Search

Petter Gustavssons forskargrupp samlas under namnet "Motivation, kompetens och hälsa" och är en del av sektionen för psykologi, Instititutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Petter Gustavssons forskargrupp samlas under namnet ‘Motivation, kompetens och hälsa’ och är en del av sektionen för psykologi, Instititutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet

Increasing digitization and the emergence of new data sharing practices are likely to change how our understanding of history is negotiated. The curation of data is always culturally and ideologically inflected. Accordingly, archiving practices are not only fundamental for our understanding of the past but vital in navigating the present. We have to pay particular attention to the consequences of the interfaces that curate history, especially in relation to big data. Crowdsourcing, social media, linked open data, and other participatory and open science practices challenge the archiving practices in cultural heritage institutions due to the character of the networked publics involved and the established structures between and within institutions. However, they also open up new opportunities and practices when it comes to understanding and defining our shared culture. In this workshop we will bring together researchers who have studied these issues or are working to develop critical perspectives on archiving practices.

Additional file 1. The questionnaire used at data collection.

Bakgrund: Cannabis är den vanligaste drogen i världen. Cannabismissbruket har successivt ökat de senaste åren. De vanligaste negativa effekterna av cannabis är ångest, panikreaktioner och psykotiska symtom. Många patienter med cannabismissbruk har även psykiska diagnoser. Sjuksköterskor upplever frustrationer när patienter med cannabismissbruk inte vill ta del av behandling och anser att patienter med dubbeldiagnoser är svårbehandlade. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad av patienter med cannabismissbruk inom psykiatrisk vård. Design: Studien har en kvalitativ, induktiv analysmetod. Metod: Intervjuer med 18 sjuksköterskor inom öppen och sluten psykiatrisk vård. Resultat: Sjuksköterskorna uttryckte frustrationer över patientens liberala inställning till cannabis, att patienten såg drogen som ofarlig och inte kopplade missbruket till sina psykiska problem. De möjligheter sjuksköterskorna såg i omvårdnaden var att utgå från där patienten befinner sig, att inte komma med pekpinnar och använda sina erfarenheter av patientgruppen för att motivera patienten till att sluta med missbruket. Konklusion: Sjuksköterskorna uttryckte att de saknade och var i behov av utbildning om patienter med cannabismissbruk för att kunna ge god omvårdnad till patientgruppen. Background: Cannabis is the most commonly used drug in the world. Cannabis abuse has gradually increased in recent years. The most common adverse effects of cannabis use include anxiety, panic reaction and psychotic symptoms. Many patients who abuse cannabis has also psychiatric diagnoses. Nurses experience frustration when patients who abuse cannabis do not want to take part in treatment and considering patients with dual diagnoses are difficult to treat. Aim: To describe nurses’ experience of psychiatric care of patients who abuse cannabis. Design: This study has an inductive, qualitative approach. Method: Interviews with 18 nurses in outpatient and inpatient psychiatric care. Results: The nurses expressed frustrations with the liberal approach the patient had to cannabis, the patient´s approach to the drug as harmless and that the patient did not link abuse to psychological problems. The nurses expressed that they saw opportunities in nursing; to start from the patient´s point of view, not lecturing the patient and to use their experience of this group of patients to motivate the patient to quit his or her abuse. Conclusion: The nurses expressed lack of and need for adequate training in the care of the patient with cannabis abuse.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att ge praktiken handledning vid privat övningskörning en annan vinkling genom att betrakta den ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med den empiriska studien i uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur handledning medieras vid privat övningskörning. Den kvalitativa metod som använts har varit semistrukturerad intervju. Totalt har sex personer som är eller har varit handledare intervjuats. Intervjuerna har rört hur handledarna själva tagit körkort, deras egen handledning samt deras relation till trafikskolor för att på så sätt fånga upp handledarnas kontext och hur handledningen medieras. Resultatet visar att flera av handledarna själva enbart övningskört privat under den egna körkortsutbildningen men att flera av dem som de själva handlett parallellt gått på trafikskola. Handledarna ikläder sig rollen som lärare under övningskörningen och få av dem samarbetar med trafikskolan. Det är inte omöjligt att resultatet har en skevhet på grund av att jag som intervjuat dem är utbildad trafiklärare. Egentligen finns det ingen slutsats i denna studie utan istället mer ett konstaterande. De frågor som ställts har fått sina svar. Godkännande datum: 2017-06-05

Bakgrund/introduktion: Bipolär sjukdom påverkar personens sinnesstämning, personen som lider av denna sjukdom har depressiva och maniska perioder. Närstående till personer med psykiska sjukdomar i allmänhet upplever ett försämrat välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med bipolär sjukdom samt deras behov av stöd. Metod: Detta är en litteraturöversikt, en strukturerad granskning av existerande forskning inom det valda ämnet. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Psykinfo, vilket resulterade i 13 artiklar som i sin tur delades upp i rubriker och underrubriker till resultatet. Resultat: Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom medförde många svårigheter. Det var vanligt med känslor av ensamhet, börda och ovisshet. Närstående önskade att få stöd av vårdpersonal, ökade kunskaper och information leder till ett större välbefinnande. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två omvårdnadsteorier, Antonovskys teori KASAM samt teorin familjefokuserad omvårdnad. Slutsats: Mer forskning krävs, i synnerhet kvalitativ forskning som belyser upplevelser, detta för att kunna hjälpa dessa personer till ett bättre välmående. Godkännande datum: 2016-10-31

Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning. Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts. Totalt elva artiklar har granskats där åtta artiklar har varit kvantitativa och två kvalitativa, den sista artikeln var en mixad kvalitativ och kvantitativ studie. Utifrån resultaten har författarna sammanställt teman. Resultat: Fem teman uppmärksammades: sömnen på en vårdavdelning där sömnen påverkas av den okända miljön. Inre faktorer som påverkar patientens sömn där det emotionella tillståndet grundat i oro, sjukdom och avsaknad av anhöriga kan påverka sömnen. Miljöfaktorer stör sömnen, där ljus, ljud och personalens interaktioner stör sömnen. Skillnader mellan länder och könsskillnader som påverkar sömnen, där män och kvinnors sömnkvalitet ser olika ut i olika länder. Ljudreducerande åtgärder för sömnen, där betydelsen av inplanerad tysthet (Quiet time) tas upp samt vikten av ljus och ljud-reduceringsprogram för att främja sömnen. Diskussion: I metoddiskussionen har vi diskuterat om valen av artiklar och länder kan ha påverkat resultatet negativt, men diskuterar även för varför vi valt att använda dessa. I resultatdiskussionen har vi diskuterat Florence Nightingales teori om miljö och sömn kopplat till resultatet, samt vad som inte har tagits upp i resultatet. Background: Sleep is an important part of a person’s life, you sleep away a third of your lifetime. With the natural aging there will be changes in the sleep pattern. You will become more sensitive to surrounding stimuli, wake up easier at night and sleep less hours. On a ward, there are a lot that can affect sleep, especially for elderly. Sound that you don’t recognize, an unknown bed to sleep in as well as other people in the same room. All these factors can make you get sleep disorders during sleep in a ward. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors impact on older adults and older peoples sleep in a ward. Methods: In this literature review the databases CINAHL with full text and Medline have been used. A total of eleven articles were reviewed, eight articles had quantitative methods and two had qualitative methods, the last article were a mixed method with both qualitative and quantitative design. From the results, the authors had complied themes. Results: Five themes noticed: sleep in a ward, where the sleep is affected by the unfamiliar environment. Inside factors that affect sleep, where the emotional state of the patient caused by worry, disease and absence of relatives can affect the sleep. Environmental factors that disturb sleep, where light, sound and staff interactions contribute to disrupt sleep. Differences between countries and gender differences that affect the sleep, where men and women's sleep quality are different between countries. Noise reducing measures for sleep, where scheduled silence (Quiet Time), light- and sound reduction programs are important factors to promote quality sleep. Discussions: The methodological discussion we have discussed about the choices of articles and countries may have negatively affected the result, but also discusses why we chose to use them. The results discussion, we had discussed Florence Nightingale's theory of environment and sleep related to the result, and what has not been included in the results.

In Sweden the National Bureau of Statistics has reported an increase in stress-related disorders and sleep problems since the mid-1990’s. They also report that the number of hours of overtime worked has increased. Previous research on work-related stress and overtime work has demonstrated associations with altered physiological arousal, increased risk for stress related diseases, shorter sleep, greater fatigue and impaired performance. However, there is a lack of knowledge on the effects within individuals. The general aim of the thesis was to investigate the effect of overtime work and increased work stress on sleep, the diurnal pattern of cortisol, sleepiness and subjective stress in a within-subject design. In addition, it examined individual differences in the diurnal cortisol response to stress. We used a combination of methods – questionnaires, sleep and wake diaries, objective measures of sleep, stress hormones (salivary cortisol) and ambulatory measures of heart rate and blood pressure. Studies followed office workers during two different conditions of (I) high/low work stress and (II) overtime work respectively. The individual differences in the cortisol response to stress from study I prompted study III. In this study we examined two groups that showed different cortisol responses to stress. In conclusion, the results (I) demonstrated that a week with higher workload and stress affects physiological stress markers such as cortisol, and is associated with increased sleepiness and problems of unwinding at bedtime, shorter sleep duration and longer work hours. Furthermore (II) overtime work, under conditions of relatively low workload, was shown to be associated with modest effects on physiological markers of arousal. More pronounced effects were found on sleep and fatigue, with greater problems during overtime work. Study III indicated that individual differences in cortisol response to stress maybe related to fatigue and exhaustion.

Upprättat; 2001; 20101206 (andbra)

Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildakrivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt.

Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildakrivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt.