Search

Competencies play a vital role in achieving success in any endeavour. In the context of entrepreneurship, having the right set of competencies is crucial for attaining sustained success throughout the venturing process. This study adopts a qualitative approach to explore and compare the perspectives of entrepreneurs regarding the competencies they deem essential with the research findings of Kunene (2008) on the same subject. By incorporating diverse viewpoints, the aim is to enhance the accuracy and comprehension of this topic. The research methodology involves the application of grounded theory to analyse data collected through semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted, involving participants from Sweden, and Iceland. The interviewees held various roles, including CEO, Founder, Entrepreneur, mentor, board member, and investor. By delving into the insights shared by these experienced professionals, the study seeks to uncover the competencies considered important at different stages of the venturing process. The findings obtained from this study contribute to a deeper understanding of the competencies required to navigate and achieve success in the dynamic landscape of entrepreneurship. Kompetenser spelar en avgörande roll för att uppnå framgång inom vilket företag som helst. Inom entreprenörskapet är det avgörande att ha rätt uppsättning kompetenser för att uppnå långsiktig framgång under hela företagsprocessen. Denna studie antar en kvalitativ ansats för att utforska och jämföra entreprenörers perspektiv angående de kompetenser de anser vara väsentliga med forskningsresultaten från Kunene (2008) inom samma ämne. Genom att inkorporera olika synpunkter syftar studien till att förbättra noggrannheten och förståelsen av detta ämne. Forskningsmetodologin innefattar tillämpningen av förankrad teori för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sex intervjuer med deltagare från Sverige och Island. Intervjupersonerna hade olika roller, inklusive VD, grundare, entreprenör, mentor, styrelsemedlem och investerare. Genom att fördjupa sig i de insikter som delas av dessa erfarna yrkesverksamma syftar studien till att avslöja de kompetenser som anses vara viktiga vid olika stadier av företagsprocessen. Resultaten från denna studie bidrar till en djupare förståelse av de kompetenser som krävs för att navigera och uppnå framgång i den dynamiska entreprenörskapsmiljön.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen. Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

In the last decade, BIM has provided the construction industry with countless tools that canbe used during all construction phases (Kam et al., 2016). Implementation of BIM in Icelandat the beginning was driven by the heroic’s individuals. In recent years leadership within theAEC has recognized the opportunities BIM can provide.The aim of this thesis is to map BIM maturity of contractors and sub-contractors in Iceland.The results found that there is a lack of awareness about BIM among small to medium sizedcontractors as well as among sub-contractors. Among the larger contractors and designersmaturity is higher then found in the last study performed for GDDA 2013 (Valdimarssonand Kjartansdóttir, 2013). Recent requirement from large public project owners that requiresBIM has speed up implementation. Under de senaste årtiondena har BIM erbjudit byggbranschen otaliga verktyg att använda i samtliga faser avbyggprocessen. Implementeringen av BIM på Island har nyligen börjat och drivs främst av entusiaster.Under senare år har utvecklingsarbete visat att BIM kan ge stor nytta.Syftet med den här rapporten är att kartlägga BIM-mognaden hos entreprenörer och underentreprenörer påIsland. Resultaten visar att det saknas medvetenhet och kunskap om BIM bland medelstora och småentreprenörer samt hos underentreprenörer. Bland de större entreprenörerna och hos konsulterna ärkunskapen större än vad som kom fram år 2013 i undersökningen GDDA. Offentliga beställarorganisationerhar nyligen ställt större krav på aktörerna att snabba på implementeringen av BIM

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

Bakgrund Investerare som direktinvesterar i företag måste hantera risk som del av beslutsfattandet. Forskning visar att entreprenörerna i sådana företag är en faktor som investerare lägger stor vikt vid i utvärderingen av en potentiell investering. Studien genomför djupgående kvalitativ forskning kring humankapitalets roll och betydelse i investeringsprocesser för investerare vilket inte är lika vanligt förekommande som kvantitativa studier inom detta forskingsområde. Syfte Huvudsyftet med studien är att, på ett deskriptivt sätt, undersöka humankapitalets roll i investeringsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken betydelse humankapitalet har för beslutsunderlaget i utvärderingsprocessen. Teoretiskt perspektiv Teoretiska referensramen består av ett antal teorier och vetenskapliga artiklar inom Asymmetrisk informationsteori samt Humankapitalteori. Även annan relevant tidigare forskning som berör studiens område har använts. Asymmetrisk informationsteori hanteras utifrån Pecking Order teorin, Agentteorin samt artikeln Market for lemons (Akerlof, 1970). Humankapitalteorin hanteras med hjälp av definitioner och studier utförda av Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) och Gardner (1973). Tidigare forskning inom den teoretiska referensramen består av Hsu et al. (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004) och Mason & Harrison (2003). Vidare har två förklaringsmodeller vid beslutsfattande använts: Compensatory model samt Elimination-by-aspect. Metod Studien genomfördes utifrån en abduktiv ansats och använde sig av en tvärsnittsdesign där sex investerare undersöktes vid olika tidpunkter. En kvalitativ forskningsstrategi applicerades och undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer som genom en iterativ arbetsprocess genererade empiri. Slutsatser Studien visar att humankapitalet dels har betydelse som ett verktyg för att överkomma asymmetrisk information i syfte att underlätta investeringsbeslutet, men även för att inhämta fackkunskaper från entreprenörerna. Vidare noterades att entreprenörernas ålder var en viktig faktor i investeringsbeslutet. Sammantaget verkar humankapitalet spela en avgörande roll i beslutsprocessen hos majoriteten av investerarna. Background Investors that invest directly in companies need to manage risk as a part of their decision making. Studies have shown that the existence of entrepreneurs within companies is an important factor for investors when evaluating a potential investment. This study conducts qualitative research into the role and significance that human capital plays in the investment process for investors, which is not as common as quantitative studies in this particular field. Goal The goal of the study is to investigate the role, as well as the degree of importance, that human capital plays when making investment decisions. Theoretical perspective The theoretical basis consists of several theories and scientific articles concerning asymmetrical information theory as well as the theory of human capital. Furthermore, relevant earlier research pertaining to the subject has been used. Asymmetrical information theory is handled through the Pecking Order theory, Agency Theory and the article ‘Market for Lemons’ (Akerlof, 1970). The Human capital theory is handled with the help, definitions and studies performed by Becker (1964, 1993), Schultz (1960), Cressy (1996), Mincer (1958) and Gardner (1973). Earlier research in the theoretical field consists of Hsu et. al (2014), Landström (1998), Mason & Stark (2004), and Mason & Harrison (2003). Two different explanatory models about decision-making were used – The Compensatory Model and ‘Elimination-by-aspect’. Method The study was conducted through an abductive approach and used a cross-sectional design where six cases were investigated. A qualitative research strategy was applied and the method of investigation was executed through semi-structured interviews which through an iterative work process generated empirical data. Conclusion The study finds that human capital plays a role in overcoming asymmetrical information when making investment decisions, but also as a tool for evaluating and learning from the entrepreneurs. For most investors, human capital plays a key role when deciding whether to invest or not.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

I dagens medievärld är det svårt att skilja på producent och konsument då digitaliseringen har gjort att alla kan vara producenter. Samtidigt har journalistyrket länge genomgått en de-professionalisering där andra yrkesgrupper tar sig in i yrket. Att journalistiken blir mer styrd av publikens efterfrågan kan ses som problematiskt. I och med digitaliseringen kan vem som helst starta en egen webbsida och producera innehåll. De senaste åren har bloggfenomenet blivit populärt och efterfrågat då även företag och magasin har valt att använda sig av bloggarna i marknadsföringssyfte. Men finns det plats för både bloggar och magasin som behandlar samma ämne? Syftet med undersökningen är att undersöka hur featurejournalistrollen håller på att förändras i Sverige i och med bloggarnas inflytande i branschen. I uppsatsen ifrågasätts journalistyrket som profession medan vikten av multikompetens analyseras och kopplas till det faktum att vem som helst kan ha sin egen redaktion och på så sätt bilda sitt eget magasin på sin egen plattform. Resultatet i undersökningarna, där vi endast fokuserat på ämnena mode och livsstil visar att varken featurejournalisterna eller bloggarna ser bloggarnas arbete som professionellt journalistiskt. Dessutom har de aldrig tidigare reflekterat över hur vida deras förhållande till varandra ser ut. Två av de tre intervjuade featurejournalisterna menar dock att de ser bloggarna som konkurrenter, men endast när det kommer till publiken. De anser alltså att bloggarna når ut till många.

