Search

Kulturarv är ett stort och mångfacetterat fenomen. Det kan bland annat undersökas som en status, som ett synsätt, som en process och ett begrepp. I denna artikel inriktar jag mig på den sistnämnda aspekten och undersöker etableringen, omvandlingen och användningen av begreppet och termen kulturarv i Finlands svenskbygder under tidsperioden 1880–2000.

Sweet foods occupy an ambiguous position in many people’s diets, perhaps especially for children and adolescents. The twin expectation that they both covet and limit their intake can create a dilemma not only in the home, but also in the school subject Home Economics (HE), which among other themes has a focus on food and health. In this study, we explored how Discourses on sweet foods were formed, reproduced, and challenged during 26 lessons in northern Sweden. Overall, sweet foods were constructed as desirable but also as unhealthy, disgusting, and unnecessary. They were used as a form of capital where ownership, distribution, and fairness were important, and students could mark friendships by sharing and gifting. Conversely, they could also use sweet foods to police, ridicule, question, or punish each other. Conflicts could arise around less-than-perfect results and students could withhold sweet foods from each other as a form of social rejection. Vague limits to intake placed responsibility for intake on the students themselves. We suggest that a contextualisation of the social, cultural, and health aspects of sweet foods in HE might help students acquire a more holistic Discourse of sweet foods and mitigate their social weaponisation.

For a long time, the indigenous Sami of northern Sweden have had little influence within planning processes. This problem have in recent years been highlighted both in legal terms and through practices for developing Impact Assessments (IA), and has led to increasing conflict between reindeer herders and mining corporations. This thesis uses Critical Discourse Analysis (CDA) to examine the IA documents for three mining concessions within Sami Reindeer Herding Communities (samebyar). The discourse analysis found that there were some differences in methodology and language between the documents, especially relating to if the assessments evaluated impacts to reindeer husbandry using a quantitative or a qualitative approach. The documents would also tend to downplay the impacts of the mines on reindeer husbandry, while highlighting the benefits of the mines for the local economy, and dispute the concerns of the affected reindeer herders. The thesis concludes by stating that an increased awareness of positionality among IA authors would be beneficial to promote transparency when indigenous or other vulnerable stakeholders are likely to be negatively affected. Den samiska ursprungsbefolkningen i norra Sverige har under lång tid haft enbart lite inflytande inom planprocessen. Detta problem har under senare år belysts både i lagliga kretsar och genom metoder för att framställa miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), och har lett till en ökad mängd konflikter mellan renskötare och gruvbolag. Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka MKB:na för tre gruvkoncessioner i samebyars renskötselområden. Resultaten pekade på att det fanns vissa skillnader i metodik och språk mellan dokumenten, särskilt när det gällde om bedömningarna utvärderade konsekvenserna på rennäringen genom en kvantitativ eller ett kvalitativ vetenskaplig metod. MKB:na tenderade även att tona ned gruvornas inverkan på renskötseln, samtidigt som de lyfte fram gruvornas fördelar för den lokala ekonomin, och ifrågasatte de berörda renskötarnas bekymran. Avslutningsvis konstateras att en ökad medvetenhet bland MKB-författare om hur deras subjektiva tillhörighet kan påverka deras bedömningar skulle vara fördelaktigt för att öka transparensen när ursprungsinvånare eller andra berörda sannolikt kommer att påverkas negativt.

Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

I denna uppsats ämnar författaren studera hur den mediala framställningen av sexuell exploatering av barn har förändrats från 2001 till 2022 utifrån två olika dimensioner, offer och förövare. Detta görs genom en diskursanalys av 240 artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med ett teoretiskt ramverk som utgår från diskursteori och Nils Christies teori om det idealiska offret besvaras frågeställningen: Hur framställs barn som brottsoffer för sexuell exploatering i den mediala diskursen? Hur har den framställningen förändrats över tid? Analysen fokuserar på vilka subjektspositioner diskursen tillhandahåller samt vilka aktörer som dominerar debatten och därmed formar diskursen. Resultatet visar att framställningen av sexuell exploatering av barn påverkas av hur offer- och förövarskap porträtteras i media. Uppsatsen avslutas med en diskussion av undersökningens resultat utifrån relevanta teman som framkommit i analysarbetet.

During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.

This study aims to investigate the representation of the region Tornedalen and tornedalians, a Swedish minority, in national news media through a critical discourse analysis. Despite being recognized as a national minority, tornedalians have reported a lack of media coverage, which can lead to feelings of invisibility and discrimination. News media has a significant impact on what we discuss and think about, and they have the responsibility to provide a broad representation of society, including its diversity. However, historically, minority groups have been overlooked or devalued in news media, which can have consequences for marginalized groups lacking significant power, including minorities. Therefore, this study seeks to deepen the understanding of the media’s impact on society’s perception of the minority. The study analyzes how power structures and ideologies shape their representation, interpreted from a post-structuralist perspective, using concepts such as producers/consumers, positioning, otherness, subaltern, and cultural identity. The study’s findings suggest that Tornedalen is often represented as a peripheral and exoticized place, reinforcing the idea of a homogeneous Swedish identity. Tornedalians are often positioned as “the other” with their cultural practices and language being portrayed as inferior or irrelevant. Journalistic practices play a crucial role in shaping knowledge and understanding of minority groups such as tornedalians, and the study highlights the need for news media to provide a more diverse and accurate representation of society. The study also suggests areas for further research, such as investigating how different audiences interpret and react to news articles, and how Tornedalen and tornedalians are represented in public service media. Overall, this study contributes to the understanding of how news media shapes society’s perception of minorities and highlights the importance of providing a diverse and accurate representation of society.

Although the Swedish compulsory school’s mission is inclusive, there are segregated settings available for students in need of special needs education. The special teaching group is such a setting, and according to the Education Act (SFS 2010:800, 3 chap. 11§) possible to apply when there are special reasons. This thesis aims to understand how the special teaching group is constructed in relation to the inclusive mission of school. To achieve this aim, four questions are answered: (1) How is the organization of the work with special teaching groups described? (2) How is the image constructed of the students placed in special teaching groups? (3) What expectations are made visible in the school staff's talk about support in special teaching groups? (4) How do the school staff talk about the considerations made when placing students in special teaching groups to receive support? The material analysed is derived from four collections of empirical material: one material consisting of data from 30 Swedish municipalities’ organisation of special teaching groups, one consisting of 48 action programs belonging to students placed in special teaching groups, one consisting of data from focus group interviews in which 14 teachers, special need teachers and principals participated, and one consisting of data from individual interviews with 30 principals. The focus of the thesis is the school staff's way of speaking and reasoning about the special teaching group, both in talk and in writing. The material has been analysed discursively: in a first step to show how discourses on an individual level are activated when school staff talk about the special teaching group, and in a second step to understand how talk at an individual level is enabled by various community level discourses linked to inclusion. The analysis shows that three societal discourses compete to fixate the meaning of inclusion. The three discourses offer different ways in which inclusion can be understood, and relate to knowledge, values or health. The analysis shows that school staff activates all three discourses, but they prioritize students’ health. The study contributes to an understanding of how the special teaching group offers an opportunity to meet the educational needs of students by opening an informal back door from the regular but unsatisfactory educational situation. At the same time, the study highlights the issue of how placement in a special teaching group does not contribute to creating an understanding of how mainstream teaching can meet the diverse needs of students in general. Nor does the placement generate the resources needed realizing it.

