyra hela grundskolan som en röd tråd. I ämnet hem-och konsumentkunskap förekommer undervisning med koppling till entreprenörskap latent inom flera olika arbetsområden. Vikten av entreprenörskap inom utbildningsområdet betonas vara för att främja samhällsutvecklingen och utbildningsväsendet bör därför vara med och bidra till att ungdomar utvecklar entreprenöriella kompetenser, förhållningssätt och kunskaper. I Europeiska Kommissionens rekommendationer om entreprenörskap i skolan framgår att man inte ser entreprenörskap bara som att kunna skapa finansiellt värde utifrån idéer och möjligheter utan att värdet även kan vara socialt eller kulturellt. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att entreprenörskap synliggörs i ämnet hem- och konsumentkunskap. Metoden är en kvalitativ studie baserad på sju semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter var sju hem och konsumentkunskapslärare, varav en etnolog som arbetat som lärare tidigare och nu som forskare och författare inom hem- och konsumenträtt. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom begreppet eget ansvar i samtliga intervjuer. Ett flertal informanter lyfter att entreprenörskap kan främjas av exempelvis temadagar, ämnesövergripande uppgifter eller projektarbeten över tid. Resultatet visar även att endast en av sju anser att det redan genomförs på en lagom nivå. I intervjuerna framgår det tydligt att informanterna, lärarna i detta fall, inte upplever att rektorerna eller ledning lyfter begreppet entreprenörskap specifikt i ämnet hem- och konsumentkunskap. Det framkom också tydliga likheter mellan att sköta ett hushåll och att driva ett företag. Slutsatsen blev att upplevelsen hos lärarna visar sig vara att Hem- och konsumentkunskap är ett bra ämne för att träna elever i entreprenöriella förmågor. Dessa förmågor kan eleverna sedan ha nytta av i sitt problemlösande i övriga ämnen i grundskolan. Abstract The background to the choice of subject is that entrepreneurship has been enrolled in the curriculum since Lgr11 and should permeate the entire primary school as a common thread. In the subject of home economics, teaching with a connection to entrepreneurship is latent in several different areas of work. The importance of entrepreneurship in the field of education is emphasized to be to promote the development of society and the education system should therefore be involved and contribute to young people developing entrepreneurial skills, attitudes and knowledge. The European Commission's recommendations on entrepreneurship in schools state that entrepreneurship is not just seen as being able to create financial value based on ideas and opportunities, but that the value can also be social or cultural. The objective of the study is to investigate how teachers experience that entrepreneurship is made visible in the subject of home economics. The method is a qualitative study based on seven semi-structured interviews. The sample of informants was seven homes and consumer knowledge teachers, of which one ethnologist who worked as a teacher before and now as a researcher and author in home and consumer law. The interviews have been transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. The results showed the concept of pupil’s personal responsibility in all interviews. A number of informants emphasize that entrepreneurship can be promoted through, for example, theme days, interdisciplinary tasks or project work over time. The results also show that only one in seven believes that it is already being implemented at a reasonable level. In the interviews it is clear that the informants, the teachers in this case, do not experience that the principals or management raise the concept of entrepreneurship specifically in the subject of home economics. There were also clear similarities between running a household and running a business. The conclusion of this study is that the teachers experience turns out to be that home economics is a good subject for training students in entrepreneurial abilities. These abilities can then be used by students in their problem-solving in other subjects in compulsory school.

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2022

Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsatser och vidare forskning skulle behöva utföras för att kunna säkerställa att lärares ämnestraditioner påverkar hur de tolkar och realiserar entreprenörskapsuppdraget i svenskämnet, något som tidigare forskning tyder på.

Denne rapporten gir en summarisk framstilling av ulike sider av entreprenørskap blant innvandrere basert på registerdata fra personstatistikk og næringsstatistikk. Formålet er å belyse lønnsomhet for den enkelte og betydningen for samfunnet av at innvandrere velger å drive egen næringsvirksomhet gjennom personlig eide foretak eller aksjeselskap, Rapporten er finansiert av Kunnskapsdepartementet under rammeavtalen for innvandringsrelatert statistikk.

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis. Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model. Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit. Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society's formal institutions. However, more peripheral regions fare better than those close to large cities. An explanation for this, may lie in the fact that they are more used to fending for themselves. Due to a lack of resources, social capital becomes an important factor in mitigating the risks of a crisis.