Afghanistan has experienced a civil war since the last three decades that has causedenormous damages to infrastructure and incredible human suffering. Insecurity is not only fromterrorists, many Afghans rank political gridlock and deeply rooted corruption as worse. A modelby Bullough et al. provides risk perception, resilience and self-efficacy as determinants forentrepreneurial intentions. The study aggregates resilience and self-efficacy into a psychologicalperspective that, together with a non-monolithic perspective on risk, generates a new model offorces. Vectors illustrate how these forces can balance each other out. The result is a useful modelto detail entrepreneurship under the adverse conditions in Kabul, where entrepreneurs experiencekidnapping as their primary personal risk while administrative threats related to corruption,informality and poor governance are seen to carry an almost equal amount of risk. Under de tre senaste decennierna har Afghanistan befunnit sig i inbördeskrig somorsakat stora skador på infrastruktur och enormt mänskligt lidande. Osäkerheten kommer intebara från terrorism eftersom många afghaner anser att det politiska dödläget och djupt rotadkorruption är värre hot än terrorattackerna. I Bullough m.fl. finns en modell kring ”Danger ZoneEntrepreneurs" som visar på att riskuppfattning, motståndskraft och tilltro på egen förmåga ärfaktorer som bestämmer om en individ har avsikt att bli entreprenör. Den här studien betraktarmotståndskraft och tilltro till egen förmåga ur ett psykologiskt perspektiv som tillsammans med ettdetaljerat riskperspektiv bildar en ny kraftsystemsmodell. Vektorer illustrerar hur dessa krafterkan balansera ut varandra. Resultaten är en användbar modell på entreprenörskap under deogynnsamma förhållanden som råder i Kabul, där kidnappning upplevs som farligast medankorruption, avsaknad av regler och dålig styrning anses nästan lika riskfyllt.

Gjennom en kvalitativ metodetilnærming har det blitt utført totalt 23 ulikedybdeintervjuer av 27 ulike nøkkelpersoner tilhørende ulike byggherre- og entreprenørorganisasjoner. Det er også utført dokumentundersøkelser i anbudsprotokoller fra Jernbaneverket og Statens Vegvesen for å kunne lage en oversikt over hvilke entreprenører som opererer på markedet og hvem som er konkurransedyktige. Et bredt litteratursøk er utført og teorien fra dette har fungert som bakgrunn forintervjuguiden som er benyttet i arbeidet. Studien viser at det har vært en kraftig økning i antall prosjekter med investeringsramme over 400MNOK. En sannsynlig følge av dette er at det også har kommet mange nye entreprenører på banen de siste årene. Bakgrunnen for dette er at Norge har et meget betalingsdyktig marked med lav politisk risiko og nedgangstider i flere andre hjemmemarkeder. Utfordringene i markedet er mange. Mens de nye entreprenørene har utfordringer som er relatert til blant annet språk og kulturelle forskjeller, så har de etablerte entreprenørene og byggherrene utfordringer når det gjelder det høye konfliktsnivået i bransjen og den økende konkurransen fra de nye. Det er gjort flere funn på hvordan konkurransen kan sikres i fremtiden, på like vilkår. Raskere planprosesser, gode tildelingskriterier og god kommunikasjon mellom offentlige byggherrer og entreprenørene, kan sørge for at byggherrene tiltrekker nye entreprenører samtidig som de etablerte entreprenørene får muligheten til å være konkurransedyktige også på de største prosjektene.

