Search

Syftet med denna artikel är att undersöka ekenäshantverkarnas livsform och att visa att de tillhörde borgerskapet i staden. Enligt Börje Hanssen (1952, s. 520) bildade urbana hantverkare och lägre tjänstemän en egen urban klass som han kallar "det ringare borgerskapet". Med hjälp av Hanssens teori om urbana och pagana livsformer på 1600- och 1700-talen försöker jag bestämma vilken hantverkarnas klasstillhörighet och livsform egentligen var. Detta gör jag genom att främst undersöka deras boendemiljö och klädsel på basen av bouppteckningar fr.o.m. mitten av 1800-talet. De första årtiondena borde ha varit en ganska bra tid för hantverkarna, eftersom hantverket blomstrade under 1850-talet i Ekenäs. Efter skråsystemets avveckling 1868 kan hantverkarnas ställning däremot ha blivit en helt annan, eftersom näringsfriheten kan ha försvagat hantverkarnas ställning. Under den senare delen av 1800-talet skedde inga större förändringar, och eftersom industrialismen inte hade kommit igång på allvar ännu, är det också lämpligt att avsluta undersökningen i slutet av 1880-talet.

Purpose: The purpose of the study was to study the association between retinal parameters and motor and cognitive outcomes in children born very preterm. Methods: This study is part of a prospective cohort study of very preterm infants (birth weight ≤ 1500 grams/gestational ageMovement Assessment Battery for Children—Second Edition (Movement ABC-2), and the cognitive outcome with the Wechsler Intelligence Scale for Children— Fourth Edition (WISC-IV). Results: A total of 141 children were included. The mean (SD) average PRNFL was 95μm (10.2 μm). The mean (SD) macular GCL volume was 0.34mm3 (0.03mm3). Higher PRNFL thickness associated with higher percentiles for total scores in the motor assessment (b = 0.5, 95% CI 0.1–0.8, p = 0.01) and higher macular GCL volume with higher scores in the cognitive assessment (b = 1.4, 95% CI 0.5–2.3, p = 0.002), also when adjusted for gender, birth weight z-score (birth weight in relation to gestational age) and major brain pathology at term. Conclusion: The associations between higher average PRNFL thickness and better motor performance as well as higher macular GCL volume and better cognitive performance refer to more generalized changes in the brain of 11-year-old children born very preterm. Retinal OCT examinations might provide a deeper insight than mere eyesight in long-term neurodevelopmental follow-up of children born very preterm.

Malaria is a potentially life-threatening disease with approximately half of the world's population at risk. Young children and pregnant women are hit hardest by the disease. B cells and antibodies are part of an adaptive immune response protecting individuals continuously exposed to the parasite. An infection with Plasmodium falciparum can cause dysregulation of B cell homeostasis, while antibodies are known to be key in controlling symptoms and parasitemia. BAFF is an instrumental cytokine for the development and maintenance of B cells. Pregnancy alters the immune status and renders previously clinically immune women at risk of severe malaria, potentially due to altered B cell responses associated with changes in BAFF levels. In this prospective study, we investigated the levels of BAFF in a malaria-endemic area in mothers and their infants from birth up to 9 months. We found that BAFF-levels are significantly higher in infants than in mothers. BAFF is highest in cord blood and then drops rapidly, but remains significantly higher in infants compared to mothers even at 9 months of age. We further correlated BAFF levels to P. falciparum-specific antibody levels and B cell frequencies and found a negative correlation between BAFF and both P. falciparum-specific and total proportions of IgG+ memory B cells, as well as CD27- memory B cells, indicating that exposure to both malaria and other diseases affect the development of B-cell memory and that BAFF plays a part in this. In conclusion, we have provided new information on how natural immunity against malaria is formed.

Syftet med studien var att undersöka hur användningen av digitala verktyg tog sig uttryck i avgränsade aktiviteter - samling, spontan lek, planerad undervisning och utevistelse, i två olika förskoleverksamheter. Där fokus låg på att synliggöra hur de digitala verktygen användes av både barn och pedagoger, samt vilken kompetens som krävs av pedagogerna för att möjliggöra en digital delaktighet. Studien tar sin teoretiska grund i det pragmatismen, där begreppen learning by doing, erfarenheter, reflektion och lärande genom inquiry varit centrala. Tidigare forskning tar upp kring användningen av digitala verktyg och då främst fokus på surfplattan, samt kring pedagogers digitala kompetens. Studien har en kvalitativ grund, där datainsamlingen utfördes genom observationer. Resultatet visar att surfplattan är det verktyg som användes under avgränsade aktiviteter i bägge förskolorna. Även att funtable användes i den ena förskolan. Hur dessa verktyg användes såg olika ut från förskola till förskola, men även från aktivitet till aktivitet. Det förekom i bägge förskolor en fysisk användning av surfplattan hos pedagogerna och en indirekt användning hos barnen, men med ett pedagogiskt syfte bakom. Däremot förekom det i den ena förskolan en högre grad av fysisk användning av surfplattan och funtable hos barnen, där pedagogerna fanns närvarande men samtidigt höll sig i bakgrunden. Vidare visar resultatet att det krävs en djupare digital kompetens för att utveckla barnen i deras lärande kring hur det digitala verktyget fungerar och på så sätt göra de digitalt delaktiga.

Oavsett om en i övrigt är egalitarian eller inte, verkar många människor ha starka intuitioner om att ojämlikheter som beror på icke-valda omständigheter är orättvisa. Då födelseland är en icke-vald omständighet har globala egalitarianer, i ljuset av detta, hävdat att egalitarianismens krav på jämlikhet inte kan stanna vid statsgränserna om vi vill leva i en rättvis värld. I ”Global Justice and the Moral Arbitrariness of Birth” argumenterar Andrea Sangiovanni för att dessa egalitarianer inte kan leverera ett argument för en mer jämlik värld. Han menar att resonemanget givet en första rekonstruktion förutsätter det som ska bevisas och att det, givet en andra rekonstruktion, är ogiltigt och aldrig riktigt kommer igång. I denna uppsats argumenterar jag för att Sangiovannis kritik inte är övertygande. Jag menar till en början att hans invändningar mot den första rekonstruktionen inte håller, även om rekonstruktion misslyckas av andra skäl. Jag menar vidare att det verkar ligga något i Sangiovannis kritik av den andra rekonstruktionen. Då denna rekonstruktion bygger på vad jag tror är en felaktig bild av den typ av egalitarianism Sangiovanni behandlar, är kritiken dock inte särskilt relevant i sammanhanget. Slutligen menar jag att en alternativ rekonstruktion av argumentet, som jag föreslår, inte är sårbar för Sangiovannis kritik och att denna rekonstruktion dessutom har flera fördelar framför de båda andra. Termin: Höst. Läsår: 2018.

In 2013 the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) test guideline (236) for fish embryo acute toxicity (FET) was adopted. It determines the acute toxicity of chemicals to embryonic fish. Previous studies show a good correlation of FET with the standard acute fish toxicity (AFT) test; however, the potential of the FET test to predict AFT, which is required by the Registration, Evaluation, Authorisation, and Restriction of Chemicals (REACH) regulation (EC 1907/2006) and the Classification, Labelling and Packaging (CLP) Regulation (EC 1272/2008), has not yet been fully clarified. In 2015 the European Chemicals Agency (ECHA) requested that a consultant perform a scientific analysis of the applicability of FET to predict AFT. The purpose was to compare the toxicity of substances to fish embryos and to adult fish, and to investigate whether certain factors (e.g., physicochemical properties, modes of action, or chemical structures) could be used to define the applicability boundaries of the FET test. Given the limited data availability, the analysis focused on organic substances. The present critical review summarizes the main findings and discusses regulatory application of the FET test under REACH. Given some limitations (e.g., neurotoxic mode of action) and/or remaining uncertainties (e.g., deviation of some narcotic substances), it has been found that the FET test alone is currently not sufficient to meet the essential information on AFT as required by the REACH regulation. However, the test may be used within weight-of-evidence approaches together with other independent, relevant, and reliable sources of information. The present review also discusses further research needs that may overcome the remaining uncertainties and help to increase acceptance of FET as a replacement for AFT in the future. For example, an increase in the availability of data generated according to OECD test guideline 236 may provide evidence of a higher predictive power of the test. Environ Toxicol Chem 2018;37:657-670. © 2017 SETAC.

Suomessa noin 1 % vastasyntyneistä syntyy ennen 32:ta täyttä raskausviikkoa tai alle 1 500 g:n painoisena. Valtaosa heistä elää aikuisena normaalia elämää. Pikkukeskosena syntyneillä on keskimääräistä enemmän CP-vammoja, kehityksellisiä koordinaatiohäiriöitä, kognitiivisen kehityksen ongelmia ja oppimisvaikeuksia. Tyypilliseen käyttäytymisprofiiliin (”preterm behavioral phenotype”) ajatellaan kuuluvan varovaisuus ja vaikeudet sosiaalisissa suhteissa, tarkkaamattomuus ja sisäänpäin suuntautunut ongelmakäyttäytyminen. Nämä ongelmat tiedostamalla koulu ja terveydenhuolto voivat ehkäistä niiden kehittymistä.

I denne oppgaven ønsker forfatterne å undersøke bruken av ICE-metodikk, i BIM-prosjekter på infrastruktursiden hos rådgivende ingeniør. I utformingen av intervjuer og systematisering av resultater tok forfatterne i bruk teorien Diffusion of Innovations. Resultater av intervjuer har blitt tolket, og drøftet opp mot eksisterende litteratur. Med dette som grunnlag analyseres implementeringen av ICE i Sweco til nå. Videre diskuteres tilrettelegging for videre implementering og gjennomføring, samt utvikling av metodikken. Implementeringen av ICE i Sweco er ikke fullstendig. Forfatterne har funnet viktige faktorer som påvirker prosessen, blant annet klare målsetninger og identifisering av programvarekompetanse. Klargjøring og videre implementering må også gjennomføres i Sweco.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga och analysera kvinnors attityder genemot marknadsföring av öl samt utveckla en modell för könsöverskridande målgruppsbyte. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats vilket innebär att studien utgår ifrån tidigare etablerade teorier kring genus, shoppingbeteende, marknadsföring och kommunikation. Öl valdes som kontext för könsöverskridande målgruppsbyte då det är en bransch som påverkas av den pågående samhällsutvecklingen kring genus och könsroller. I analysen förenas den genomförda enkätundersökningen med den teoretiska referensramen vilket avslutas med en framtagen modell. Studiens slutsats svarar för de två forskningsfrågorna; Vilka attityder har kvinnor gentemot marknadsföring av öl? Och Hur kan företag i ölbranschen på ett bättre sätt nå ut till kvinnor? Där det framhävs att kvinnor dricker, konsumerar och har intresse för öl och att företag genom kartläggning av kvinnors attityder samt den framtagna modellen på ett bättre sätt kan nå ut till kvinnor.