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2022

Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens nätverk kopplat till inkubatorn. Genom att sammanställa teori med empiri har dessa kunnat jämföras ochkopplas samman i ett analyskapitel. Analysen resulterade i en utveckling av denegenkonstruerade modellen från teorin där inkubatorn och kluster sammanfördesdå kopplingar mellan dessa uppkom under empirin. Slutsatsen visade på att detär av stor betydan att underhålla nätverksrelationerna inom småföretaget menockså med övriga entreprenörer och aktörer för att skapa nya och goda kontakter,både internt och externt. Där studien visade på att inkubatorns nätverksstrukturkluster, kan ses som en möjlighet för småföretagens tillväxt. Med brister på ettstrukturerat nätverk hos småföretagen finns risk att resurserna och tillgångarnapåverkas negativt samt att företaget kan gå miste om erfarenheter och nyainnovationer, vilket är något som studien har visat att inkubatorn kantillhandahålla för småföretagen. Det framkom även att den individuellaentreprenörens initiativtagande är väsentligt vad gäller ett småföretagsutveckling, framgång och förmåga att styra resultatet. Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences. By compiling the theory with the empirical data, it was possible to compare andlink the information in an analysis chapter. The analysis resulted in adevelopment of a self constructed model from the theory where the incubatorand cluster were brought together. The conclusion showed that it is of greatimportance to maintain the network relations within the small business but alsowith other entrepreneurs and actors to create new and beneficial contacts, bothinternally and externally. The study also showed that the incubators networkstructure and cluster can be seen as an opportunity for small business growth. Ifthere are deficiencies in a small business network there is a risk that resourcesand assets will be negatively affected and the company may lose experience andnew innovation, which is something that the study has shown that the incubatorcan provide for small businesses. It also emerged that the individualentrepreneurs initiative is essential in terms of small business development,success and ability to control the result.

[no] Arbeidspapir for å presentere doktorgradsforskningen min foran en forskninggruppe på Fafo institutt, Oslo. [fr]vDocument de travail pour la présentation du travail de thèse devant une équipe de chercheur·se·s à Fafo, un institut norvégien situé à Oslo.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2021 Med inntoget av aksjebasert folkefinansiering har flere tidligfaseselskaper fått muligheten for finansiering, samt at flere private mennesker har fått muligheten til å støtte og investere i oppstartsbedrifter. Sammen med selskapet Folkeinvest AS har vi skrevet en bacheloroppgave som tar for seg noen av de største utfordringene de har med aksjebasert folkefinansiering i Norge: å engasjere flere mennesker. Basert på utfordringene plattformene for aksebasert folkefinansiering har fikk vi følgene problemstilling: «Hva kan Folkeinvest gjøre for å engasjere folk til å spare og investere i tidligfaseselskaper?» For å besvare problemstillingen har undersøkt relevant sekundærdata og gjennomført dybdeintervjuer med både uerfarne og erfarne investorer og sparere. I kapittel 2 presenterer vi en grundig gjennomgang av tilgjengelig og relevant teori om folkefinansiering og teorier om holdninger og atferd. Videre valgte vi å intervjue både uerfarne og erfarne investorer for å kunne sammenligne og identifisere sentrale holdninger, assosiasjoner og erfaringer blant forbrukersegmentene til Folkeinvest. Av dybdeintervjuene fant vi relativt store forskjeller mellom de uerfarne og erfarne investorene. De uerfarne hadde liten eller ingen kjennskap og forbindelser til equity crowdfunding, mens de erfarne investorene vi snakket med hadde alle personlige erfaringer med flere norske folkefinansieringsplattformer. Videre identifiserte vi også at flere av de uerfarne investorene følte at aksjebasert folkefinansiering var utilgjengelig for dem, og at dette var noe for finanseliten, som de hadde sett på TV. De oppga at de var usikre hvordan man ble invitert til å delta i slike kampanjer, og oppga at dette føltes ut som et tilbud som var lukket for dem.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2021 Bacheloroppgaven omhandler et dypdykk i det nye fenomenets ghost kitchens varierende forretningsmodeller. På bakgrunn av forretningsmodellens relative nyhet er det verken etablert anerkjente definisjoner knyttet til ghost kitchens samlebetegnelse eller de ulike versjonene som eksistere i dag. Imidlertid er det en ting som knytter ghost kitchen begrepet sammen, en forretningsmodell skreddersydd for “levering-av-mat-segmentet”. Ghost kitchens har de siste årene ført en sterk fremvekst i land som USA, Storbritannia, India og Kina. Forretningsmodellen baserer seg på økende trend knyttet til at konsumentens endrede matvaner, i retning av et økt konsum av hjemlevert mat. Denne trenden har ytterligere akselerert på bakgrunn av den pågående koronapandemien. I løpet av det siste året (2020) har fenomenet ankommet Norge. Studiens problemstilling er som følger: “Hvilke suksesskriterier og barrierer eksisterer for forretningsmodellen i det norske markedet?” For å belyse problemstillingen benyttes relevant litteratur knyttet til den tredje industrielle revolusjon og vertikal spesialisering, samt relevant teori knyttet til plattformbedrifter og forretningsmodeller. Studien fremviser to forskjellige kategorier av ghost kitchens, i et forsøk på kategorisere og definere forretningsmodellene nærmere. Bacheloroppgaven angriper problemstillingen ved å benytte seg av et utforskende forskningsdesign og anvender en kvalitativ metode. For å nærmere undersøke konseptet, er det blitt gjennomført semistrukturerte intervjuer bestående av et utvalg på fem bedrifter i den norske restaurantbransjen. Tre av disse er tradisjonelle restauranter, mens to av disse benytter seg av ghost kitchens konseptets forretningsmodell og befinner seg i oppstartsfasen. Datamaterialet ble analysert ved benyttelse av tematisk analyse og det ble utformet tematisk model. Denne benyttes til å presentere funnene gjennom en within-case og across-case analyse som senere legger grunnlaget for diskusjonen. I konklusjonen presenteres følgende funn knyttet til problemstillingen:Suksesskriterier for ghost kitchens i det norske markedet: (1) høy grad av datautnyttelse, (2) høyt fokus på markedsføring, (3) å velge sentrale lokasjoner, og (4) mat designet for levering. Barrierer for ghost kitchens i det norske markedet: (1) at Norges lave befolkningstetthet vil kunne redusere det potensielle kundevolumet, og (2) markedsaggregatorenes høye tjenestekostnader.

I samhällskunskapens läroböcker har synen på elevers framtid förändrats från 1980-talet tills 2020. Genom att applicera Bourdieus kapitalbegrepp och Paulsens teori om det värdefulla arbetet har studien visat att arbetsmarknaden har gått från att vara i snabb förändring genom datoriseringen och därigenom möjlighet till mer fritid under 1980-talet till att numera fokusera på entreprenörskapsandan. Denna ämnesdidaktiska studie har gjorts med syfte att uppmärksamma hur olika socialskikt framställs i läroböckerna och hur läroböckernas syn på arbetsmarknaden och elevers framtid skiljer sig åt genom att jämföra läroböcker från två olika perioder. Frågeställningarna som analysen utgått ifrån är Hur framställs arbetsmarknadens krav på kompetens i läroböckerna?, Hur framställs individens villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden? och På vilket sätt har synen på arbete och utbildning förändrats från 1980-talet till 2020? Studien visar att kravet på kompetens har ökat och att man som arbetstagare hela tiden ska vara positiv till vidareutveckling på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir arbetslös finns det en risk att bli långtidsarbetslös vilket anses vara problematiskt både i dagens läroböcker och läroböckerna från 1980-talet. Läroböckerna under 1980-talet gav en utopisk framtidsvy där datoriseringen kunde bidra till ökad fritid och tid till kreativitet. Detta förmedlas dock inte i de nyare läroböckerna som istället genomsyrades av den hårda konkurrensen och att arbetstagarna ska vara beredda på att göra nästan vad som helst för att få ett jobb. Entreprenörskap lyfts också som ett attraktivt jobb där uppgiften att skapa nya jobb skrivs fram.

Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska. Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2021 Hensikten med denne studien er å undersøke den norske entreprenørskapskulturen, og belyse temaet fra et psykologisk perspektiv. Hvorfor er det ikke fler som satser stort i Norge, når vi har et unikt velferdssystem som tilrettelegger for gründervirksomhet på veldig mange måter. Hvorfor har vi ikke et norsk svar på Silicon Valley eller Silicon Roundabout? Nettopp her kommer psykologien inn - er det slik at den iboende kulturen vi nordmenn besitter har en hemmende funksjon når det kommer til det å “ta en annen vei”, og satse på seg selv? Forskningen ble utført gjennom en metodisk tilnærming - og totalt stilte syv gründere som intervjuobjekter til et personlig dybdeintervju. Intervjuene bar preg av et eksplorativt design, som åpner for at man kan avdekke nyttig informasjon underveis i intervjuet, og bevege seg rundt intervjuguidens satte forskningsområder. Videre ble meningsinnholdet dedusert til fem koder; «nettverk/kunnskapsdeling», «selvstendighet, «komfort», «presse» og «engasjement». Grunnet studiets psykologiske tilnærming ble personlighetsteori vektlagt for å gi leseren et innblikk i intervjuobjektene, samt etterstrebe relevante sammenhenger som kan gi en forklaring på hvordan janteloven påvirker entreprenørskapskulturen i Norge. I løpet av studiet ble en rekke interessante påvirkningsfaktorer introdusert - blant annet hvordan pressens enorme påvirkningskraft hemmer norsk entreprenørskapskultur og hvordan det å bedrive entreprenøriell virksomhet i Norge er mindre foretrukket grunnet graden av komfort nordmenn generelt har uten entreprenørskap. Avslutningsvis ser janteloven ut til å ha en positiv innvirkning på den individuelle entreprenøren, og fenomenet oppleves faktisk å fungere som en motivasjonsfaktor. Situasjonen er derimot annerledes på makronivå, der janteloven anses å ha en svært negativ funksjon. Det å bedrive entreprenørskap fremstilles, spesielt gjennom media, som et enormt usikkert, risikabelt og selvsentrert yrke som de færreste behersker. Studiets resultat gir derfor en indikasjon på at janteloven har en negativ effekt på den norske entreprenørskapskulturen, men likevel fungerer som en motivator på et individuelt plan.

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna. Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde. Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen. Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande. The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather than subjectification. In other words: they do not challenge society but promote an adaption to it. Using Peter Dahler- Larsen’s concept of constitutive effects, the study also shows how the school reform in 2011 de-emphasised democratic dimensions of the teaching of literature as compared to the previous curriculum. On the didactic level, the study uses qualitative interviews to show how teachers’ pedagogical choices are affected by administrative duties and the curriculum. As I argue, the teachers’ interpretation of the written curriculum serves as a means of negotiating with governing policies. In several cases, teachers downplay the relevance of the written curriculum and instead base their pedagogical choices on personal work experiences. The concluding chapter suggests that an important political implication of teaching literature as a means of democratic fostering – in particular when subjected to expectations of measurability – is the marginalisation of the educational dimension of subjectification. Instead of an education centred on core values and measurable competencies, I argue for a pedagogy that recognizes the pupil’s need to be exposed for uncertainties. Uppgift om ISBN för digitalt format saknas i publikationen.

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2021

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.

Masteroppgave i entreprenørskap og innovasjonsledelse - Nord universitet 2021

Denne masteroppgaven utforsker jobbtilværelsen til musikere innen rytmisk musikk i Norge i dag. Som musiker i Norge forholder man seg til private parter i en pulserende musikkbransje, samt staten som rammeverk og mulig støtteapparat for jobbsituasjonen. I dagens musikkbransje kan de som skaper og utøver musikk anses å være under press. Samtidig søker Norge stabilitet og fleksibilitet for kunstfeltet. Basert på seks semi-strukturerte kvalitative intervjuer forsøker denne studien å besvare hva dagens musiker kan oppleve som utfordrende, og videre hvilke faktorer eller tiltak som kan bidra til stabilitet, i en sammensatt og uforutsigbar arbeidshverdag. I masteroppgaven presenteres begrepet «yrkesmusikeren». Begrepet har til hensikt å favne de ulike individene, arbeidsformene og jobbhverdagene som finnes blant dem som har det å skape og utøve musikk som sitt primære levebrød og driver egen næring. Til tross for at den enkelte musiker kan finne det utfordrende å ta stilling til alle elementene egen arbeidshverdag består av, og usikkerheten som til enhver tid er en del av den, kommer det i oppgaven fram at tilværelsen kan oppleves stabil i noen grad. Avhandlingen antyder at en så stabil tilværelse som mulig vil kunne bidra til at yrkesmusikeren kan vie mer av sin tid og kapasitet til å skape og utøve musikk, og oppnå den kreative utfoldelsen en ønsker. Funnene som avdekkes i studien peker på grep den enkelte yrkesmusikeren eller staten kan ta, og demonstrerer viktigheten av å videre utforske hva som kan gjøre jobbsituasjonen så stabil som mulig.

