Search

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.

Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning.

This study examines four women in George RR Martin’s A song of Ice and Fire and the TV-series Game of Thrones that is based on Martin’s novels. The women who are discussed are: Sansa Stark, Cersei Lannister, Daenerys Targaryen and Brienne of Tarth. The portraying of the women is examined through close-reading and studying of key scenes in the novels and in the adaptation. The main goal of the study is to examine how women are portrayed in the novels and in the TV-series, and to see what differences that can be found. It is also interesting to further analyze why these differences have occurred and how they impact the way the women are perceived. The analysis is based on adaptation theory. Since women are the focus of the study gender theory is also central for the essay. There are several differences between the medias. A lot of the differences occur due to the nature of the media, for example the fact that it is not possible to convey thoughts in the visual media. These types of changes mostly effect the way the woman in question is perceived in that particular scene or situation. However, there are also some significant differences that are more radical, both in the way they are made, and in the effects they have on how the audience views the woman. Those kinds of changes mostly affect Daenerys and Brienne, the two women who more radically challenge gender roles in the novels, and who are, through the changes that have been made, forced into more stereotypical roles in the TV-production, which is aiming at a bigger and broader audience than the novels.

En studie om hur sagan om Törnrosa har adapterats genom tiderna, och hur samhället kan ha påverkat adaptionerna.

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.’s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology. Firstly the teachers’ motivation increased when they saw the usefulness in the tablet in both educational and administrative possibilities. Secondly, the tablet is perceived as an ease of use-artifact which in it self gives the teachers incentive for usage. Thirdly, the infrastructure problem that exists around computers creates an escape to the more appealing tablets.