Search

Students in middle school often have limited opportunities to think for themselves even though they actively participate in practical activities. The purpose of this study is to illustrate how the didactic model Interaction can be used as support by teachers to provide students with conceptual prerequisites for thinking scientifically in inquiry-based work. A didactic modeling has been done where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how Interaction in combination with a socio-cultural perspective on learning can be used as support for planning, implementation, and evaluation of inquiry. The teaching design was carried out in two full cycles and one initiated cycle to exemplify how we have relied on the model for didactic design and analysis. In total, 18 students participated divided into two cycles. The teaching content was chemical solutions. Data was collected as a basis for evaluating the design through audio recordings that were transcribed and analyzed with the support of Interaction. The result exemplifies how the model supported in making visible which concepts could be relevant to introduce to the students to think scientifically about what they observed. It thus made conceptual alternatives visible and enabled reflection on which concepts we wanted to introduce and when, to support students' scientific thinking. A conclusion of the study is that the exemplification shows how Interaction can support reflection on which conceptual prerequisites one wants to provide students in inquiry-based activities. Therefore, it is a didactic tool that can support teachers in becoming more conceptually active in teaching to make students more active in scientific content., Elever i mellanstadiet får ofta lite utrymme att tänka själva även om de deltar aktivt i görandet i praktiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att exemplifiera hur den didaktiska modellen Växelverkan kan användas som stöd av lärare för att ge eleverna begreppsliga förutsättningar för att tänka naturvetenskapligt i det undersökande arbetet. En didaktisk modellering har gjorts där vi använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur Växelverkan i kombination med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan användas som stöd för planering, genomförande och utvärdering av undersökande arbete. Undervisningsdesignen genomfördes i två hela cykler och en påbörjad för att exemplifiera hur vi tagit stöd av modellen för didaktisk design och analys. Sammanlagt deltog 18 elever fördelat på två cykler. Undervisningsinnehållet var kemiska lösningar. Data samlades in som underlag för att utvärdera designen genom ljudinspelning som sedan transkriberades och analyserades med stöd av Växelverkan. Resultatet exemplifierar hur modellen gav stöd för att synliggöra vilka begrepp som kunde vara relevanta att introducera för eleverna för att tänka naturvetenskapligt kring det de observerade. Därmed synliggjorde den begreppsliga alternativ och möjliggjorde reflektion kring vilka begrepp vi ville introducera och när, för att stödja elevernas naturvetenskapliga tänkande. En slutsats av studien är att exemplifieringen visar hur Växelverkan kan vara ett stöd för att reflektera kring vilka begreppsliga förutsättningar man vill ge eleverna i undersökande aktiviteter. Den är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare i att bli mer begreppsligt aktiva i undervisningen i syfte att göra eleverna mer aktiva i det naturvetenskapliga innehållet.

Students in middle school often have limited opportunities to think for themselves even though they actively participate in practical activities. The purpose of this study is to illustrate how the didactic model Interaction can be used as support by teachers to provide students with conceptual prerequisites for thinking scientifically in inquiry-based work. A didactic modeling has been done where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how Interaction in combination with a socio-cultural perspective on learning can be used as support for planning, implementation, and evaluation of inquiry. The teaching design was carried out in two full cycles and one initiated cycle to exemplify how we have relied on the model for didactic design and analysis. In total, 18 students participated divided into two cycles. The teaching content was chemical solutions. Data was collected as a basis for evaluating the design through audio recordings that were transcribed and analyzed with the support of Interaction. The result exemplifies how the model supported in making visible which concepts could be relevant to introduce to the students to think scientifically about what they observed. It thus made conceptual alternatives visible and enabled reflection on which concepts we wanted to introduce and when, to support students' scientific thinking. A conclusion of the study is that the exemplification shows how Interaction can support reflection on which conceptual prerequisites one wants to provide students in inquiry-based activities. Therefore, it is a didactic tool that can support teachers in becoming more conceptually active in teaching to make students more active in scientific content., Elever i mellanstadiet får ofta lite utrymme att tänka själva även om de deltar aktivt i görandet i praktiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att exemplifiera hur den didaktiska modellen Växelverkan kan användas som stöd av lärare för att ge eleverna begreppsliga förutsättningar för att tänka naturvetenskapligt i det undersökande arbetet. En didaktisk modellering har gjorts där vi använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur Växelverkan i kombination med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan användas som stöd för planering, genomförande och utvärdering av undersökande arbete. Undervisningsdesignen genomfördes i två hela cykler och en påbörjad för att exemplifiera hur vi tagit stöd av modellen för didaktisk design och analys. Sammanlagt deltog 18 elever fördelat på två cykler. Undervisningsinnehållet var kemiska lösningar. Data samlades in som underlag för att utvärdera designen genom ljudinspelning som sedan transkriberades och analyserades med stöd av Växelverkan. Resultatet exemplifierar hur modellen gav stöd för att synliggöra vilka begrepp som kunde vara relevanta att introducera för eleverna för att tänka naturvetenskapligt kring det de observerade. Därmed synliggjorde den begreppsliga alternativ och möjliggjorde reflektion kring vilka begrepp vi ville introducera och när, för att stödja elevernas naturvetenskapliga tänkande. En slutsats av studien är att exemplifieringen visar hur Växelverkan kan vara ett stöd för att reflektera kring vilka begreppsliga förutsättningar man vill ge eleverna i undersökande aktiviteter. Den är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare i att bli mer begreppsligt aktiva i undervisningen i syfte att göra eleverna mer aktiva i det naturvetenskapliga innehållet.