Syftet med denna studie var att undersöka: Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige. Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner. Hur entreprenörerna får sina uppdrag. Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer. Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen. Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt. Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning. Skogsbruksplanerna används i liten omfattning. Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören. Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend. Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer

Today there are a number of different financing options but few of them are suitable for start-up companies. Business angels are in that case an exception and a suitable investor in these companies. Business angels are individuals who invest in young companies and differ from other financiers in the sense that the collaboration with the company is closer. Business angels are although few in numbers while the young companies often tend to be in most need of funding and has the greatest potential to grow. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the cooperation between entrepreneurs and business angels and to identify which effects the financial gap have on these financial associations. Business angels and entrepreneurs collaboration are hard to interpret and therefore demanded a deeper examination. We thus used a qualitative method consisting of six different interviews in three different cases. The study shows that established collaborations between entrepreneurs and business angel’s seem to be affected by the financial gap to a great extent, which has been expressed in negative consequences. The financial gaps effects on the cooperation mainly takes form in the initial assessment process where the contractors expressed difficulties in the search of funders due too the limited number of stakeholders. We have identified communication problems and grievances between the entrepreneurs and business angels in the form of wills and we see these problems as a result of the initial problem.

I Regjeringens reiselivsstrategi (Nærings- og Handelsdepartementet 2012) blir naturen sett på som et av Norges største trekkplastre og en hovedgrunn til at mange turister velger Norge som destinasjon. Som en del av prosjektet ”Naturbaserte reiselivsbedrifter – bedrifter, kompetanse og rekruttering”, er denne artikkelens intensjon å øke kunnskapen om tilbudssiden av den naturbaserte reiselivsnæringen i Norge. En klassifisering av naturbaserte reiselivsbedrifter har blitt foretatt ved faktor- og klyngeanalyser basert på bedriftenes målsettinger, videre har det blitt gjort sammenligninger mellom disse gruppene når det gjelder bedriftskarakteristika og suksessfaktorer og flaskehalser. Suksessfaktorene og flaskehalsene har også blitt studert på et generelt nivå. Funnene er basert på en online spørreundersøkelse sendt ut til et gyldig bedriftsutvalg på 1769 bedrifter hvorav 616 responderte. Tre grupper av naturbaserte reiselivsentreprenører ble identifisert: bærekraft- og livsstilorienterte entreprenører, flermålsorienterte entreprenører og passivt-orienterte entreprenører. De tre gruppene har forskjellige bedriftskarakteristika, og de rangerte betydningen av de ulike suksessfaktorene og flaskehalsene forskjellig. Totalt sett var det suksessfaktoren ”Erfaring” og flaskehalsen ”Eksterne restriksjoner” som ble tillagt størst betydning blant bedriftene. Flest interne suksessfaktorer og eksterne flaskehalser ble gitt størst betydning for bedriftenes måloppnåelse, noe som indikerer at de ønsker å gi seg selv og de ansatte æren hvis bedriften opplever suksess. Hvis bedriften skulle oppleve motgang, vil skylden bli lagt til noe som ligger utenfor deres kontroll. Denne nye kunnskapen om tilbudssiden kan forhåpentligvis være til hjelp for både nye og etablerte bedrifter i den naturbaserte reiselivsnæringen. In the national tourism strategy (Nærings- og Handelsdepartementet 2012) by the Norwegian government nature is seen as one of Norway´s most important tourism attractions. As a part of the Norwegian project ”Nature-based tourism businesses – businesses, competence and recruitment”, this paper attempts to increase the knowledge about the supply-side of nature-based tourism in Norway. A classification of nature-based tourism businesses has been performed by factor analysis and cluster analysis based on their business objectives. A comparison between these groups has been conducted based on business characteristics and success factors and constraints. The success factors and constraints have further been investigated on a general level. The findings are based on an online questionnaire sent out to a valid sample of 1769 businesses whereby 616 responded. Three groups of nature-based tourism entrepreneurs were identified; sustainable and lifestyle-oriented entrepreneurs, multi-objective oriented entrepreneurs and passive-oriented entrepreneurs. These three groups are characterized by different business characteristics and they ranked the importance of success factors and constraints differently. Overall, the success factor “experience” and the constraint “external restrictions” were considered most important among the nature-based tourism businesses. Most internal success factors and external constraints was given the greatest importance in terms of reaching their goals, this indicates that they want to give themselves and their employees credit when experiencing success and blame something that are out of their control if they were to experience a hard time. This new knowledge regarding the supply-side of the industry can hopefully be of relevance to both new and established businesses within the nature-based tourism industry.

The tourism industry is a young industry in Sweden but important for the economy and a large part of the field is mountain tourism. Marketing a place is called destination marketing, which has become a huge phenomenon and an important part of efforts for promotion in the tourism industry. The entrepreneurs in the tourism industry are an important part, as these are a big part of the destination. Their marketing and communication becomes a force to reckon with in order to attract tourists to the area. The purpose of this study is to examine how entrepreneurs through destination marketing reach their target market and with the intention to identify marketing channels that the entrepreneur uses. To achieve this, two questions will be answered: How can entrepreneurs attract customers through destination marketing? Which marketing channels do business owners use to reach out to their target market in the tourism industry? The theories used in this study are destination marketing, internet marketing, services marketing, and entrepreneurs as business owners. This study’s methodology consists of four semi-structured interviews with companies operating in Åre, which is a destination where tourists can visit the mountain all year out. Also a content analysis has been done where an observation was made looking at the company’s internet marketing. The conclusion is that the entrepreneurs through collaboration can increase the demand on the destination and reach out to more tourists. The marketing channels that was used the most is digital communication, more specifically, social media like Facebook and Instagram. Also search engine optimization to get higher traffic to the corporate website is used.

Syfte – Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod – Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande. Resultat – Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor. Cleantech-företagen kan inte beskrivas eller förstås som en homogen grupp företag. Internationalisering bland svenska företag kan över tid beskrivas som en förändring från industrisamhället och dess neoklassiska synsätt till ett kunskapssamhälle, där kunden fungerar som medproducent i den dynamiska värdeskapande processen. I en ständigt föränderlig omvärld kan förståelse för förändring vara en entreprenörs viktigaste förmåga och egenskap. Två viktiga insikter är; (1) entreprenörens förståelse för vad som är ett företags kärnkompetens, och hur kärnkompetensen tillvaratas på bästa sätt; (2) entreprenörens förmåga att våga förändra sin verksamhet och att lyckas göra det på rätt sätt, det vill säga förmågan att åstadkomma effectuation. Studien betonar även hur de tolv cleantech-entreprenörerna kan åstadkomma konkurrenskraft och framgång i sina internationaliseringsprocesser genom att uppnå innanförskap i relevanta nätverk. Ett innanförskap i relevanta nätverk är avhängigt entreprenörernas kunskaper, erfarenheter, förmågor och egenskaper att skapa förtroende och värde i bilaterala relationer. Förmågan att som entreprenör se, förstå och utveckla möjligheter kan vara en nyckelfaktor för att uppnå framgång och konkurrenskraft på utländska marknader. Den främsta kunskapen i dagens föränderliga omvärld är erfarenhetsbaserad och tyst kunskap, eftersom objektiv kunskap endast ger en stillbild av den situationsbundna verkligheten. Studien framhäver några insiktsfulla skillnader mellan solenergiföretagen och bioenergiföretagen, samt transportföretaget, och skapar en större förståelse för fenomenet cleantech. Originalitet – Studiens forskningsområden, SME:s internationalisering och entreprenörskap, sammanflätas med psykologiska (kognitiva) och filosofiska (kunskapsmässiga) element, vilket leder fram till nya perspektiv inom internationell företagsekonomi., Purpose – The study aims to develop a greater understanding of small- and medium sized enterprises internationalization processes and entrepreneurship over time, as well as the entrepreneurial elements that can form the basis for a global success and competitiveness. The study examines Swedish companies in the cleantech sectors solar energy, bioenergy, and transportation in order to find insightful differences. Design and methodology – The study is designed as a qualitative survey, in order to take advantage of the rich and insightful understanding from twelve Swedish cleantech entrepreneurs, with interview data gathered in a previous research project. The qualitative approach is characterized by a desire to develop and use different theories in the research field, where the empirical data is conductive. Findings – The study results emphasize that the twelve cleantech entrepreneurs grows differently within international markets and has different needs, depending on the cleantech sector. The cleantech companies cannot be described nor understood as a homogeneous group of companies. Internationalization of Swedish companies can over time be described as a change from an industrial society and its neo-classical approach into a knowledge society, where the customer serves as co-producer of the dynamic value creation process. In a constantly changing world, understanding change can be the most important entrepreneurial ability and capability. Two important insights are; (1) the entrepreneurs’ understanding of the company’s core competencies, and how the core competencies can serve as an advantage best; (2) the entrepreneurs’ ability to dare make change in their business and being successful doing so correctly, i.e. the ability to achieve effectuation. The study also emphasizes how the twelve cleantech entrepreneurs can achieve competitiveness and success in their internationalization processes by achieve insidership in relevant networks. Insidership in relevant networks depends on entrepreneurs’ knowledge, experience, abilities and capabilities to create trust and value in bilateral relationships. The ability of the entrepreneur to see, understand and develop opportunities can be a key factor for success and competitiveness in foreign markets. The main knowledge in today's changing business environment is experiential and tacit knowledge as objective knowledge provides only a snapshot of the situation-bound reality. The study highlights some insightful differences between solar companies and bioenergy companies, as well as the transportation company, and create a greater understanding of the phenomenon of cleantech. Originality – The study's research field, SME's internationalization and entrepreneurship, intertwines with psychological (cognitive) and philosophical (in terms of knowledge) elements, which leads to new perspectives in international business and administration.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvär. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgår från QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkätmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anställda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå. En signifikantskillnad påvisades där gruppen LKAB - anställda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsägbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav. Entreprenörsgruppen riskerar i högre utsträckning att råka ut för stressrelateradebesvär. Stressreducerande insatser på arbetsplatsen kan vara ökat handlingsutrymme,kunskapsnyttjande, kontroll, måltydlighet och positiv feedback. A stress-related problem in today’s work life seems to be the most common reason for workrelatedproblems. In the mining industry increased stress may lead to psychological problems. Thestudy was based on QPSNordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social factors atwork)+34's survey material and investigated difference in estimates between groups of employees'and entrepreneurs' (n=25) psychological working environment of relevance to stress. The surveyanalysis is based on the questionnaire item level. The results showed that the group of LKAB -employees estimated higher level regarding organisational culture and predictability, whereas theentrepreneurial group may risk greater extent to encounter stress - related disorders. Stressreducinginterventions in the workplace should be an increased scope for action, knowledgeutilization, control, case clarity and positive feedback.

