Search

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar och upplevelser av rörelseglädje i förskolan. Studien är kvalitativ och nio förskolebarn som är mellan fyra och sex år gamla har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Därmed har kunskap kunnat bildas om förskolebarns uppfattningar av vad rörelseglädje innebär samt hur förskolebarn uppfattar sina möjligheter till rörelseglädje i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och resultatet har bearbetats utifrån en fenomenografisk analysprocess där uppfattningsbegreppet och andra ordningens perspektiv är centralt. Resultatet visar att känslan av rörelseglädje förklaras av barn som att ha roligt under fysiska aktiviteter. Det framkommer att barn väljer att engagera sig i de fysiska aktiviteter som uppfattas som roligast för dem. Av dessa aktiviteter är de mest framträdande att springa, cykla och delta i lekar som kräver flera deltagare. Resultatet visar även att barn uppfattar att de fysiska aktiviteter som de har möjlighet att engagera sig i är betydligt fler utomhus än inomhus. Detta uppfattas av barn som att deras möjlighet till rörelseglädje begränsas i förskolan, där de uttrycker en önskan av att få röra sig mer inomhus. Barn uttrycker även ett behov av att förskollärare oftare ska engagera sig i barns fysiska aktiviteter eftersom det krävs vuxenstöd i flera av de aktiviteter där barn upplever rörelseglädje.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta genom att intervjua fritidslärare och låta dem skildra hur de arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras perspektiv på fysisk aktivitet som inkluderar alla elever. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, dessa har genomförts såväl fysiskt som digitalt. Informanterna valdes ut dels genom ett subjektivt urval, dels genom bekvämlighetsurval. Samtliga informanter har adekvat utbildning för arbete på fritidshem antingen som fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot fritidshem eller fritidslärare, samt att alla är verksamma i verksamheten i dagsläget. Tillsammans har informanterna 60 års av yrkeserfarenhet i fritidshemsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som visar att lärande och utveckling sker i samspel och interaktion mellan individ och omgivningsfaktorer. Dels ett didaktiskt perspektiv då studien ville få svar på hur fritidslärarna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande, och att de känner ett samhällsansvar som inbegriper elevernas lärande och elevernas välbefinnande. Samtliga fritidslärare anser att de har en viktig roll att fylla när det kommer till att inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, samt att de är en starkt bidragande faktor till om eleverna upplevelser rörelseglädje. Ambitionen är att resultatet från denna studie kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på fritidshem, vilket i förlängningen kan gynna eleverna.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående. Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet? På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att barnen i sin utevistelse håller sig fysiskt aktiva i såväl motorisk lek som fantasilek där oftast rörelseglädje visas genom glädjeyttringar. Alla dessa handlingar i rörelse tolkas som fysisk aktivitet i utemiljö samt i social miljö eftersom analysen pekar på att barnen gärna upplever, eller utför, tillsammans där rörelseglädje råder i ömsesidig relation

Syftet med studien är att öka förståelsen av den fysiska aktivitetens betydelse och plats i förskolan samt belysa hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja fysisk aktivitet i förskolans dagliga verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (2019, s. 6) bör barn i förskoleåldern vara minst tre timmar fysiskt aktiva dagligen på ett varierat sätt. Förutom att en stor del barn inte når upp WHO’s rekommendationer så visar även studier att barn och unga mår allt psykiskt sämre idag. Andra studier visar på ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men forskningen mot yngre barn är ännu liten. Tidigare forskning visar dock att den fysiska aktiviteten är låg i förskolan.För att samla in data till studien utfördes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare med bred yrkeserfarenhet. I studien används den sociokulturella teorin samt ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv med dess centrala begrepp för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevs även ge barnen glädje och ökad koncentration samt bidra till att arbetsmiljön blir lugnare. Det visar sig dock att arbetet inte alltid görs på ett lika medvetet sätt som andra läroplansmål samt påverkas av flera faktorer, vilket i sin tur även kan påverka barns psykiska hälsa i förskolan. Vår studie visar bland annat att alla verksamma pedagoger tillsammans med rektorn har ett stort ansvar att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan.

Utifrån ämnet rörelseglädje i förskolan och ett citat från läroplanen för förskolan genomfördes en kvalitativ studie. Det syfte studien utgick ifrån var följande: Syftet med denna kvalitativa studie var att skapa kunskap om vad rörelseglädje i förskolan innebär. Undersökningen tog utgångspunkt i förskollärares uppfattningar och tankar om begreppet rörelseglädje. Detta kopplas till hur det beskrivs i läroplanen för förskolan enligt följande citat: “Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.” (Lpfö 2018, s. 5). I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades är utbildade förskollärare från förskolor i två olika kommuner. Alla intervjuer skedde digitalt och innan intervjuerna skrev deltagarna under en samtyckesblankett för insamling och behandling av personuppgifter. I resultatdelen presenteras de svar respondenterna gett angående vad rörelseglädje kan innebära, vad som kan hindra barn från att känna rörelseglädje och hur de arbetar med rörelseglädje. Exempel på vad rörelseglädje kan innebära enligt respondenterna var just att känna glädje och lycka vid rörelse. Faktorer som kan bidra till rörelseglädje är bland annat att vistas utomhus, gärna i skogen, röra sig till musik eller göra olika typer av hinder/balansbanor. Barnens självkänsla visade sig vara en viktig del i rörelseglädjen, att de känner att de vågar och kan använda sin kropp motoriskt. Resultatet analyserades, diskuterades och kopplades till tidigare forskning, vilket textens sista delar visar.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen. The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.

Stillasittande barn och bristen på fysisk aktivitet är något som diskuteras i dagens samhälle. Ett samhälle där förskolan spelar en avgörande roll för skapandet av en hälsosam livsstil och rörelseglädje. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur aktiva förskollärare tolkar begreppet rörelseglädje och aktivt arbetar för att främja detta hos de yngre barnen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärare identifierar olika strategier för att främja rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan. Dessa strategier visade sig vara; närvarande förskollärare, lyhörda förskollärare, tillåtande förskollärare till överträdandet av gränser och upprepningar. Därtill redogjorde förskollärarna för gynnsamma aktiviteter för rörelseglädje och slutligen identifierades organisatoriska och yttre faktorer som kan skapa hinder i samband med rörelseglädje. Slutligen visar undersökningens resultat på att förskollärarnas egna förhållningssätt och de strategier de väljer att använda är av störst betydelse för skapandet av rörelseglädje.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur förskollärare tolkar och resonerar kring fysisk aktivitet i relation till begreppet undervisning i den reviderade läroplanen Lpfö 18. I vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer som kvalitativ intervjumetod. Fyra förskolor och totalt 16 förskollärare intervjuades och resultatet ställdes mot relevant litteratur samt tidigare forskning. I studien används ramfaktorteorin som teoretiskt ramverk för att upptäcka samband mellan rörelseglädje och ramfaktorteori. Resultatet visar att möjligheten till undervisning av fysiska aktiviteter i förskolan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Undersökningens slutsats är att förskollärare alltid arbetat med undervisning i relation till rörelseglädje i förskolan men att det krävs tid, planering och engagemang till bearbetning av läroplan för att målstyrda lärprocesser ska kunna genomföras och uppnås. The purpose of the study was to increase the knowledge about how preschool teachers ideas about physical activity in relation to the concept teaching in the new curriculum Lpfö 18. The study was a qualitative study and the data was collected in form of focus group interviews. Four preschools and total 16 preschool teachers were interviewed (four groups). Framework factor theory was used as a theoretical framework. The result shows that the possibility of teaching physical activities in preschool are influenced by constitutional, organizational and physical frameworks. The study's conclusion is that preschool teachers have always worked with teaching in relation to physical activity in preschool, but that it requires time, planning and commitment to the processing of the curriculum in order to be able to implement and achieve goal-oriented learning processes.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur lärare planerar och genomför sina lektioner med innehållet bollsporter. Enligt läroplanen Skolverket (2016) skall undervisningen främja alla elevers utveckling och lärande därför är det av intresse att ta reda på vad som avgör innehållet i ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på observationer av två idrottslärares lektioner samt intervjuer med lärarna och 24 elever. Resultatet visar att en av lärarna värnar om traditionella bollsporter i undervisningen medan den andra inte använder sig av detta utan styr mer mot bollekar som ska fånga fler elever än bara de som är aktiva på fritiden. Eleverna har olika uppfattningar men uppskattar oftast det traditionella innehållet.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete. Frågeställningarna som ställdes var: Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande? Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete? Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns rörelseglädje och miljödidaktik. För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen som användes i denna undersökning. De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda. The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work. The questions were as following: How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning? How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work? The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to answer the questions in this study. To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes that the children needs both.

Den fysiska inaktiviteten ökar och därmed förekomsten av hälsorisker diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som är nutidens största folkhälsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursäkterna för detta ökar. Mycket tyder på att ämnet och dess lärare marginaliseras i skolan då allmänheten saknar förståelse för dess syfte och målsättning. Tidigare forskning visar även att elevers förväntningar inte alltid överensstämmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som påverkar rörelseglädje genom fokusgruppssamtal med föräldrar till barn i Hälsoprojektet, där rörelseglädje har dokumenterats. Samtalen har analyserats och tolkats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ledare, självförtroende och möjligheter till inflytande påverkar rörelseglädjen vilket i studien varit kopplat till situation och miljö.

Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ”glasögon” där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att barnen har ett stort rörelsebehov och att de har stora möjligheter att få utlopp för det i utomhusmiljön i verksamheten. I resultatet framkom även att barn behöver både spontan fri lek och planerade rörelseaktiviteter för att få röra på hela sin kropp och få öva de grundläggande rörelserna som bidrar till ett lättare lärande i det längre perspektivet. Abstract The purpose of this study was to examine the teachers’ views on children's body movements at preschool, both in free and spontaneous play and in planned motion activities. They have also shared their thoughts on children's opportunities to movement at preschool and how they see it affecting the children's motor development, learning, and the joy of motion. This has been made possible by looking through the phenomenological perspectives "eye-glasses", a perspective in which the individual experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is a connection between movement, development and learning ability. The method used was qualitative semi-structured interviews with eight teachers from three different preschools. The results showed that teachers felt that the children have a need to be active and that they have great opportunity to do so in the outdoor environment. The result also revealed that children need both spontaneous free play and planned motion activities to get the whole body in motion and to practice the basic movements that contribute to an easier long-term learning.

Syftet med den här undersökningen är att se hur pedagogerna på förskolorna arbetar med rörelse. Jag tycker att det finns många förskolor som behöver arbeta mer med rörelse och det finns många forskar rön som talar för hur viktigt det är att röra på sig. Samtidigt som rörelsestunderna på förskolan minskar kan vi också i dagens samhälle se hur många barn spenderar många timmar framför surfplattor och datorer. Därför vill jag se hur pedagogerna på olika förskolor tänker kring detta ämne och hur de arbetar med detta område på förskolan. Vilka tankar har pedagogerna kring rörelsens betydelse för barns utveckling och hur ser planeringen av de strukturerade rörelsestunderna ut. För att få reda på detta har jag i min studie använt mig av kvalitativa intervjuer för att få så givande svar som möjligt. Jag har intervjuat pedagoger (barnskötare och förskollärare) på sex olika förskolor, tre på landet och tre i staden. I resultatet av denna undersökning kan vi se att de flesta av de medverkande förskolorna arbetar kontinuerligt med rörelse, vilket innebär att de har en planering med tydliga syften och utvärderar även dessa moment för att se vad man kan göra annorlunda och förbättra. Att skapa rörelseglädje i förskolan handlar om att ha roligt och leka och lära tillsammans. The purpose of this study is to examine how teachers in the preschool are working with movement. I think that there are many preschools, that need to work more with movement and there are many important observations that indicate how important it is to get some exercise. While physical in preschools declines, we can also in the modern society see how many children spend more and more hours in front of iPads and computers. I want to see how the pedagogues in different preschools are thinking about this topic and how they are working with it. What kind of thought do the pedagogues have about the significance of movement for children's development and how do they plan and structure the moments of movement. To find this out, my study is based on qualitative interviews to obtain as comprehensive an- swers as possible. I have interviewed pedagogues (nursery school teachers and preschool teachers) in six preschools, three in the country side and three in the city. The results of this survey is, that most of the participating preschools have a plan for move- ment both indoor and outside with clear objectives. Afterwards they evaluate these objectives to see what can be done differently and to improve. The pedagogues in the survey have a posi- tive attitude to movement in preschool. Creating joy of movement in preschool is all about having fun by playing and learning together.

Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ”glasögon” där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att barnen har ett stort rörelsebehov och att de har stora möjligheter att få utlopp för det i utomhusmiljön i verksamheten. I resultatet framkom även att barn behöver både spontan fri lek och planerade rörelseaktiviteter för att få röra på hela sin kropp och få öva de grundläggande rörelserna som bidrar till ett lättare lärande i det längre perspektivet. Abstract The purpose of this study was to examine the teachers’ views on children's body movements at preschool, both in free and spontaneous play and in planned motion activities. They have also shared their thoughts on children's opportunities to movement at preschool and how they see it affecting the children's motor development, learning, and the joy of motion. This has been made possible by looking through the phenomenological perspectives "eye-glasses", a perspective in which the individual experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is a connection between movement, development and learning ability. The method used was qualitative semi-structured interviews with eight teachers from three different preschools. The results showed that teachers felt that the children have a need to be active and that they have great opportunity to do so in the outdoor environment. The result also revealed that children need both spontaneous free play and planned motion activities to get the whole body in motion and to practice the basic movements that contribute to an easier long-term learning.

Syftet med den här undersökningen är att se hur pedagogerna på förskolorna arbetar med rörelse. Jag tycker att det finns många förskolor som behöver arbeta mer med rörelse och det finns många forskar rön som talar för hur viktigt det är att röra på sig. Samtidigt som rörelsestunderna på förskolan minskar kan vi också i dagens samhälle se hur många barn spenderar många timmar framför surfplattor och datorer. Därför vill jag se hur pedagogerna på olika förskolor tänker kring detta ämne och hur de arbetar med detta område på förskolan. Vilka tankar har pedagogerna kring rörelsens betydelse för barns utveckling och hur ser planeringen av de strukturerade rörelsestunderna ut. För att få reda på detta har jag i min studie använt mig av kvalitativa intervjuer för att få så givande svar som möjligt. Jag har intervjuat pedagoger (barnskötare och förskollärare) på sex olika förskolor, tre på landet och tre i staden. I resultatet av denna undersökning kan vi se att de flesta av de medverkande förskolorna arbetar kontinuerligt med rörelse, vilket innebär att de har en planering med tydliga syften och utvärderar även dessa moment för att se vad man kan göra annorlunda och förbättra. Att skapa rörelseglädje i förskolan handlar om att ha roligt och leka och lära tillsammans. The purpose of this study is to examine how teachers in the preschool are working with movement. I think that there are many preschools, that need to work more with movement and there are many important observations that indicate how important it is to get some exercise. While physical in preschools declines, we can also in the modern society see how many children spend more and more hours in front of iPads and computers. I want to see how the pedagogues in different preschools are thinking about this topic and how they are working with it. What kind of thought do the pedagogues have about the significance of movement for children's development and how do they plan and structure the moments of movement. To find this out, my study is based on qualitative interviews to obtain as comprehensive an- swers as possible. I have interviewed pedagogues (nursery school teachers and preschool teachers) in six preschools, three in the country side and three in the city. The results of this survey is, that most of the participating preschools have a plan for move- ment both indoor and outside with clear objectives. Afterwards they evaluate these objectives to see what can be done differently and to improve. The pedagogues in the survey have a posi- tive attitude to movement in preschool. Creating joy of movement in preschool is all about having fun by playing and learning together.

Julia Fransson och Amanda Knutsson Rörelseglädje Hur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass. Antal sidor: 28 _______________________________________________________________________ Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje. På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil? Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla. Oftast är det de barn som är väl utvecklade motoriskt som uppskattar rörelseaktiviteter och därmed känner glädje. Resultatet visar att barn påverkas hemifrån och deras inställning till fysisk aktivitet är oftast liknande deras föräldrars.

Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering. Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ”Nya mötesplatser för unga människor på landsbygd”. En del av projektet är mötesplatser för barn på idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper. Framtidsgrupperna samlas på idrottsplatsens konstgräsplan och gör olika lekar, aktiviteter och övningar. Syftet med studien var att utvärdera hur framtidsgrupperna genomförs med tanke på aktiviteter, arbetssätt och utvecklingsmöjligheter utifrån projektets mål. Studien har genomförts som en formativ processutvärdering. Metoden som använts för utvärderingen är FORECAST. Projektets dokumentation, en kvalitativ semistrukturerad intervju med projektledaren samt semi-strukturerade observationer utav framtidsgrupperna har använts. Datan har analyserats i en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att framtidsgrupperna ska utgöra en mötesplats för barn som ger möjligheter för hälsofrämjande fysisk aktivitet, motorisk utveckling, rörelseglädje, delaktighet och sociala möten. Slutsatsen är att barngrupperna har potential att ge möjligheter till hälsofrämjande fysisk aktivitet på barnens villkor och motorisk utveckling med vissa förändringar. Barnen upplever rörelseglädje under de mer fysiskt krävande aktiviteterna. Barn och vuxna skulle kunna göra mer tillsammans under barngrupperna och barngrupperna har potential att bidra med positiva sociala möten.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras. I andra hand är vår önskan att vårt arbete ska väcka nya tankar hos fler pedagoger om rörelsens betydelse så det kommer till barnens fördel!

The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health. Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement