Search

Den här studien tar sin utgångspunkt i paradoxen att skolkuratorer tenderar att arbeta mer med åtgärdande insatser fastän riktlinjer lägger fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. En av anledningarna till att skolkuratorerna prioriterar åtgärdande samtal hänvisas till tidsbrist, dock framgår inte vad det är som gör att det förhåller sig så. Syftet med den här studien är att undersöka en grupp skolkuratorers erfarenheter av vad som är styrande vid prioritering av deras arbetsuppgifter. Datamaterialet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Västernorrlands län. Intervjuerna genomfördes digitalt, genom zoom, och de transkriberade intervjuerna genomgick sedan en konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att skolkuratorerna prioriterar enskild elev men att det finns faktorer i deras omgivning som de måste ta hänsyn till. Dessa faktorer handlar om samverkan mellan skolans professioner, professionsrollen som både är flexibel men under en villkorat situation eftersom skolkuratorer ses som rådgivare till skolans professioner, samt opåverkbara faktorer såsom stort elevantal och andra organisationers inverkan på skolkuratorers prioriteringar. Analysen utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och samverkan som begrepp, och jämförs med tidigare forskning på skolkuratorer. Diskussionen landar kring tre faktorer som visat sig styra skolkuratorers prioriteringar på ett eller annat sätt. Dessa tre är: 1. Relationsskapande skapar efterfrågan på enskilda samtal. 2. Stort elevantal och resursbrist. 3. Förväntningar från andra professioner som skiljer sig från det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Diskussionen mynnar ut i värdet av skolkuratorers egna reflektioner kring sin roll och vidare forskning åberopas kring legitimation av skolkuratorer.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ-1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn i Sverige som kräver mycket kunskap och en intensiv behandling. Detta ställer stora krav på barnen så det är nödvändigt att sjukvårdspersonal har ett långsiktigt perspektiv i arbetet med barnen. Syfte: Beskriva barns och ungdomars upplevelser att leva med typ 1-diabetes. Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt gjord på tio kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet analyserades resultaten och delades in i olika kategorier. Resultat: Fem kategorier framkom av resultatanalysen. Dessa kategorier var: besvärande symtom, rädsla för utanförskap, normalisering genom anpassning, sjukvårdspersonalen uppfyllde inte alltid deras behov och oro kring blodsockernivåer. Slutsats: Sjukdomen begränsar det dagliga livet vilket gör att de inte alltid kan göra samma saker som friska barn. Det gör att barnen känner sig annorlunda och ensamma samtidigt strävar de efter att leva ett vanligt vardagsliv som alla andra barn. Barnen behöver få en ökad delaktighet och bli mer involverade i samtalen med vårdpersonalen som bör styras utifrån barnets frågor, mognad och förmåga till delaktighet. Nyckelord: Känslor, livskvalitet, barn, diabetes mellitus, upplevelse. Background: Type-1 Diabetes Mellitus is one of the most common diseases in Swedish children. The disease requires a lot of knowledge and intensive treatment which affects both the healthcare professionals and the children. Purpose: Describe the children’s experience of living with diabetes type 1. Method: The study is a systematic literature review based on ten different qualitative articles where researchers have interviewed children with type-1 diabetes. To answer the purpose the results were analyzed and divided into different categories. Results: Five themes emerged from the results analysis. These themes were troublesome symptoms, fear of exclusion, normalization through adaptation, health personnel did not always meet their needs and concerns about blood glucose levels. Conclusion: The disease limits the daily life, which means that they can’t always do the same things as healthy children. This makes the children feel different and alone, they strive to live a normal daily life like all other children. The children need increased involvement and become more involved in the conversation with healthcare professionals who should be guided by the child's questions, maturity and ability to participate. Keywords: Emotions, quality of life, children, diabetes mellitus, experience.

Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

Godkännandedatum 2017-05-29

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers varierande förståelser av begreppet hållbar utveckling i förskolan. Tidigare forskning har visat på en stor variation av olika utbildningsformer och innehåll i undervisningen för hållbar utveckling. Studien har en fenomengrafisk ansats och för att få svar på studiens frågor har jag använt kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger har svarat på frågor om vad de anser att hållbar utveckling är och vad för sorts verksamhet det leder till med barnen i förskolan. Resultatet visar en variation av olika uppfattningar där olika syn på innehåll, arbetssätt och förhållningssätt till barnen har kommit fram. Tydligast är att en grupp pedagoger arbetade för att skapa miljövänliga vanor hos barnen medan den andra gruppen arbetade för att ge barnen kunskap genom förståelse och insikt. Vidare visar studien att olika pedagoger har olika fokus i miljöarbetet med barnen så som odling, vetenskapliga experiment eller kreativ verksamhet. The aim of this study is to investigate pedagogues varying conceptions of the term sustainable development in preschool. Previous research has shown a great variety of different forms and contents of education for sustainable development. The study is phenomenographical and to answer the questions of the study I have used qualitative interviews. Six pedagogues have answered questions about what they think sustainable development is and what sort of teaching activities it leads to with children in preschool. The results show a variation of different conceptions where different views on the content, methods and approaches to children were revealed. The most significant part of the result is that one group of pedagogues worked to create sustainable habits in the children while the other group worked on giving the children knowledge by understanding and insight. The study shows further that different pedagogues have various focus in the environmental work with the children, such as farming, science experiments or creative activities.

Validerat; 20110531 (anonymous)

The Sloan Digital Sky Survey II (SDSS-II) Supernova Survey discovered Type Ia supernovae (SNe Ia) in an almost unexplored intermediate redshift range of $0.05 < z < 0.4$ and provided densely sampled multi-color light curves for SN candidates. Followup spectroscopy of this survey was carried out with the Subaru telescope and spectra of 71 SN Ia candidates were obtained. One spectrum was observed per candidate except for a peculiar variable. This paper presents the method for processing these spectra. The observed wavelength ranges of our spectra are 4000 to 9000 {\AA} for Year 2005 and 3600 to 9000 {\AA} for Year 2006. Most SN Ia spectra have signal to noise ratios (S/N) between 4 and 10 per 2 {\AA} averaged over the entire wavelength region. We developed a new code to extract the SN spectral component from spectra contaminated by the host galaxy. Of 71 SN Ia candidates, 59 are identified as normal SNe Ia and 3 are peculiar SNe Ia. The range of spectral phases varies from -7 days to +30 days from maximum brightness. There are also 7 SNe II, 1 possible hypernova and 1 AGN., Comment: 33 pages, 8 figures, 6 table. Submitted to Astronomical Journal

We present the temporal evolution of line profiles ranging from near ultraviolet to optical wavelengths by analyzing 59 Subaru telescope spectra of normal Type Ia Supernovae (SNe Ia) in the intermediate redshift range (0.05 < z < 0.4) discovered by the Sloan Digital Sky Survey-II (SDSS-II) Supernova Survey. We derive line velocities, peak wavelengths and pseudo-equivalent widths (pEWs) of these lines. Additionally, we compare the line profiles around the date of maximum brightness with those from their nearby counterparts. We find that line profiles represented by their velocities and pEWs for intermediate redshift SNe Ia are consistent with their nearby counterparts within 2 $\sigma$. These findings support the picture that SNe Ia are a "standard" candle for the intermediate redshift range as has been shown between SNe Ia at nearby and high redshifts. There is a hint that the "MgII \lambda 4300" pEW distribution for intermediate redshift SNe Ia is larger than for the nearby sample, which could be interpreted as a difference in the progenitor abundance., Comment: 34 pages, 10 figures, submitted to Astronomical Journal