Den här uppsatsen undersöker kroppslig närvaro över tid och hur detta påverkar landskapsarkitektstudenters förståelse för landskap samt vilka strategier landskapsarkitektstudenter använder sig av för att närma sig landskap. Målet med arbetet är att genom kroppsliga undersökningar av landskap i form av platsbesök utröna ett antal begrepp och strategier som kan vägleda landskapsarkitektstudenter som använder platsbesök som en del i sin praktik. Genom upprepade platsbesök där två studenter från landskapsarkitektprogrammet vid SLU bjuds in till att utforska en given plats undersöks deltagarnas strategier, hur de tar sig an platsen och hur besöken påverkar deras förståelse för det specifika landskapet. Deltagarnas reflektioner, anteckningar och muntliga diskussioner analyseras för att extrahera vad de gör och dessa strategier kontextualiseras sedan i förhållande till arbetets teoretiska utgångspunkter. De teoretiska resonemang som har varit tongivande för arbetet ställer upp kropp och landskap i en ömsesidig relation av påverkan. Sinnesintryck och känslor lyfts som viktiga delar av kroppslig närvaro och upplevelser av landskap. En annan diskussion som förs rör förhållningssätt till det generella och det specifika samt vilken betydelse det har för landskapsarkitektens förståelse att begreppsliggöra det kontextuella och att utgå från det konceptuella för att förstå det specifika. Begreppet paktivitet introduceras som något som kan rama in både perception och sinnesintryck, platsbesök i sin helhet och en relation mellan undersökningar av landskap och gestaltning. De strategier som deltagarna i undersökningen använder relaterar till kroppen som verktyg, mottagare och arena för sinnesintryck. Deltagarna ställer frågor till platsen baserade på tidigare erfarenhet och konceptuell kunskap men även intuitiva infall och en öppenhet för det okända. De går nära platsen men observerar även på ett mer analyserande plan. Under besöken använder de sig av strategier för att uppmärksamma, This paper examines bodily presence over time and how this affects landscape architecture students’ understanding of landscape. It also studies which strategies students in landscape architect use when approaching landscapes. The goal is to formulate concepts and strategies that can guide students in landscape architecture who use site visits as part of their practice by using site visits as a way of bodily investigations. Two students at the landscape architecture program at SLU are invited to explore a given site through repeated site visits. The participants’ reflections, notes and oral discussions are thereafter analyzed to extract what they do during the visits. The formulated strategies are then contextualized in relation to the paper’s theoretical framework. The central theoretical arguments of this paper place body and landscape in a reciprocal relation of influence. Sensory experience and emotions are stressed as important parts of bodily presence and landscape experience. Another discussion touches upon different approaches to the general and the specific and how conceptualizing the specific and develop an understanding of the specific by following conceptual knowledge can influence landscape architect students’ understanding. The concept of paktivitet is introduced as having potential to frame perception and sensory experience, site visits as a whole and a relation between landscape investigations and design. The strategies that the participants use relate to the body as an instrument, a recipient, and an arena for sensory experience. The participants ask questions to the site based on previous experience and conceptual knowledge but also intuitive ideas and an openness to the unknown. They are close to the site, but they also use a more distanced, analyzing approach when observing. During the visits they pay attention to the atmosphere at the site and they also investigate the site through design. What also characterizes the strategies is that the partic

I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.

I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.

SammanfattningVårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är:Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik?Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt. Det framgick även att elevgrupper upplevs som mindre och delaktigheten och arbetsron kan öka utomhus. Arbetet med att variera teoretisk och praktisk undervisning beskrivs underlättas när utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att utomhuspedagogik framställs som ett mer genomgående positivt arbetssätt än vad det i själva verket är. Utomhuspedagogik bör kombineras med traditionell klassrumsundervisning och att pedagoger då utnyttjar utomhuspedagogik när det är mest gynnsamt för lärandet. Genom att variera lärmiljöer och situationer blir det lättare att synliggöra elevers styrkor.

SammanfattningVårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är:Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik?Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt. Det framgick även att elevgrupper upplevs som mindre och delaktigheten och arbetsron kan öka utomhus. Arbetet med att variera teoretisk och praktisk undervisning beskrivs underlättas när utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att utomhuspedagogik framställs som ett mer genomgående positivt arbetssätt än vad det i själva verket är. Utomhuspedagogik bör kombineras med traditionell klassrumsundervisning och att pedagoger då utnyttjar utomhuspedagogik när det är mest gynnsamt för lärandet. Genom att variera lärmiljöer och situationer blir det lättare att synliggöra elevers styrkor.

Utgångspunkten för prograduavhandlingen är finländska socialarbetares erfarenheter av Council of International Programs (CIP) utbytesprogram för socialarbetare i USA. Efter en egen erfarenhet av utbytesprogrammet i början av 1990-talet väcktes mitt intresse för socialarbetets professionella utveckling i ett internationellt perspektiv. Utbytesprogrammet präglades av efterkrigstidens återuppbyggnadsanda och de socialarbetare som deltagit i början av organisationens verksamhet var fortfarande engagerade i verksamheten för att utveckla socialarbete på hemmafront. Det empiriska materialet sträcker sig på en tidsperiod från 1957 t.o.m 1993. Perspektivet i avhandlingen är tredimensionellt. Den finländska socialarbetaren som deltagit i utbytesprogrammet är aktören. Vilken var hennes erfarenhet av det professionella och internationella utbytesprogrammet och vilken betydelse gav hon erfarenheten? Den enskilda socialarbetarens erfarenheter pejlas mot den professionaliseringsprocess som skett i Finland.(Karvinen 1993, 1996, Satka 1993, 1994, 1995)Det amerikanska socialarbetets utveckling granskas också med utgångspunkt i caseworkmetoden som präglat socialarbets professionaliseringsprocess. Synen på socialarbete har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Socialarbetets utveckling till en profession har präglats av motsättningar som återverkade på en tudelning i juridiskt-administrativt och individinriktat socialarbete. Jag frågade om detta framträder i mitt material och inom vilka områden man var mer mottaglig för amerikanska intryck. Vid analysen av det empiriska materialet utgår jag från tidsperioden då socialarbetaren deltagit samt den professionella kontexten. Informanternas svar grupperades i tre grupper: "pionjärerna", "professionell profilering" och "socialarbetets nya ansikte". Pionjärerna representerade främst socialarbetare inom privata organisationer. Tidperioden professionell profilering omfattade socialarbetare inom mentalvård, missbrukarvård, häl, Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler., Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library., Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.