Bakgrund Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag. Metod Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering. Resultat De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar. Background There is a strong desire to grow among small Swedish enterprises, but lack of capital is a limiting factor to many entrepreneurs and small enterprises. The high level of risk reduces the possibilities of receiving financing through bank loan or similar, which makes Venture Capital the only financing alternative for some high growth-ventures in early stages. Aim The aim of this study is to provide understanding for the investment criteria used by Swedish Venture Capital firms during their evaluation of investment propositions, and to compare these with factors that entrepreneurs perceive as influential to the development of a company. Methodology The approach of this study is qualitative, and the presented findings are conducted from 20 interviews and written questionnaires. The respondents consist of venture capitalists and entrepreneurs who have received Venture Capital financing. Result The criteria that are of central importance to Venture Capital firms’ when evaluating investment propositions are the entrepreneurial team, the market potential and the product offer. Among these criteria both entrepreneurs and venture capitalists perceive the entrepreneurial team as the criterion with the largest impact on the development of a company. The importance of the entrepreneurial team is explained by the fact that the conditions for the company’s further development are under continuous change, which necessitates the entrepreneurial team’s ability to handle this dynamic process and adapt the company’s development to unexpected changes.

Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. Program: Civilekonomprogrammet

The thesis describes and analyzes six companies’ origins and development over the period 1950-2002, a time when the Swedish industrial sector was dominated by companies that were formed in the early 1900s. The firms, situated in the same region, have after an eventful journey become world leaders in the segment of machines with capacity to lift more than five tonnes. Investigations in Swedish business history are generally focused on larger firms, while the smaller and medium-sized rarely are analyzed, especially not in longitudinal studies, although they represent the majority of the Swedish industrial production and employees. The survey method consists primarily of interviews as the written source material is limited. The analysis is conducted with help of entrepreneurial and cluster theories. The former by work of Joseph Schumpeter and Scott Shane which emphasize the action of the individual man, the entrepreneur, while the cluster theories focus in the interaction with the environment, especially the local customers and competitors. Represented scholars for the cluster theories are Michael Porter and Pontus Braunerhjelm & Maryann Feldman. The development was a result of several entrepreneurs’ knowledge, courage and innovation ability. The earlier entrepreneurs, up to mid-1970s, were more practical and managed to create successful companies in cooperation with customers as the local sawmills, while the later entrepreneurs had broader and more general experience and education, e.g. more fluent in marketing and languages. The important market became from 1980s the international container handling industries. Rather early, all companies acquired the strategy to construct larger, customized forklifts, in order to get better paid. This was a result of both the internal structure and the influence from the environment. As a consequence, the innovations have over all been directed to improve the products and marketing. Only three product innovations are listed as radical, although they have not changed the paradigm of the lifting industry. As the competition became tougher in the 1980s, more efforts were committed in rationalizing the production, resulting in more standardized machines. The local cluster today is a result of sales and acquisitions; start ups and closes, which have resulted in varied rivalry, more learning, but also an increasing competitiveness. Unfortunately it has not attracted numbers of new firms, which can sharpen the innovation further.

Bakgrund och problem Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner. Forskningsfråga Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner? Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner. Metod Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser. Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering. Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.

Validerat; 20101217 (root)

Anmeldelse af Steen Andersens phd afhandling om danske entreprenører i perioden 1919-47 med særligt henblik på besættelsestiden.

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Our world is becoming increasingly complex, and is rapidly changingwith distances being reduced. Societies today are also in atransition from traditional production industries to increasingreliance on communication, consumption, services and experience. Asone of these emerging ‘new industries’, tourism is part of thismovement. Globalisation also makes further development of tourismpossible through, amongst other things, the spreading of languages;the development of low-cost carriers; international monetary systems;telecommunications and other technological innovations. Tourismcontributes to the globalisation of society and at the same time is aproduct of it. This is confirmed by complexity theories that stressthe systematic and dynamic nature of globalisation and theinterdependence of the global and the local. Hence, in this thesis,it is argued that acknowledging the complexity of tourism isnecessary for understanding tourism development, and more knowledgeabout tourism also leads to greater knowledge of our society. The main aim of this thesis is to understand the complexity of localand regional tourist destination development, by exploring social andcultural factors that influence this development. In order to fulfilthis aim, analysis has been conducted at three different levels:places, projects and people. More specifically, by examining placesand how they develop as destinations; investigating the structure of,and processes within, groups and networks important for destinationdevelopment and by exploring the roles, resources and attitudes ofenterprising people who are seen as key for development. The thesisis based on a research project including three studies of tourismdestinations and projects in Northern Sweden and Scotland. The social and cultural factors connected to tourism development arein turn part of learning processes, which in this thesis are seen asfundamental mechanisms for processes of development. A frameworkcalled ‘Learning Destinations’ is introduced that demonstrates howimportant social and cultural factors manifest themselves at each ofthe three levels: places, projects and people. History and heritageand rationales are the main cultural factors discussed, whilstinteraction and boundaries are prominent social factors found toinfluence tourism development. It is suggested that the framework of‘Learning Destinations’ may serve as a tool for understanding thecomplexity of local and regional tourism development.

I riksdagens revisorers rapport 2000/01:14 ”Plan- och byggprocessens längd” angavs att regelsystemet kring planhanteringen fortfarande är komplext. För exploatörerna och byggherrarna upplevs ofta tiden fram till ett lagakraftvunnet bygglov som mycket lång. Om det inte är fråga om mycket begränsade planprojekt tar den processen vanligtvis flera år. I granskningen framkom att de kostnader som genereras av planeringsprocessen visserligen utgör en begränsad andel av de totala produktionskostnaderna, cirka 2–5 %, men att de är tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hinder för initiativ till nya planer och ny bebyggelse. Detta till stor del för att det upplevs finnas en osäkerhetsfaktor när ett planinitiativ leder till en godkänd plan. Fungerar då planprocessen som ett hinder eller en möjlighet i detta avseende. Planprocessen är ett område där byggherrar och byggentreprenörer bör har synpunkter, inte bara på lagen utan även på tillämpningen. Med planprocessen menas i detta sammanhang alla de åtgärder som enligt PBL måste genomföras före byggstart, men framförallt detaljplanering och bygglovshantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur, två aktörer, byggherrar och byggentreprenörer, för bostadsprojekt, upplever funktionen av planprocessen idag. Upplevs den som ett hinder? Vilka hinder är det? Hur kan de eventuellt undvikas? Initiativtagare till studien är bostadsutskottet vid Sveriges Byggindustrier region Syd, och studien genomförs i samarbete med avdelningen för Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola. En enkätstudie har genomförts. Enkäten består av tre delar. Den första delen är ett antal påståenden som besvaras av respondenterna genom att ange till vilken grad som det hålls med i påståendet. Del två är flervalsfrågor där det skall anges det alternativ som bäst svarar på frågan från deras egen erfarenhet. Del tre är öppna frågor där vars ståndpunkt skall anges fritt i några meningar. Totalt besvarades enkäten av 37 st, vilket ger en svarsfrekvens på 32%. Är då planprocessen ett hinder för ett ökat bostadsbyggande? Svaren på denna enkätstudie visar i alla fall att planprocessen upplevs som ett hinder, inte minst från de aktörer med lägst omsättning. Detta indikerar på att många mindre aktörer kan undvika att engagera i nya bostadsprojekt på grund av en osäker planprocess, vilket i sin tur hämmar konkurrensen på byggmarknaden. En stor andel av de svarande angav också att planprocessen var en osäkerhetsfaktor vid initieringen av nya bostadsprojekt. De negativa effekter som flest ansågs finnas i dagens planprocess var den utdragna tidsdräkten och att planprocessen medförde ökade kostnader. Med detta skulle det kunna antas att detta även är de främsta osäkerhetsfaktorerna. En stor enighet rådde om att planprocessen tar för lång tid. Bland de som svarat att de undvikit att engagera sig i ett projekt angavs tidsaspekten som det vanligaste skälet. Att tiden är en väsentlig osäkerhetsfaktor stämmer väl överens med andra studier där även tiden uppfattades som mycket lång. Den andra osäkerhetsfaktorn, vad gäller ökade kostnader har en koppling till tiden. För det första kostar det pengar i kapitalbindning att sitta på outnyttjad tomtmark under en längre tid. En utdragen tidsutdräkt kan även medföra att förutsättningarna ändras med mer eller mindre omfattande omprojekteringar till följd. Den affärsmässiga förutsättningen kan även i värsta fall försvinna. Alla dessa tre faktorer är lättare att hantera för större företag med möjlighet att ha en bred portfölj av projekt och med baskapital för att hantera risker och förseningar, medan det verkar vara ett stort hinder för engångsbyggare och mindre företag, som då är tvungna att satsa en stor del av dess kapital i ett enda, eller ett fåtal, projekt. Vilka åtgärder kan då genomföras för att planprocessen i mindre utsträckning skall utgöra ett hinder, inom ramen för dagens plan- och bygglagstiftning? 1. Formulera ett klart regelverk och praxis. 2. Skapa en effektivare process. 3. Mindre detaljstyrning. Det verkar som att mycket kan göras inom ramen för dagens planprocess, både från exploatörens och kommunens sida. Exploatören bör bättre förbereda sig på vilka problem och möjligheter som projektet medför för olika intressenter. Samtidigt bör kommunen ange en tydligare kravbild till exploatören angående projektet. En kombination av dessa åtgärder bör leda till en effektivare planprocess, framförallt beroende på en tydligare krav- och behovsbild med avseende på de berörda intressenterna.

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)