Bacheloroppgave i Entreprenørskap fra Handelshøyskolen BI, 2021 Denne studien tar for seg en rekke faktorer som kan bidra til å fremme og eventuelt hemme oppstartsbedrifters evne til å utvikle grønn teknologi i energisektoren. Det grønne skiftet er et tema som har fått økt internasjonal oppmerksomhet i nyere tid. I dag er energisektoren kilden til tre fjerdedeler av drivhusgassutslippene, og en omstilling av denne sektoren er nødvendig for at verden skal nå sine klimamål. Formålet med denne studien er å identifisere hvilke faktorer og forhold som er avgjørende for innovasjon av grønne løsninger. Med et utvalg grønne oppstartsbedrifter fra «Norges Oljehovedstad» – Stavanger, og «Verdens Energihovedstad» – Houston, så er det gjennomført en kvalitativ komparativ casestudie for å nå studiens formål. Gjennom denne studien skal følgende problemstilling besvares: «Hvilke eksterne forutsetninger og ressurser anses som kritiske suksessfaktorer for norske og amerikanske oppstartsbedrifter i energisektoren?». For å besvare problemstillingen er det utarbeidet et teoretisk rammeverk som omhandler eksterne forutsetninger og mobilisering og utnyttelse av ressurser. Eksterne forutsetninger er herunder institusjonelle forhold, innovasjons- og omstillingspolitikk samt klynge teori. Mobilisering og utnyttelse av ressurser er bestående av interne evner for vekst, strategisk entreprenørskap og partnerskap, samt ressursbasert teori. Teorien vil så bli knyttet opp med innhentet empiri fra åtte dybdeintervjuer og innhentet sekundærdata. Vi finner at myndigheter bør prioritere og effektivisere støtteordninger til FoU, samt sørge for en stabil og forutsigbar miljøpolitikk for å redusere transaksjonskostnader og usikkerhet. Videre finner vi at grønne oppstartsbedrifter drar stor nytte av deres klyngetilhørighet i Stavanger og Houston. På internnivå finner vi at oppstartsbedriftene bør ha et samspill mellom aktiviteter innen FoU og kundeorientering slik at løsningen samsvarer med markedets etterspørsel. Dette komplementære samspillet er muliggjort av bransjeerfaringer, teknologisk kompetanse og markedsinnsikt, som gjør spesialisert- og entreprenøriell kunnskap som nok en suksessfaktor. Til slutt vil ressursbasert teori belyse ulike kilder til homogenitet og heterogenitet, noe som påvirker våre utvalg forskjellig.

Digitalization has become known as one of the most extensive drivers of development in society and has put pressure on companies to innovate their business models, with an emphasis on the opportunities provided by applying new digital technologies. Accordingly, there has been a major growth in business models focusing on resource exchange, referred to as the sharing economy. Currently, there is also a growing interest among researchers into the phenomenon of the sharing economy, and published research regarding this topic has grown exponentially. However, to date, the literature addressing the sharing economy appears complex and unstructured. The purpose of this study was to take stock of the extant literature, with a particular focus on distinguishing between constituent elements of the following sharing economy business models: peer-to-peer (P2P), business-to-consumer (B2C) and business-to-business (B2B). This study was conducted using a bibliometric method to map prior research in the sharing economy field. Utilizing a broad structured search of the Web of Science database, we identified the most relevant articles and synthesized the findings to suggest a framework distinguishing between the core properties of the P2P, B2C and B2B sharing economy business models. In addition to presenting a better overview of the existing literature, the framework provides a foundation upon which further research can be built. It can also serve practitioners with a better understanding of the phenomenon of the sharing economy, thereby affording a better basis for making strategic decisions related to their business model innovations.