The purpose of this research was to study the actorship of occupational safety and health delegates and managers and the development of their actorship as part of their respective work organizations and the systems of occupational safety and health (SOSH), especially in the context of cooperation. Qualitative (N = 119) and statistical (N = 125) data and analysis were used at the same time. In January 2001, there was an advertisement in the Työ Terveys Turvallisuus (Work Health Safety) magazine inviting occupational safety and health delegates and managers to report about the course and prospects of their career as well as their experiences of success and dificulties. The average report was two pages in length and compact. Almost all people who responded to the invitation were sent a SOSH questionnaire. The NVivo2-software was used for qualitative analysis and partly also for statistical analysis, and the purpose was to find structural entities and invariance. The statistical analysis was mainly concerned with SOSH. The most important aspects of action are the object and the outcome in relation to the facilities, division of tasks, community and rules within the operating system. The object and the change of action were investigated by shaping different ways of objectifying and understandings their background. There are three levels of the objectifivation: 1) one-dimensionality of the working environment, 2) multi-dimensionality of the micro system and 2) multi-dimensionality of the meso system. Historical development proceeds from the first through the second towards the third level, because the phenomena of the organizational and working environment are progressively understood as more and more many-faceted and interactional. The change of the ways for objectification also proceeds through three historical phases: 1) the phase of safety at work and the physical working environment, 2) the expanding phase towards a psychosocial working environment and worki, Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää työsuojeluvaltuutettujen ja -päälliköiden toimijuutta ja sen kehitystä osana omaa työorganisaatiota ja sen työsuojelujärjestelmää erityisesti yhteistoiminnallisuuden näkökulmsta. Tiedonhankinnassa ja analyysissa käytettiin samanaikaisesti laadullisia ja tilastollisia keinoja. Tapausten lukumäärä laadullisessa aineistossa oli 125 ja tilastollisessa aineistossa 119. Laadullisessa analyysissa käytettiin hyväksi NVivo2-tietoteknistä analyysiohjelmaa. Kyselytutkimuksen aineistolla selvitettiin työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien näkökulmasta työsuojelujärjestelmien tilannetta. Toiminnan kohdetta ja sen muutosta tutkittiin selvittämällä työsuojelun yhteistoimintahenkilöstön kohteellistamistapoja ja -ymmärryksiä. Aineistosta erottuu kolme kohteellistamisen päätasoa: 1) työympäristön yksiulotteisuus, 2) mikrotason systeemisyys ja 3) mesotason systeemisyys. Kehitys kulkee ensiksi mainitusta kohti viimeksi mainittua, mikä voidaan selittää sillä, että asiat ymmärretään ajan kuluessa organisationaalisesti yhä monitahoisemmin, monitasoisemmin ja vuorovaikutteisemmin. Työsuojelun yhteistoiminnalle erityiset muodot saatiin valitsemalla ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus. Tällöin saadaan nelikentän lohkoille nimet 1) ristiriitainen, 2) epäsymmetrinen, 3) symmetrinen ja 4) synerginen. Työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien selostusten perusteella oli mahdollista analysoida ja tyypitellä heidän toimintakenttänään olevia yrityksiä ja organisaatioita. Tällöin yhdistettäessä tarkastelu-ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus saadaan organisaatiotyypeiksi 1) jähmettynyt ja defensiivinen, 2) passiivinen ja koordinoimaton, 3) osittaisjohdettu ja aktiivinen sekä 4) kokonaisjohdettu ja uudistuva. Jaoteltaessa työorganisaation yhteistoiminnallisuus kolmeen eri tasoon ja toisaalta työsuojelun yhteistoimintahenkilön kyky tai tapa kohdata ristiriitoja kahteen eri ta, Sammanfattning Syftet med denna forskning är att redogöra för skyddsombudens och -chefernas verksamhet och redogöra för utvecklingen för verksamheten, i synnerhet ur samarbetets synvinkel, som en del av den egna arbetsorganisationen och det egna systemet för arbetarskyddsarbetet. I undersökningen används både kvalitativa och statistiska metoder. Skyddsombuden och -cheferna ombads genom en annons i tidningen Työ Terveys Turvallisuus berätta om sin egen karriär i arbetarskyddsarbetet, samt om sina erfarenheter och åsikter, om framgångar och svårigheter i samarbetet. Till alla som skrev sändes också ett frågeformulär som innehöll frågor om egenskaper av systemet för arbetarskyddsarbetet. I det kvalitativa materialet var antalet fall 125 och i det statistiska materialet 119. Stora företag och organisationer, kommuner och skyddsombud utgjorde majoriteten av forskningsmaterialets svar. Det finns tre objektiva nivåer i verksamheten: 1) arbetsmiljöns endimensionalitet 2) mikronivåns systematik och 3) mesonivåns systematik. Utvecklingen sker från den första mot den sistnämnda, de organisatoriska förbindelserna mellan olika nivåer blir med tiden ännu mångsidigare och har större växelverkan. Ur den organisationspolitiska synvinkeln har utgångspunkten varit till slutet av 1980-talet en riskhanteringspolitik som har strävat till att hindra förluster. I början av 1990-talet har personal- och utvecklingspolitiken kommit med i bilden, till exempel som personalekonomisk beräkning och rapportering, som upprätthållande och främjande av arbetsförmåga, samt som kvalitetsverksamhet. Målet i arbetarskyddsarbetet har utvidgats till organisationspolitikens område. Den följande fasen kan vara en integrerad politik för resultat och arbetsvälmåga. I förändringen av målinriktningarna kan man skilja på tre nivåer och faser vilka utvidgar sig till 1) arbetssäkerhet och fysisk arbetsmiljö 2) till arbetsförmåga och psykosocial arbetsmiljö 3) till välmående, holistisk utveckling och aktiv ledning. V