Begreppet Livslångt lärande går att se ur flera perspektiv som individuellt, organisatoriskt och socialt. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och problematisera begreppets användning inom områden såsom teknologisk utveckling, inom utbildning samt arbetsliv. I denna studie används Laclau och Mouffes diskursteori både som teori och metod. Detta har gjorts genom att utföra en diskursanalytisk litteraturstudie där 15 publicerade och referentgranskade forskningsartiklar har undersökts, ur två olika databaser. I analysen framkom en diskursiv kamp bland foskningsdiskurser genom att ta fram moment, nodalpunkt, element, flytande signifikant och ekvivalenskedjor. Resultatet visade på tre teman: lärande genom livet, utveckling av utbildning och integration av teknologi. Inom temat lärande genom livet samlades olika synsätt på hur ett livslångt lärande uttrycktes samt förbättringar. Tema två som var utveckling av utbildning samlade synsätt på utbildningssätt och utbildningsutveckling. Tema tre som var integration av teknologi samlade synsätt på hur teknologi kan underlätta lärandesituationer. Diskurserna visade att livslångt lärande kämpar mot kontinuerligt lärande och kontinuerlig/livslång utbildning om arbetsrelaterade och utbildningsrelaterade frågor. En slutsats var att begreppet livslångt lärande fortfarande är i ombildande och inte blivit fixerat.

Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än ett år och medfört stort lidande, framför allt för den ukrainska civilbefolkningen. Detta krig orsakar även omfattande skador på miljön och olika icke-mänskliga aktörer inom denna. Vilket övervakas och rapporteras av både ukrainska myndigheter och internationella forskare. Kriget är mycket välbevakat av internationell massmedia, vars rapporter gällande kriget och effekterna av det utgör det grundläggande materialet för denna kritiska diskursanalys. Syftet med denna analys var att identifiera vilka värden som diskuterades av media och om krigets miljöpåverkan inkluderades i denna diskussion. Vidare syftade en fördjupning inom analysen till att undersöka om det fanns kunskapsluckor i mediediskursen gällande krigets miljöpåverkans potentiella effekter på de värden som bedömdes som centrala i diskursen. Analysen genomfördes på ett material bestående av 10 texter som hämtats från Svenska Dagbladets ledarsida. Inom analysen identifierades 10 värden; Hälsa, Ekonomi, Kultur, Politik, Internationell handel, Miljö, Religion, Samhällsfunktioner, Mänskliga rättigheter och Krigsförbrytelser. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på politisk ekologi, posthumanism samt teorier kring diskurs respektive ecocide som begrepp. Detta pekade på att samtliga 10 värden diskuterades ur ett rent antropocentriskt och humanistiskt perspektiv. I den fördjupade analysen diskuteras det faktum att det förekommer kunskapsluckor i diskursen, och att potentiella miljörelaterade hot har identifierats som relevanta gällande diskursen för 7 av de 10 värdena. Hälsa, Mänskliga rättigheter, Ekonomi, Internationell handel, Politik, Miljö och Krigsförbrytelser. Hoten förekommer främst i form av omfattande kemiska föroreningar samt topografiska och hydrologiska störningar. Vidare diskuteras även möjligheterna för lagföring av krigsförbrytelser i form av grova miljöbrott via den juridiska definitionen av ecocide. The war in Ukraine have now been waged for over a year and caused great suffering, especially for the civilian population. But it also causes great damage to the en-vironment and non-human actors within it. Which is being monitored and reported by both Ukrainian authorities and international researchers. The war is well covered by international media, whose reports regarding the war and its effects is the material for this Critical Discourse Analysis. The objective of this study was to identify what values were being discussed by the media, and if the environmental ef-fects were portrayed. The analysis further explored the more in-depth question regarding if the environmental effects of the war could pose a risk to the values that were deemed central within the media discourse. The analysis was conducted upon a material consisting of 10 texts, collected from the editorial pages of the newspaper Svenska Dagbladet. During the analysis 10 values were identified: Health, Econ-omy, Culture, Politics, International Trade, Environment, Religion, Community func-tions, Human rights, and War crimes. The analysis was conducted using a theoretical framework consisting of political ecology, posthumanism and theories regarding the terms discourse and ecocide. The analysis pointed to the fact that all 10 values were discussed from a purely anthropocentric and humanism-based perspective. Within the in-depth analysis the discussion states that there are knowledge gaps in the discourse, and that potential environmental threats can be identified as relevant to the discourse regarding 7 of the 10 values. Health, Human rights, Economy, International Trade, Politics, Environment, and War crimes. The threats mainly consist of extensive chemical pollution and topographic and hydrological disturbances. Furthermore, the discussion also includes the possibilities of prosecution of war crimes in the form of large scale environmental crime, through the juridic definition of ecocide.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur diskursen om hot och våld i skolan konstrueras genom diskursiva sanningar i tidningen Läraren, samt hur denna diskurs kan förstås i relation till kompetens inom ramen för läraryrket. Syftet delades in i två forskningsfrågor, där den andra frågeställningen utgick från resultatet av den första: 1. Vilka diskursiva sanningar om hot och våld legitimeras i tidningen Läraren? 2. Hur kan diskursen om hot och våld förstås i relation till lärares kompetens? För att undersöka detta antogs en foucauldiansk diskursanalytisk metod- och teoriansats där det empiriska materialet bestått av 27 artiklar från ovannämnda tidning. Ett centralt antagande inom diskursanalys är att hur vi talar om saker och ting påverkar vårt sätt att uppleva, förstå och handla. Resultatet synliggjorde en problem- och lösningsdiskurs, där det talades om hot och våld som ett akut problem, vilket i sin tur möjliggjorde talet om lösningar kopplat till problemet. Genom språkbruket i artiklarna framställdes hot och våld som ett växande problem som hotar säkerheten i skolan, vilket medför negativa konsekvenser i form av oro, rädsla, sjukskrivningar och uppsägningar. I samband med detta talades det även om hur man ska lösa problemet med hot och våld, exempelvis genom PDV-utbildningar (pågående dödligt våld), krisberedskapsplaner och att förstärka lärares juridiska skydd och rättigheter. Genom talet om lösningarna, framstod hanterandet av hot och våld som lärares ansvar, och därför som en ny nödvändig kompetens inom ramen för läraryrket. I relation till resultatet kan lärarrollen sägas vara i förändring; från att i första hand inneha rollen som ämnes- och undervisningsexpert till att nu också behöva agera säkerhetsaktör.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

Som en del i regeringens strategi (Regeringens skrivelse, 2016/ 17:10) för att bekämpa mäns våld mot kvinnor uttalas ett behov av ett fokusskifte från ett reaktivt till ett mer proaktivt arbete. 2021 ändras sedan Socialtjänstlagen och socialnämnden åläggs ett nytt uppdrag att “verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende” (5 kap. 11 a § SoL). Med hjälp av Bacchis diskursanalytiska metod What's the problem represented to be? undersöker vi vilka förklaringsmodeller till problemet mäns våld mot kvinnor som finns representerade i de rättsliga dokument och förarbeten som föranleder den nya lagstiftningen. Hur motiveras det återfallsförebyggande arbetet och vilka effekter får det för beskrivningen av problemet mäns våld mot kvinnor? Studiens resultat har analyserats med hjälp av diskursteori, den socialekologiska modellen samt en modell för kategorisering av preventivt arbete på tre nivåer, tertiär- sekundär- och primärpreventiv nivå. Resultat påvisar att problemet mäns våld mot kvinnor såsom det framställs i det empiriska materialet kan identifieras genom tre övergripande teman. Studien påvisar dels att problemet kan härledas till mäns våldsamma beteende där individuella förklaringsmodeller till mäns våld mot kvinnor skrivs fram framför en mer strukturell förståelse av våldet. Dels att förebyggande av mäns våld mot kvinnor på ett övergripande plan reduceras till återfallsförebyggande insatser riktade mot män som utövar våld. Detta då problemet i hög grad är ett upprepningsbrott. Slutligen är det den våldsutövande mannens erfarenheter av våld och behandling samt behov kopplade till detta som skrivs fram i materialet medan den våldsutsatta kvinnans erfarenheter och behov osynliggörs. Studiens slutsatser pekar mot att framställningen av problemet mäns våld mot kvinnor fortsatt rör sig i en riktning mot individuella orsaksförklaringar kopplade till relativa risker för att både utsätta och att utsättas för mäns våld mot kvinnor snarare än till strukturella orsaksförklaringar.

Syftet med denna studie var att identifiera och diskutera hur förskollärare talar om och förhåller sig till lärplattor som resurser för barns språkutveckling. Datainsamlingen genomfördes på sociala medier och bestod av 74 inlägg från grupper relaterade till digitala verktyg i förskolor. Inläggen analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och resulterade i två teman. Den första diskursen var “Lärplattor som verktyg för skapande” och syftar till att främja barns språkutveckling genom olika skapandeaktiviteter. Den andra diskursen var “Barns konsumerande av medier och språkutvecklande appar” som visade att digitala medier som böcker, pedagogiska videor och pedagogiska appar sågs kunna utveckla barns språkliga förmågor. Förskollärare verkade begränsa barns användande av lärplattor på flera olika sätt. Analysen visade även tecken på att det fanns strukturella aspekter som brist på tid och material för barns möjligheter till att använda lärplattor. I den ständigt pågående utvecklingen av teknik är det viktigt att kritiskt granska och diskutera hur digitala verktyg bör användas i en samtida förskolepraktik.

The aim of this study is to examine the political debate regarding the private school reform and school segregation and distinguish any eventual associations with criminality by conducting a policy analysis. The background and previous research of the study exhibited an increasing trend in criminality in Sweden concentrated in the socially vulnerable areas which are characterized by a high number of migrants. The private school reform has led to school segregation in which students with similar ethnic backgrounds are aggregated in the same schools causing homogenous groups of students in the schools. State-owned schools are affected poorly by this as the private-owned schools can choose their students and tend to choose the cost-effective students with good grades leaving the other students to the state-owned schools. The theoretical frameworks for the study were: social constructionism, discourse theory, stigmatisation, moral panic, and othering. The study was conducted with Carol Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” discourse method which was used on eight parliamentary procedures each authored by the eight political parties in the Swedish parliament. The results of the study showed two main discourses that could be distinguished in the empiricism: safety and equality thus the problem being unsafety and inequality. All the political parties used these concepts with different implications although commonly as an ambition for the school system. Unsafety in the school system was connected to crime, socially vulnerable areas and the students linked to the areas. All the documents, with exception of one, mentioned school segregation as a problem. Many parties argued that criminality was a result of the school system and segregation. The consequences of the results include stigmatisation and othering of the students associated with the socially vulnerable areas and thus causing moral panic amongst the readers.

Den här studien undersöker hur Dagens Nyheter rapporterade om de tre största riksdagspartierna: Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid riksdagsvalet 2022. Mer specifikt i artiklar där brottslighet nämns. Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen fokuserar på att studera hur helheten av totalt 60 artiklar ser ut gällande statistik. I den kvalitativa delen är fokuset att, med hjälp av en kritisk diskursanalys, studera hur totalt sex stycken artiklar är uppbyggda på ett diskursivt sätt. Fokuset i den kritiska diskursanalysen är bland annat att titta på artiklarnas ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer. Det teoretiska ramverket är uppbyggt på bland annat dagordningsteorin, gestaltningsteorin och diskursteori. Även diskursiv diskriminering har använts. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det var Socialdemokraterna som nämndes enskilt flest gånger medan Moderaterna kom sist med totalt fem artiklar. Den största kategorin av brottslighet nämndes inom “övrigt”. Den namngivna brottsligheten som nämndes flest gånger var gängkriminalitet. Majoriteten av artiklarna var neutrala och bestod för det mesta av sakgestaltning. Det var vanligast att det inte fanns någon diskursiv diskriminering, men i de artiklarna där det fanns bestod majoriteten av en nedvärderande diskriminering. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att det finns ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer inom samtliga artiklar. Vissa artiklar visar det på ett tydligare sätt än andra.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Skolan har dubbla funktioner, eleverna ska få utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar ochbehov samtidigt som alla elever ska nå minst E i slutbetyg. De elever som har svårt att nåkunskapsmålen ska erbjudas specialpedagogiska anpassningar och/eller särskilt stöd. Dessaspecialpedagogiska insatser baseras ofta på pedagogiska kartläggningar/utredningar och syftar tillatt forma och anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov. I föreliggande uppsats harjag studerat 12 utredningar som genomförts vid tre olika högstadieskolor ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med diskursanalys och utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv.Resultatet visar att officiella mallar, bland annat från Skolverket, i hög grad styr hur elevenbeskrivs. Ju fler rubriker utredningen har, där organisationen och gruppen får stå i centrum, destostörre sannolikhet är det att utredningen intar ett relationellt perspektiv. De utredningar som saknarsyftes- och problemformuleringar har en tendens att inta ett kompensatoriskt perspektiv därutredarens röst är den allenarådande och eleven beskrivs utifrån tillkortakommande. De åtgärdersom framställs i utredningarna handlar i första hand om att kompensera elevens svårigheter utifråndiagnoser. Slutsatsen är att det är av stor vikt att utredningsmallen är utformad så det underlättarför utredaren att inta ett relationellt perspektiv genom att låta eleven och personer i elevensomgivning beskriva hur skolan ska organiseras för att eleven ska får rätt förutsättningar att nåkunskapsmålen.

This study describes and analyses the Swedish ecclesiastical heritage as well as the structures and systems that provide conditions and frameworks for how it is perceived and managed. One purpose is to explain today’s situation concerning the 3,000 historic church buildings and sites protected by national heritage legislation and owned by the Church of Sweden. Furthermore, the study analyses how the approaches, paradigms or discourses, which define that ecclesiastical heritage, have changed over the past two centuries. The study aims to bridge the gaps between antiquarian, art history and conservation discourses, where churches are mainly seen as material historic objects and other discourses that regard churches as living heritage, intangible heritage, or as resources for human rights and sustainable development. The analyses are based on theories such as the concepts of Authorized Heritage Discourse, heritagisation, secularisation, and research methods as discourse analysis and self-reflexivity. The study defines and discusses the Church Antiquarian System, which includes the State-Church agreement, the Historic Environment Act and the State financial compensation. The analyses show that the system is based on a partly outdated conservation approach, with origins in an even older nineteenth-century antiquarian discourse, that is not consistent with the national heritage policy adopted by the Swedish parliament. Thus, it blocks a necessary development where many redundant churches could be revitalised as resources for society. The current approach, as well as the Church’s use of its heritage and history, contribute to a deliberately created positive image, avoiding dark or controversial heritage that illustrates abuse of groups of people such as “witches” in the seventeenth century. To achieve the desired development towards a holistic and inclusive approach to ecclesiastical heritage, several recommendations are given. These include identification of heritage discourses in heritage practices and policies, tolerance of many existing heritage approaches, a review and update of the Church Antiquarian System, and finally the need for developing the competence of heritage officers in the adapted reuse of heritage as a resource for sustainable societal development.

I detta examensarbete undersöks hur teknikämnet ter sig när det undervisas i en slöjdsal sett utifrån aktörerna elever, lärare och Skolverket. Följande frågeställningar har formulerats inom ramen för denna studie:1. Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slöjdsal? 2. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? 3. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. Datainsamlingen gjordes med hjälp av tre typer av aktörer; elever, lärare och styrdokument. Utifrån datainsamling från de valda aktörerna har fem olika diskursanalyser genererats. Fyra frågor har ställts till varje diskurs: Vad lyfts fram i ämnet?, Hur talas det om ämnet?, Vad uteslöts och tonas ner?, Hur framträder ämnet Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slödjsal? Utifrån diskurs "Elevernas röster" framträder teknikämnet för eleverna i en kombination av olika ämnen som: samhällskunskap (SO), naturvetenskap (NO), matematik (Ma) och slöjd. Teknik är också en kombination av praktiskt och lösningstänkande (tekniska lösningar) samt att förstå hur vårt samhälle fungerar och hur det är uppbyggt av olika tekniska system. Diskursen har visat också att eleverna kände stor lust och värde genom projektarbete (görande), där de lärde sig att ta egna beslut samt såg nyttan med detta inför framtiden. Resultaten har visat att projektarbete av praktisk karaktärär bra för elevinlärning och att kunskapen stannar längre än vid teoretiska (tänkande) moment. Detta gynnar i synnerhet de svaga eleverna. Utifrån diskursen "Terminsplanering teknik" framkom det att lärare väljer ett undervisningsinnehåll med tekniska lösningar och tekniska processer (centralt innehåll: arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar) som viktiga inslag för elever att behärska, när teknik undervisas i en slöjdsal. Utifrån diskurserna "Elevernas röster" och "Terminsplanering teknik" framkom det att elevernas uppfattning av ämnet stämmer väl överens med lärarens planering och detta har betydelse när lärare ska välja undervisningsinnehåll och det är här slöjdsalens betydelse kommer in som har en viktig roll vid utförande av praktiskt problemlösande arbetssätt. Förmågor som tränas är: kreativitet, handlingskraft, självtillit, att värdera lösningar och samarbete och kommunikation. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? Jämfört med slöjdämnet framträder teknikämnet både praktiskt och teoretiskt genom undervisningen som undervisas samma dag där tekniklektionen delas in i ett praktiskt och ett teoretiskt lektionsmoment. I det praktiska lektionsmomentet arbetar eleverna med sina projektarbete, och i det teoretiska lektionsmoment går läraren igenom sidor i kurslitteraturen och häftet som eleverna senare har har prov i. Teknikämnet likställs även med tekniska lösningar. Viktiga förmågor som lyfts i båda ämnena är: nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? I kommentarmaterial till kursplaneni slöjd nämns personlig utveckling och förmågor som nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga som centralt i kursplan, medan i teknikämnet lyfts tekniska lösningar som förenklar livet för oss människor som ofta har en samhällskoppling. In this degree project, it is examined how the technology subject looks when it is taught in a crafts room from the perspective of the various stakeholders: students, teachers and the school system at large. The following questions have been formulated within the framework of this study: ● How does the subject of technology appear to students and teachers when the teaching takes place in a handicraft hall? ● How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? ● What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as course plans and commentary material in the subjects of technology and craftsmanship are compared? How does the subject of technology appear to students and teachers when the teachingtakes place in a craft room? Based on the discourse "Students' voices", the subject of technology appears for students in a combination of different subjects such as: social studies, natural sciences, mathematics and crafts. Technology is also a combination of practical and solution thinking (technical solutions) as well as understanding how our society works and how it is made up of different technicalsystems. The discourse has also shown that the students also felt great desire and value through project work (doing), where they learned to make their own decisions and saw the benefit of this for the future. Results have shown that project work of a practical nature is good for student learning and that the knowledge stays longer than with theoretical (thinking) moments. This particularly benefits the weak students. From the discourse "Scheduling technology" it emerged that teachers choose a teaching content with technical solutions and technical processes (central content: working methods for developing technical solutions) as important elements for students to master, when technology is taught in a crafts room. Based on the discourses "Voices of the students" and "Term planning technology" it emerged that the students' perception of the subject matches well with the teacher's planning and this is important when teachers have to choose teaching content and this is where the importance of the craft room comes in, which has an important role in carrying out practical problem-solving approach. Abilities trained: creativity, action, self-confidence, valuing solutions as well as cooperation and communication. How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? Compared to the crafts subject, the technology subject appears both practical and theoretical throughthe teaching that is taught on the same day, where the technology lesson is divided into a practical and a theoretical lesson. In the practical part of the lesson, the students work on their project work, and in the theoretical part of the lesson, the teacher goes through pages in the course literature and the booklet that the students later have tests in. The technology subject is also equated with technical solutions. Important abilities that are highlighted in both subjects are: curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action and cooperation and communication skills. What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as curriculum and commentary material in the subjects of technology and craft sare compared? Commentary material on the curriculum in handicrafts mentions personal development and abilities such as curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action as well as cooperation and communication skills as central to the curriculum, while in the topic of technology technical solutions are highlighted that simplify life for us people who often have a social connection.

Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

Since 2017, new significant political investments have been made within the Swedish government to eliminate intimate partner violence and violence against women, on a national level. Despite these efforts, studies have shown that violence in some cases is being made invisible, and even administrated by the legal system and social services. This study aim is to analyze the discourse on post-separation violence within policy documents produced by the social services in Sweden, to clarify in what ways knowledge and understanding of postseparation violence is being portrayed. The result presents two distinct and conflicting discourses. One portrays separation as the risk for an increase in, severe or lethal violence. The other tends to transform violence into partner conflict. This results in a grey area, in which other forms of violence are being overlooked, and where there is a silence regarding the role of the social services in noticing and handling violence. Sedan 2017 finns i Sverige nya politiska satsningar och bestämmelser som syftar till att, på nationell nivå, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Trots satsningarna visar studier på situationer då våld inte bara osynliggörs, utan till och med administreras av maktapparaten, framför allt i juridiska vårdnadstvister och frågor om vårdnad, boende och umgänge hos socialtjänsten. I denna studie analyseras rådande diskurser om våld efter separation i aktuella styrdokument riktade mot socialtjänsten, för att klarlägga på vilket sätt kunskap om och förståelse för våld som sker efter en separation kommer till uttryck och styr det sociala arbetet. Resultatet visar på en diskursiv kamp mellan två tydliga diskurser. Den ena diskursen innehåller risken för ökat, allvarligare och dödligt våld. Den andra diskursen tenderar att omvandla våld till konflikt mellan partners. Detta skapar en diskursiv gråzon där andra typer av våld inte inryms, och där socialtjänstens roll i uppmärksammandet och hanteringen av våldet faller bort.

A frequent news feature today deals with gang crime. The problem of gang crime has emerged as one of the biggest societal challenges to deal with in modern times. News reporting can many times be received by the recipient casually without questioning the content of what is presented. The purpose of this study is to study how gang crime and the areas associated with it are presented in the newspaper media, as well as what effects this may have for residents in the areas that are often associated with gang crime. In this study, the newspaper media will be represented by Dagens Nyheter and Aftonbladet. The research questions answered in the study are "How is gang crime presented in Dagens Nyheter and Aftonbladet?" and "How are identities for areas and residents reproduced through this representation?". In order to answer the questions, discourse analysis has been used as a method for the study's approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical approach together with the concepts of stigma and stereotypes. The study is based on Michael Foucault's (1993) view of discourse analysis.A majority of the newspaper articles that write about the phenomenon of gang crime showed a strong connection between drug trafficking, violence and shootings, as well as the relationship between gang crime and socioeconomically disadvantaged areas. Power is expressed in several different ways, in this study the portrayal of gang crime in the media has contributed to a stereotypical image of gang criminals and gang crime that spreads like rings on the water to others around who look or talk a certain way, or live in a certain area. The results of the study show that stigmatization of criminals and crime contributes to people of a certain ethnicity, gender and age who come from socio-economically vulnerable areas often being associated with gang criminals and gang crime. This is done through the mass media's creation and recreation of stereotypical images that come with news reporting which the majority of people accept without question.

In several stages during the 19th century, a so-called regulatory system was introduced to govern the prostitution market in Stockholm. These sets of laws meant, among other things, that prostitution was permitted and that prostituted women were obliged to undergo compulsory gynecological examinations to ensure that they were not carriers of venereal infection. In parallel with the regulatory system, rigorous resistance work was carried out to try to abolish all forms of prostitution. In 1878, the Swedish Federation was formed - an organization that wanted to achieve two things: to abolish public prostitution and to strengthen morals in society. In their magazine Sedlighets-vännen the members of the organization published debate articles, columns and testimonies regarding sexual health, morality and the, in their opinion, unjustified regulatory system. The main goal was to advocate for the abolition of prostitution and to influence the public in regards of prostitution and morality. In this essay, I intend to highlight the role that the “prostitution client”, an often overlooked part, has historically played in the Swedish sexual political field. I do this by performing a discourse analysis of a number of articles published in Sedlighets-vännen. My research implies that several depictions of the male buyer and men overall are found within the material. The main purpose of this essay is to examine how the members of the organization viewed men overall, and the male sex buyers in particular. The role of the buyer has not been properly researched, hence a report of this kind fills in a gap in the history of prostitution.

The purpose of the study was to examine preschool teacher's perceptions in their speech when talking about stereotypes and norm critical literature in read alouds. The theory used in this study was discourse analysis, which here also uses some concepts from the discourse theory by Laclau and Mouffe. Some of these concepts were contextualization, sign and equivalence chain. The speech was later catagorized and analyzed. This study used interviews to gather information, where six preschool teachers from three different preschools were interviewed. The information resulted in a pattern where four categories were presented. These categories were called the corrective, the articulating, the debating and the representing preschool teacher. The analysis resulted in an understanding of a discourse, which used a speech that correlates to preschool teachers understanding of preschool policy documents, the norm critical perspective and their profession. Studien syftar till att synliggöra förskollärares föreställningar kring högläsningav normkritisk litteratur och normbekräftande litteratur. Undersökningen haren diskursanalytisk ansats, vilket här uppfattas som ett synliggörande av det talsom kan kopplas till situation och sammanhang. Som stöd i analysen användsbegrepp som kontextualisering, subjektspositioner, tecken ochekvivalenskedja. Begreppen används som ett tillvägagångssätt för attundersöka talet och hur det används utifrån kontexten.Studien använder intervjuer som metod, där sex förskollärare från tre olikaförskolor intervjuades. Det resulterade i ett belysande av enförskollärardiskurs, vilket i denna text kategoriseras som: den korrigerande-,en artikulerande-, den diskuterande- och den representerande förskolläraren.Analysen resulterade i ett synliggörande av olika diskurser som förhåller signära till förskolans styrdokument och förskollärarens uppfattning av ettnormkritiskt förhållningsätt

I dagens Sverige är det beslutat att offentliga myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga led inom organisationen. En sådan statlig myndighet är Försvarsmakten som tidigare utgjorde Sveriges sista manliga yrkesmonopol. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor inom Försvarsmakten upplever organisationens arbete med jämställdhet. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor som är aktiva inom Försvarsmakten. Ur intervjuerna har små berättelser lyfts ut vilka handlar om kvinnors upplevelser av insatser genomförda av organisationen i syfte att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Berättelserna har analyserats genom narrativ teori och positioneringsanalys. I analysen har det tagits hänsyn till vilka karaktärer som uppkommit i kvinnornas berättelser, samt de karaktärsdrag som kvinnorna tillskrivit dessa. Det har även undersökts hur berättelsen skapats och i vilket syfte den berättas samt vem berättaren anser att de är, jämfört med vad gällande diskurs anser att de ska vara. Resultatet visar att de insatser som gjorts snarare bidragit med en känsla av exkludering hos kvinnorna. Insatserna har upplevts som särbehandlande och som att de grundats ur skillnader på män och kvinnor. Resultatet visar även att kvinnorna i Försvarsmakten skapat en väldigt stark yrkesidentitet som de upplever blivit hotad genom de olika insatserna. Kvinnorna ansåg att jämställdhet för dem var när de fick vara en del av gruppen, vilket stämmer överrens med den identitet som de skapat. Studien kom till slutsatsen att eftersom identiteten var mest framträdande i kvinnornas framställningar om vad ett jämställt försvar ska vara, uppstår det en diskrepans när Försvarsmaktens arbete med jämställdhet inte utgår ifrån kvinnorna de anställer och deras identitetsskapande på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis bidrar studien med en ökad förståelse för hur kvinnor i Försvarsmakten upplever deras arbete med jämställdhet och ett förslag på vidare studier inom området är att se till hur andra marginaliserade grupper inom försvaret upplever sin arbetsvardag.

В данной работе рассматривается содержание 37 новостных репортажей транслировавшихся на так называемом государственном приднестровском телевидении во время президентских выборов 2021 года. Исследуемые вопросы рассматривают, как освещались негативные реакции со стороны Молдовы, какие дискурсивные ”истины” создавались о Молдове и Приднестровье, как они соотносятся с концепцией инаковости, и что репрезентации Молдовы говорят о попытках приднестровских СМИ создать положительный образ республики. Результаты исследования показывают, что освещение действий Молдовы выглядит односторонним, тогда как сама страна изображается в виде негативного, угрожающего контрагента Приднестровью. Приднестровье, в свою очередь, представляется как подлинная демократия, поддерживаемая Россией. Используя антагонистическое отношение «мы – они» в процессе, известном как othering, новостная программа Как это было, по всей видимости, вносит вклад в продвижение идеи приднестровского народа как полностью отделённого от молдавского, в то время как приднестровский народ скорее составляет определённую ветвь русского народа, с которым, по логике дискурса, им предстоит воссоединиться. Denna uppsats undersöker innehållet i 37 nyhetsreportage sända i så kallad statlig transnistrisk TV under det transnistriska presidentvalet 2021. Centrala frågor är hur man rapporterat om de negativa reaktioner som kommit från Moldavien, vilka diskursiva “sanningar” man försökt skapa om Moldavien och Transnistrien, hur dessa förhåller sig till koncept som otherness/annanhet, och vad dessa framställningar av Moldavien säger om transnistriska mediers försök att skapa en positiv självbild för republiken. Resultaten visar att framställningen av Moldaviens reaktioner är ensidig, och landet framställs som en mycket negativ och hotfull motpart till Transnistrien, vilket å sin sida framställs som en genuin demokrati stöttad av Ryssland. Genom att utnyttja det antagonistiska förhållandet vi mot dem, i en process känd som othering, tycks nyhetsprogrammet How It Was i sina inslag bidra till främjandet av idén att den transnistriska nationen är totalt särskild från den moldaviska, och i stället utgör en egen gren iden ryska nationen, med vilken man ska återförenas.

I denna uppsats genomförs en diskursanalys av materialet Orten bortom våldet med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes hegemonikritiska diskursteori. Materialet Orten bortom våldet är centralt för Eskilstuna kommuns sociala förebyggande arbete mot våld och kriminalitet. Med hjälp av Laclau och Mouffes diskursanalys dekonstrueras i denna studie resonemangen bakom Orten bortom våldet. Syftet är att synliggöra dess hegemoniska och ideologiska antaganden rörande individ, samhälle och sociala fenomen. Analysen använder centrala begrepp utifrån Laclau och Mouffes diskursteori för att synliggöra och identifiera hegemoniska och dominanta diskursiva ställningstaganden. Studien visar hur analysmaterialet vilar på en dikotomisk och dogmatisk social differentieringsdiskurs och en individcentrerad liberalistisk determinism rörande det förebyggande sociala arbetet och dess interventioner och problematiserar dessa aspekter utifrån ett vi och de-kritiskt perspektiv samt ett ideologikritiskt perspektiv. In this essay, a discourse analysis of the material Orten bortom våldet is carried out with the help of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's hegemonic-critical discourse theory. The material Orten bortom våldet is central to Eskilstuna municipality's social prevention work against violence and crime. With the help of Laclau and Mouffe's discourse analysis, this study deconstructs the reasoning behind Orten bortom våldet. The aim is to make visible its hegemonic and ideological assumptions concerning the individual, society and social phenomena. The analysis uses central concepts based on Laclau and Mouffe's discourse theory to make visible and identify hegemonic and dominant discursive positions. The study shows that the analysis material rests on a dichotomous and dogmatic social differentiation discourse and an individual-centered liberal determinism regarding preventive social work and its interventions and problematizes these aspects from a we and them-critical perspective as well as an ideology-critical perspective.

Den polariserade debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har karaktäriserats av å ena sidan en feministisk förklaringsmodell, å andra sidan en kulturspecifik förståelse av problemet. Debatten har sipprat ner till det sociala arbetet och orsakat osäkerhet hos socialarbetare i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen, som utgör den primära kunskapskällan för socialtjänstensarbete, bidrar inte med tillräckligt stöd för professionella i denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur problemrepresentationer av hedersrelaterat våld och förtryck produceras genom diskurser i ett urval av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Med hjälp av en postkolonial feministisk ansats och diskursanalytisk metod med utgångspunkt i Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” identifierades och analyserades tre olika diskurser. Vi fann att hedersrelaterat våld och förtryck och patriarkalt förtryck framställdes som ett ”osvenskt” problem, liksom motsägelser mellan problemframställningar och föreslagna insatser. Begreppet ”hederskontext” är centralt i Socialstyrelsens inramning av problemet, men begreppet definieras aldrig utan används snarare för att dölja Andrefiering av våldsutsatta. The debate on honor-related violence and abuse in Sweden has been characterized by two polarized understandings of the issue, one being feminist and the other a culture-based understanding. This has affected social workers who work with these issues to a point of uncertainty. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish authority responsible for producing guidelines for social workers, has not contributed with enough support in this matter. The aim of this study is to analyze how problem representations of honor-related violence and abuse are produced through discourses in a selection of guidelines published by NBHW. The study takes a postcolonial feminist approach and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” approach for analyzing policy. The discourses found seem to be contradicting one another and after reviewing the material, we found that NBHW uses the concept of "honor context" to frame the problem. However, this concept is never properly defined or explained, but is rather used to disguise an Othering of victims of honor-related violence and abuse.

This study examines art teachers' challenges and opportunities and the impact of Lgr22 on art teachers' didacalicum in theory and practice. The study is based on three qualitative informant interviews carried out in an exchange of knowledge. The study's theoretical perspective connects through curriculum theory in three stages textual discourse, interpretive discourse with practical discourse. The result shows that Lgr22 is a development of Lgr11. The result shows that all informants agree that there has been a shift in Lgr22 from goals and exhibitions, to making visible to the students their learning process from idea via work process to results, where the student's testing and reassessment is in focus. This agrees well with today's research on learning. Lgr22 where it is stated that the visual arts teacher must start from the students' world of interests and their own visual culture. Several of the study's informants use the research-based idea of value-creating science to achieve this goal. In the study, their results go so far as to say that the new word combinations in Lgr22 contribute to creating, through an evolution, a new and forward-leaning tradition for the pictorial subject.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i svenska förskolor talar om processen kring att göra orosanmälningar. Det som undersöks i studien är vilka diskurser som råder i den kontext i vilken förskollärarna är verksamma och hur dessa diskurser kan komma att påverka förskollärarnas uppfattning om hur de bör agera vid misstanke om att ett barn riskerar att fara illa. Denna kvalitativa studie utgår ifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Ur studiens insamlade material framträder två olika, tydligt framträdande, diskurser som enligt denna studies resultat ofta tycks dominera var för sig på olika förskolor. På en del förskolor talas det om orosanmälningar som en sorts räddningsarbete, det vill säga som en möjlig väg till rätt sorts hjälp och stödinsatser för utsatta barn och deras familjer. I kontrast till detta framträder på andra förskolor ett annat sätt att tala om orosanmälningar. I de förskolorna talar förskollärare om vikten av att arbeta förebyggande för att minimera antalet orosanmälningar eftersom den dominerande diskursen i sammanhanget är att utfallet av orosanmälningar oftast inte är något positivt. Ett tredje tema som på olika sätt varit återkommande i studiens insamlade material är upplevelsen av att förskolan sviker när de väljer att involvera socialtjänsten. Studien belyser de olika konsekvenser för barn, vårdnadshavare och pedagoger som ovan nämnda diskurser ibland medför. En slutsats utifrån studiens resultat är att ett ökat fokus på frågor kring barn som riskerar att fara illa inom såväl lärarutbildningen som kompetensutveckling för befintlig skol- och förskolepersonal skulle kunna leda till ett mer enat arbetssätt i processen kring orosanmälningar vilket i sin tur också skulle leda till att alla barns rätt till likvärdigt skydd i större utsträckning efterlevs i praktiken.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.

Studien har behandlat representationen av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i barnböcker och hur detta förhåller sig till de rådande diskurserna kring NPF samt forskning kring funktionsnedsättningar. Studien har haft särskilt fokus på Attention deficit hyperactive disorder (ADHD) och Autism, där vi genom en diskursiv text- och bildanalys har granskat böckernas innehåll och undersökt huruvida de reproducerar eller nyanserar de rådande diskurserna. Studien har utgått ifrån diskursteorins tankar om världen och dess uppbyggnad, där världen beskrivs som en social konstruktion som skapas och upprätthålls genom språket. Världen består av olika föreställningsramar som grundar sig i en gemensam sanning, även kallad diskurs. Diskurserna och den gemensamma förståelsen är inte konstanta utan är beroende av dess kontext. Studien har utgått ifrån en litterär kontext som genom granskning av det tidigare forskningsläget och dess koppling till innehållet i böckerna, försökt att få syn på dessa diskurser och eventuella skiftningar i dem. Resultatet av studien visar på att bilderböcker till största del reproducerar och förstärker de rådande diskurserna men visar även på att det finns en viss nyansering i representationen av NPF. I de granskade böckerna var det en av diskurserna som inte fanns representerade.

Title: "Public safety – The main freedom question of our time? A discourse analysis of the Swedish Moderate Party’s election manifesto 2022" The present study aims to explore the Moderate Party’s (Moderaterna) construction of public safety (trygghet) during the Swedish election campaign 2022. Mainly, the topic of choice is motivated by an interest in how a political party, whose election results were successful, navigated the mediatized politics and approached policy issues particularly important to the voters. The study's specific focus on trygghet is in view of the fact that the word is closely knit to political domains like “law and order”, which to a high extent dominated the political debate during the Swedish election 2022. The purpose of this study was achieved by examining Moderaternas election manifesto for 2022, as it holds the party’s collected ideological viewpoints and simultaneously serves as a primary outlet for media coverage on the political subjects of concern. Particularly we found it interesting to examine how the meaning of trygghet is established in response to insecurity (otrygghet) as its negative counterpart, and how Moderaternas description of the Swedish political and societal conditions in relation to trygghet contributes to shape peoples’ perceptions of their social environment. After initially identifying the political contexts in which trygghet is constructed as especially necessary in the manifesto, the theoretical and methodological framework allowed us to further examine how Moderaterna shapes the idea of trygghet, occasionally even beyond what may be considered the traditional understanding of the word. This study points out how Moderaterna largely motivates societies need for trygghet by pointing out an alleged increased crime rate in Sweden, as well as how the actors which are constructed as threatening to the public safety is consequently constructed as external from the community that is argued for. We claim that Moderaterna implicitly presents the desired community as constituted by a specific set of values, to a high degree associated with their ‘orderly’ politics. The construction of community in opposition to threaths is somewhat problematized, as we highlight how the reproduction of discourses with polarizing characteristics could potentially have adverse implications on societal level. Throughout the analysis, each theme is approached with a methodological perspective which allows us to see how Moderaternas legitimization of their politics in response to the increased need for trygghet, can be seen as a mode of exerting power.

This study investigates the discursive construction of masculinities of the Swedish Equality Agency. By using the WPR analysis strategy to examine underlying problematizations in the agency’s perspective on masculinity, the study seeks to generate an understanding of the direction in which the agency wishes masculinity to develop as a cultural phenomenon. The paper critiques that the new masculinity is primarily implicit and aims to make the new masculinity more explicit to enable proactivity. The study highlights the transition from an explicit masculinity to an implicit one and the effects of this ”implicitness”. The new masculinity is more implicit in terms of life advice, normativity, and ideals, making it more concealed and harder to follow, compared to a traditional masculinity and its values. The paper also explores the cultural ideal established by policy. The objectives primarily result in the ideals of everyone’s equal opportunities and rewards for studies and work, the sharing of household chores equally, and obtaining consent before engaging in anything that has to do with others bodily integrity. The reconstruction of masculinity can be seen as an attempt to insert cultural ideals into multiple masculinities or establish an upper masculinity, thus achieving a less polarized society. The study further explores the idea of that the current approach may be perceived to place more value on criticizing than implementing, making masculinity, like the problem of violence, reactive rather than a proactive factor. The concluding discussion suggests that masculinity is a tool, a frame of reference to relate to, and perhaps there is a need for guiding principles, commandments, and ideals to live up to. In the discussion I also suggest the implementation of the term ”submasculinity” to prevent holistic establishing and assemblage of negative aspects. The paper suggests in the concluding discussion that society can shape a new, explicit, and more identifiable masculinity and thus a meaningful, more explicit path to follow.

The word fintech-companies stands for companies who utilize the ever evolving modern technology to succeed in the financial space. Klarna is a prime example of a fintech-company who have made success by providing payment-options to their users via their phone application, Their business model has made the swedishborn company a international giant, and they are the most used paymentprovider with 150 million active users. Nonetheless the Swedish media declared Klarna users the worst credit customers in the history of the world after statistics showed how much they lost due to customers not being able to pay back. Another leading Swedish fintech-company who provides payment-options is Qliro, which differs from Klarna by one factor, Qliro does not sell products. The purpose of the study is to examine how consumption discourse is created in Klarna and Qliros applications, and to compare the results between the two. The study also looked at how the structure and functions of the applications positioned the users as actors. The method used in the study was the critical discourse analysis combined with the analytic tool affordances from the technographic analysis method. This method was used due to the standpoint the critical discourse analysis takes on discourse as a producer and reproducer of knowledge, social identities and social relations. In the analysis we used the three dimensional model which is provided by the critical discourse analysis and provides methods to analyze discursive practice, text and social practice. The affordances tool was combined with the discursive practice to show a more complete vision of the production of discourse. During the analysis three types of discourse were identified; economic discourse, discourse about responsibility and consumption discourse, but only the first two occurred on Qliro. The economic discourse focused mostly on economic responsibilities on both the applications, encouraging moderate consumption through text and symbols. The discourse about responsibility encouraged both economic responsibility and responsible consumption through functions, text and symbols. The consumption discourse on Klarna was on their marketplace and their connected functions. It was shown on the sponsored advertisements and encouraged consumption and created desire through text and images that projected symbolic and objective value on the products. The analysis also identified text on Qliro who could create a relaxed relationship between user and company, but they also positioned themselves in an authoritarian position by declaring they will deny loans that seem unreasonable.

Denna studie syftar till att undersöka hur yngre kvinnor konstruerar sociala kategorin ´kvinna´, positioneringen av kvinnan gentemot mannen samt vilket/vilka politiska budskap som yttras kring kvinnan i dagens samhälle. Det empiriska materialet består av transkriberade låttexter av kvinnor i 20–30 års åldern inhämtande från kontexten av sociala media plattformen Tiktok. Studien har använt sig av en diskursanalytisk teori med fokus på analysbegreppen subjektsposition, tolkningsrepertoar och diskurs. Därmed har gränspunkten inom socialkonstruktionistisk teori mellan mikro och makronivå syftats belysas. Studien utgår därmed från socialkonstruktionistisk teori samt Hirdmans teoretiska berörande av genus, genussystem, genuskontrakt och Schippers teoretiska berörande av genus, maskulinitet och femininitet och hegemoni samt med en kortare notering från enstaka begrepp av Connell. Vidare används ovannämnda diskursanalytiska begrepp för att rikta in studien på gränspunkten av socialkonstruktionismens mikro och makronivå. Detta från yngre kvinnors konstruerande språkliga yttrande för att klargöra kvinnans konstruktion, positionering och samhälleliga budskap. Resultatet visar framförallt på ett motståndstagande kring en traditionsenlig normativ diskurs om kvinnans underordning i fråga om hennes konstruktion och plats i samhället från uppkomsten av en motdiskurs där det främjas kvinnors ställningstagande och en samhällelig förändring kring detta.

Den uppsatsen handlar om konstruktion av klass- och genusdiskurs i Ruben Östlunds filmografi. Fokus är på fem Östlunds långfilmer, och uppsatsen analyserar samspel mellan filmtekniker och språk i skapelseprocess av klass- och genusidentitet. Språklig fokus är på sociolingvistiska mönstren och dragen som karaktärer uttrycker, samt hur dessa drag uttrycker i interaktion med andra karaktärer och scen sättning. Dessa drag utrycks inte bara i språk, men också i livsstil av karaktärerna. Resultat av det är synlig klasskamp mellan medlemmar av olika klass och interaktion av genusroller i samhället i vilken deras skillnad minskas. Både klass- och genusdiskurs finns i Östlunds filmografi. De användes för att accentuera teman, och Östlunds kommentar av samhället. This master's thesis deals with how class and gender discourse are constructed in the filmography of a Swedish filmmaker Ruben Östlund. It focuses on Östlund's five major motion pictures, and it analyses the interplay of film techniques and language in construction of class and gender identities. Linguistically, the thesis concentrates on sociolinguistic patterns and factors characters exhibit, as well as how those traits are expressed in interaction with other characters and the setting. These traits are exhibited in language they use, but also in their lifestyle choices. The results of this are visible class struggles between the members of different classes, and the interaction of gender roles in a society that slowly diminishes differences between those roles. Both class and gender discourse are present in Östlund's filmography and are utilized to further enforce themes of the movies, as well as Östlund's social commentary. Ovaj se diplomski rad bavi konstrukcijom klasnog i rodnog diskursa u filmografiji švedskog redatelja Rubena Östlunda. Fokus je na pet Östlundovih igranih filmova, te se u radu analizira međuigra filmskih tehnika i jezika u konstrukciji klasnih i rodnih identiteta. Lingvistički je fokus na sociolingvističkim uzorcima i značajkama koje sami likovi iskazuju, te kako se te značajke izražavaju u interakciji s ostalim likovima i mjestom radnje. Te se značajke ne očituju samo u jeziku koji koriste već u odabirima životnih stilova koje likovi izabiru. Rezultat toga su vidljivi klasni sukobi između pripadnika različitih klasa, te interakcija rodnih uloga u društvu u kojem se razlike među njima postupno smanjuju. U Östlundovoj su filmografiji prisutni i klasni i rodni diskurs. Oni se koriste kako bi se dodatno istaknule teme filmova, kao i Östlundov društveni komentar.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.