Because aquatic macroinvertebrates may be exposed regularly to pesticides in edge-of-the-field water bodies, an accurate assessment of potential adverse effects and subsequent population recovery is essential. Standard effect risk assessment tools are not able to fully address the complexities arising from multiple exposure patterns, nor can they properly address the population recovery process. In the present study, we developed an individual-based model of the freshwater amphipod Gammarus pulex to evaluate the consequences of exposure to 4 compounds with different modes of action on individual survival and population recovery. Effects on survival were calculated using concentration-effect relationships and the threshold damage model (TDM), which accounts for detailed processes of toxicokinetics and toxicodynamics. Delayed effects as calculated by the TDM had a significant impact on individual survival and population recovery. We also evaluated the standard assessment of effects after short-term exposures using the 96-h concentration-effect model and the TDM, which was conservative for very short-term exposure. An integration of a TKTD submodel with a population model can be used to explore the ecological relevance of ecotoxicity endpoints in different exposure environments.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge – as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg – can contribute to the understanding of deliberative democracy. The study is in part a comparison between the rhetorical theory of knowledge and the academic debate about the epistemic dimension of deliberation. The rhetorical view on knowledge provides an argument that supports the deliberative model without the need of a procedure-independent standard to measure the quality of outcomes. By using Maria Wolrath Söderberg’s understanding of topos as knowledge-producing the study shows that the rhetorical emphasis on language can contribute with a new understanding of why the deliberative ideal is preferable to other models of democracy.

Fetma bland barn är ett globalt växande problem och hälsokonsekvenserna av övervikt är de flesta medvetna om. I familjer med överviktiga barn har föräldrarna ett ansvar i att motivera till goda kostvanor och fysisk aktivitet för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam vikt. För att vårdpersonal skall kunna hjälpa familjen till goda vanor behövs kunskap om hur föräldrarna upplever situationen och insatserna bör starta redan i tidig barndom eftersom behandlingen då är mer effektiv. Syftet är att belysa föräldrars erfarenheter av att ha överviktiga barn. För att kunna studera området ur olika perspektiv är litteraturstudiens analys baserad på primärkällor i form av publicerade kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet har de känslor och erfarenheter som upplevdes av föräldrarna samlats under ett huvudtema: En känsla av utanförskap och fyra subteman: en känsla av skam och skuld, att förlora kontrollen, ensam i sin strävan att hjälpa sitt barn och att distansera sig. Det utanförskap och den stigmatisering dessa föräldrar erfar riskerar att öka om kunskapen om deras upplevelser inte finns eller misstolkas. Av den anledningen bör sjuksköterskan i samtalet ta reda på de erfarenheter föräldrarna bär med sig och vilka kunskaper de besitter för att öka föräldrarnas motivering och minska distanseringen mellan vårdpersonal och föräldrarna. Program: Sjuksköterskeutbildning

Introduksjon: Høy antikolinerg belastning er knyttet til nedgang i kognitiv funksjon og risiko for delirium. Det er vist at mange legemidler uthever antikolinerge effekter, som er lite ønsket i en eldre populasjon, men lite er kjent omkring mulig påvirkning av næringsmidler/naturmidler. Hensikten med denne oppgave var to-delt: i) å karakterisere antikolinerg aktivitet (AA) i lupinbønner, og ii) å undersøke antikolinerg belastning hos hoftebruddspasienter. Metode: Lupinfraksjoner ble opparbeidet fra lupinbønner gjennom vasking og ekstrahering med ulike løsemidler. Karakterisering og identifisering ble utført med tynnsjiktskromatografi (TLC), gasskromatografi (GC) og gasskromatografi-massespektrometri (GC-MS) og sammenlignet med aktuelle referansesubstanser. Blant hoftebruddspasientene (n=154) ble antikolinerg legemiddelskåre beregnet (ACB-skåre) og AA målt i serum og cerebrospinalvæske (CSF)-prøver. Det ble gjort korrelasjonsanalyser mellom ACB-skåre og AA-målinger, samt AA-målinger i serum og CSF. Videre ble AA sammenlignet mellom pasienter med eller uten demens/delirium. Til måling av AA i lupinfraksjoner og rensubstanser in vitro, og serum- og CSF-prøver ex vivo ble det benyttet et radioreseptor-bioassay. Resultater: Det ble påvist høy AA i lupinbønner, noe som kunne tilskrives høyt innhold av alkaloider. Hovedalkaloidet lupanin (82-88 %), var en potent antimuskarinerg substans. Det ble observert en signifikant sammenheng mellom pasientenes totale ACB-skåre og AA i serum (p 0.01). AA i serum og CSF korrelerte signifikant (p = 0.034), og det ble observert høyere AA i serum hos pasienter med delirium mot de uten delirium (p = 0.059). Videre var AA i serum hos demente signifikant høyere enn hos ikke-demente (p 0.01). Konklusjon: Oppgaven dokumenterte en betydelig antikolinerge aktivitet i vaskede lupinbønner. Inntak av vaskede lupinbønnene kan medføre risiko for antikolinerge (kognitive) bivirkninger. Blant hoftebruddpasienter, som er en sårbar gruppe for kognitive bivirkninger, er det en sammenheng mellom antikolinergt legemiddelskåre og antikolinerg aktivitet i serum. Redusert bruk av antikolinerge substanser kan dermed potensielt bedre symptomer hos denne pasientgruppen, der demens og delirium er hyppig forekommende tilstander.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar. Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun. För att se vad som har betydelse för relationen mellan barn och föräldrar används ett flertal oberoende variabler. Den metod som använts är logistisk regression med klusterdata. Sammanfattningsvis visar studien att barnets kön, ålder, om barnet har sammanboende eller ensamstående föräldrar, om barnet har svensk eller utländsk bakgrund samt barnets eventuella psykosomatiska besvär har betydelse för relationen till föräldrarna. Flickor och pojkar uppger lika goda relationer till sin mamma, medan pojkar har bättre relation än flickor till sin pappa. Äldre barn kommer sämre överens med och pratar i mindre utsträckning med sina föräldrar. Barn med en ensamstående förälder uppger sämre relation till föräldrarna, och barn med utländsk bakgrund uppger i flera fall sämre relationer till föräldrarna jämfört med barn som har svensk bakgrund. Barn som har psykosomatiska besvär uppger sämre relationer till sina föräldrar än barn som inte har dessa besvär. Orsaker till detta kan exempelvis vara att barn i olika åldrar har olika krav på och relation till sina föräldrar och att barn har sämre relation till den förälder de inte bor tillsammans med, vilket skulle kunna orsaka att barn till ensamstående föräldrar uppger sämre relationer till föräldrarna.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande. Informanterna betonar vikten av att eleverna lär sig hur arbetet kring förebyggande av funktionella idrottsskador kan implementeras för att kunna använda kunskaperna för ett livslångt lärande. Baserat på Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete utformade vi en ny modell för att förebygga skador. Ur ett framtida perspektiv är vår önskan att lärare använder modellen till att strukturera och organisera en lärorik undervisning. The purpose of this study was to elucidate whether and how teachers in physical education and health work to prevent injuries. We used qualitative method and interviewed eight educated teachers specializing in sixth to ninth grade in physical education and health. The results are based on Haddon´s (1980) strategies for injury prevention. The results showed that teachers consciously work to prevent functional sports injuries and integrate the preventional work into the education. The informants believe that it is primarily the activity that is focused on and not whether the education takes place indoors or outdoors, but mentions that there are differences regarding planning and execution. The informants emphasize the importance of students learning how to work preventively with functional sports injuries and how to use the knowledge for lifelong learning. Based on Haddon´s (1980) strategies we created a strategy model for injury prevention. From a future perspective, it is our desire that teachers use the model to structure and organize a worthwhile education.

Drawing on earlier research, and using observations as the method, this study presents a design of a nature playscape for children. Applying outdoor pedagogy to the fundamental structure of a specific location, the study proposes a design of a playscape, over a more obvious design, for instance one based around a quiz walk.The theoretical framework is Gibson’s theory of affordance, and the goal has been to create a "play flow". The study concludes that spatial rhetorics can be an important tool when teaching children about nature. Med tidigare forskning som underlag och observationer som metod har mina studier resulterat i gestaltningen av en naturslinga för barn. Genom en diskussion om utomhuspedagogikens kärna och platsens grundläggande struktur har arbetet lett till designen av ett leklandskap, istället för frågor eller stationer placerade längs en stig. Som teoretiskt ramverk för gestaltningen har Gibsons teori om affordans använts. Genom en medveten design av landskapets terräng har målsättningen varit att skapa ett lekflöde på platsen. Detta för att visa hur rummet kan ha betydelse för lärandet om naturen.

Tämän tutkielman tavoitteena oli laatia toimintolaskentaa soveltava laskentamalli erään talouspalvelukeskuksen laskutuspalveluiden kustannuslaskentaa varten. Samalla tavoitteena oli selvittää kontingenssiteoriaa soveltavan lähestymistavan avulla, mitkä tutkimuskohteen tilannetekijät vaikuttavat toimintolaskennan soveltamiseen ja miten vaikutukset näkyvät laskentamallin rakenteellisissa ominaisuuksissa. Tutkielman toteutus koostui kahdesta työvaiheesta eli tiedonkeruusta ja käytännön kehittämistyöstä. Tiedonkeruun aikana perehdyttiin toisaalta toimintolaskentaan ja toisaalta tutkimuskohteena olevan palvelukeskuksen olosuhteisiin. Laskentamalliin vaikuttavien tilannetekijöiden tunnistamiseksi tutkimuskohdetta tarkasteltiin kontingenssiteoriassa vakiintuneiden kategorioiden eli organisaation strategiaan, rakenteeseen, teknologiaan sekä ympäristöön liittyvien tekijöiden kannalta. Tämän analyysin tuloksena tunnistettiin lukuisia potentiaalisia vaikutustekijöitä. Käytännön kehittämistyön eli varsinaisen laskentamallin laadinnan tutkielman tekijä toteutti yhteistyössä talouspalvelukeskuksen toimijoiden kanssa. Tutkielmassa kuvattiin tämän laadintaprosessin keskeiset vaiheet sekä sen tuloksena oleva laskentamalli. Laadittua konstruktiota verrattiin toimintolaskentajärjestelmille asetettuihin edellytyksiin, ja ominaisuuksien suhteen tehtyjä valintoja tarkasteltiin niihin vaikuttaneiden kontingenssitekijöiden kannalta. Tavoiteasetannan perusteella tutkielmaa luonnehdittiin kehittämistutkimukseksi, johon liittyy myös konstruktivistisiin tutkimuksiin yhdistettyjä pyrkimyksiä. Laaditun laskentamallin talouspalvelukeskuksessa saaman palautteen, aiotun jatkokäytön sekä kehittämistyön muiden tulosten perusteella tutkielma saavutti tavoitteensa kehittämistutkimuksena. Toimintolaskennan konstruktiona laskentamalli todettiin sangen kapeaksi sovellukseksi. Tästä huolimatta konstruktivistinen ulottuvuus ei jäänyt täysin toteutumatta: kontingenssiteorian avulla tunnistettiin vaikutustekijöitä, jotka sekä vaikuttivat laskentamallin rakenteellisiin ominaisuuksiin että selittivät myönnytyksiä, joita tehtiin toimintolaskennan teoriaan nähden. Lisäksi tunnistetut kontingenssitekijät kommentoivat aikaisempia kontingenssiteoreettisia tutkimuksia ja nostivat esille erään tekijän, asiakasnäkökulman, joka on aikaisemmissa tutkimuksissa jäänyt huomiotta. Nimeämällä konkreettisia toimintolaskennan soveltamiseen vaikuttaneita tekijöitä tutkielma osoittaa tapausesimerkkinä mahdollisia viitteitä myös muiden palvelukeskusten kustannuslaskentaan liittyvistä erityispiirteistä. Asiasanat:toimintolaskenta, kontingenssiteoria, palvelukeskukset

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts. Artiklarna analyserades efter Granheim & Lundman (2004) modell för innehållsanalys. Fem kategorier framkom i analysen; Fokus på den unika personen, Bekräftelse och respekt, Interaktion i vårdandet, Kunskap och förståelse hos vårdarna och Känslan av gemenskap och samhörighet. Positiva situationer uppstod när vårdare mötte vårdtagaren som en unik person trots sjukdomens svårigheter. God kontakt kunde skapas genom att lyssna och visa förståelse. Lugn, tålamod och att ge kärlek och värme var väsentliga komponenter i vårdandet. Slutsatsen var att vårdrelationen bör anpassas efter individen, situationen och ses som något unikt. Den goda vårdrelationen med vårdtagaren får aldrig tas för given och bör alltid problematiseras och reflekteras över.

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.

Sammanfattning saknas.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön. På alla förskolorna är barnen delaktiga i den pedagogiska miljön. Delaktigheten ser dock ut på olika sätt. På några förskolor får barnen mer direkt inflytande, på andra mer indirekt. Hur miljön utformas för att ge barn inflytande har i denna studie visat sig vara relaterat till barngruppens ålderssammansättning. Även hur stor genomslagskraft tron på det kompetenta barnet har haft i arbetslaget, är av stor betydelse i detta sammanhang.

Interspecies variation in sensitivity to synthetic chemicals can be orders of magnitude large. Species traits causing the variation can be related to toxicokinetics (uptake, distribution, biotransformation, elimination) or toxicodynamics (interaction with biological target sites). We present an approach to systematically measure and model the contribution of uptake, biotransformation, internal distribution, and elimination kinetics toward species sensitivity differences. The aim is to express sensitivity as target tissue specific, internal lethal concentrations. A case study with the pesticides diazinon, imidacloprid, and propiconazole and the aquatic invertebrates Gammarus pulex, Gammarus fossarum, and Lymnaea stagnalis illustrates the approach. L. stagnalis accumulates more pesticides than Gammaridae when measured in whole organisms but less in target tissues such as the nervous system. Toxicokinetics, i.e. biotransformation and distribution, explain the higher tolerance of L. stagnalis to the insecticide diazinon when compared to Gammaridae. L. stagnalis was again more tolerant to the other neurotoxicant imidacloprid; however, the difference in sensitivity could not be explained by toxicokinetics alone, indicating the importance of toxicodynamic differences. Sensitivity to propiconazole was comparable among all species and, when expressed as internal lethal concentrations, falls in the range of baseline toxicity.

If an organism does not feed, it dies of starvation. Even though some insecticides which are used to control pests in agriculture can interfere with feeding behavior of insects and other invertebrates, the link from chemical exposure via affected feeding activity to impaired life history traits, such as survival, has not received much attention in ecotoxicology. One of these insecticides is the neonicotinoid imidacloprid, a neurotoxic substance acting specifically on the insect nervous system. We show that imidacloprid has the potential to indirectly cause lethality in aquatic invertebrate populations at low, sublethal concentrations by impairing movements and thus feeding. We investigated feeding activity, lipid content, immobility, and survival of the aquatic arthropod Gammarus pulex under exposure to imidacloprid. We performed experiments with 14 and 21 days duration, both including two treatments with two high, one day pulses of imidacloprid and one treatment with a low, constant concentration. Feeding of G. pulex as well as lipid content were significantly reduced under exposure to the low, constant imidacloprid concentration (15 µg/L). Organisms were not able to move and feed – and this caused high mortality after 14 days of constant exposure. In contrast, feeding and lipid content were not affected by repeated imidacloprid pulses. In these treatments, animals were mostly immobilized during the chemical pulses but did recover relatively fast after transfer to clean water. We also performed a starvation experiment without exposure to imidacloprid which showed that starvation alone does not explain the mortality in the constant imidacloprid exposure. Using a multiple stressor toxicokinetic-toxicodynamic modeling approach, we showed that both starvation and other toxic effects of imidacloprid play a role for determining mortality in constant exposure to the insecticide., PLoS ONE, 8 (5), ISSN:1932-6203