Search

Denna uppsats belyser kroppslighetens roll inom Svenska kyrkans liturgi, i syfte att utforska hur fysiska praktiker och sinnliga erfarenheter förmedlar och fördjupar religiös och andlig förståelse. Med en bakgrund rotad i personlig reflektion kring liturgiska traditioner, undersöker studien de specifika praktikerna och deras inverkan på deltagande och uttryck av det gudomliga. Genom en kvalitativ metodik, inklusive en detaljerad innehållsanalys, utforskar denna uppsats två samtida teologers syn på kroppslighet: Martin Modéus och Lena Sjöstrand. Avgränsningar görs för att koncentrera sig på dessa två författares arbeten, som ligger till grund för de empiriska och teoretiska insikter som presenteras. I analysen framkommer det att kroppslighet och sinnlighet är centralt för förståelsen av Svenska kyrkans liturgi, vilket utmanar idén om Ordet som den främsta medlaren av det gudomliga mötet. Resultaten tyder på att kroppsliga gudstjänstpraktiker är betydelsefulla inte bara för den individuella spiritualiteten utan även för att stärka gemenskapskänslan bland församlingsmedlemmar. Uppsatsen avslutar med en diskussion om de möjliga konsekvenserna av kroppsligheten för den bredare kyrkliga praxis samt för framtidens forskningsriktningar - såsom inkluderingen av mångfaldiga kroppsliga erfarenheter i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Denna studie bidrar till fördjupad förståelse för hur liturgiska praktiker både kan uttrycka och forma tro i samtidens församlingskontext.

Denna uppsats belyser kroppslighetens roll inom Svenska kyrkans liturgi, i syfte att utforska hur fysiska praktiker och sinnliga erfarenheter förmedlar och fördjupar religiös och andlig förståelse. Med en bakgrund rotad i personlig reflektion kring liturgiska traditioner, undersöker studien de specifika praktikerna och deras inverkan på deltagande och uttryck av det gudomliga. Genom en kvalitativ metodik, inklusive en detaljerad innehållsanalys, utforskar denna uppsats två samtida teologers syn på kroppslighet: Martin Modéus och Lena Sjöstrand. Avgränsningar görs för att koncentrera sig på dessa två författares arbeten, som ligger till grund för de empiriska och teoretiska insikter som presenteras. I analysen framkommer det att kroppslighet och sinnlighet är centralt för förståelsen av Svenska kyrkans liturgi, vilket utmanar idén om Ordet som den främsta medlaren av det gudomliga mötet. Resultaten tyder på att kroppsliga gudstjänstpraktiker är betydelsefulla inte bara för den individuella spiritualiteten utan även för att stärka gemenskapskänslan bland församlingsmedlemmar. Uppsatsen avslutar med en diskussion om de möjliga konsekvenserna av kroppsligheten för den bredare kyrkliga praxis samt för framtidens forskningsriktningar - såsom inkluderingen av mångfaldiga kroppsliga erfarenheter i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Denna studie bidrar till fördjupad förståelse för hur liturgiska praktiker både kan uttrycka och forma tro i samtidens församlingskontext.

I denna studie analyseras åtta inlägg skapade av fyra influencers inom spiritualitetsgenren på TikTok. Genom de teoretiska perspektiven kring känsloregler (Hochschild 2012) och intima offentligheter (Berlant 2008) utforskar vi hur TikTok-användare engagerar sig i andliga praktiker och delar sina känslor kopplade till dessa på plattformen. Genom att kombinera teorier från Berlant (2008) och Hochschild (2012) analyserar vi hur känslomässiga tendenser och sociala dynamiker relaterar till varandra inom det spirituella rummet. Intentionen ligger i att utveckla en förståelse för hur och varför spiritualitetsgenren blivit så uppmärksammad på TikTok. Resultatet bygger på ett målstyrt urval med Grounded Theory som analysmetod. Vårt resultat visade att analysmaterialet går att härleda till olika läror och praktiker som kombinerat med delade personliga erfarenheter fungerar som verktyg för självutveckling. Analysen påvisar hur andliga praktiker kopplade till affekt, kognition och förkroppsligande utforskas i en digital arena där socialt relaterande och kollektivt meningsbyggande skapar föreställda gemenskaper. Inom gruppen förekommer ofta rådgivning, diskussioner och stöd som mottagaren kan använda för sin personliga självutveckling. I detta underbyggs ett positivt förhållningssätt till jaget med fokus på att omfamna sin agens för att skapa en mer positiv upplevelse i sitt vardagsliv.

English abstract: This dissertation engages with a specific discourse on Instagram in which nature is depicted as sacred. It explores both how the discourse is utilized and how the phenomenon should be interpreted; as an expression of the emergence of a new dark green and eco-friendly religion (cf. Taylor DGR, 2010) – or as the outcome of Instagram's attention economy (Marwick 2015)? Thus, the dissertation situates itself within the academic field of religious studies, specifically 'religion and nature', which investigates how religious ideas can influence human attitudes towards nature. Drawing on discourse theory and Taylor's (2010) characterization of DGR, a set of constitutive criteria for the Nature-as-Sacred (NSH) discourse has been proposed, serving as a tool in the analysis. As a prelude to the study, a number of hashtags containing NSH content have been mapped, indicating a certain prevalence of the phenomenon, prompting a more thorough qualitative investigation of the discourse. Based on the preliminary study, two influencers with over 10,000 followers each, both utilizing the NSH discourse, have been selected through snowball sampling. Through a multiperspectival discourse-theoretical approach, the usage of the discourse by the two influencers is delineated. The study suggests that Taylor's DGR is suitable as a discursive framework for mapping the Instagram phenomenon, but that the theory alone cannot fully account for the emergence of the phenomenon. To explain the discourse's utilization on Instagram, the dissertation incorporates knowledge of Instagram's specific affordances, as well as theory on a general transformation of the religious landscape towards commodification of religion (Gauthier 2019). In addition to mapping the discourse, the dissertation's contribution to the field includes a recommendation for further religious studies investigations utilizing Instagram as the research field and discourse theory as the analytical approach.

English abstract: This dissertation engages with a specific discourse on Instagram in which nature is depicted as sacred. It explores both how the discourse is utilized and how the phenomenon should be interpreted; as an expression of the emergence of a new dark green and eco-friendly religion (cf. Taylor DGR, 2010) – or as the outcome of Instagram's attention economy (Marwick 2015)? Thus, the dissertation situates itself within the academic field of religious studies, specifically 'religion and nature', which investigates how religious ideas can influence human attitudes towards nature. Drawing on discourse theory and Taylor's (2010) characterization of DGR, a set of constitutive criteria for the Nature-as-Sacred (NSH) discourse has been proposed, serving as a tool in the analysis. As a prelude to the study, a number of hashtags containing NSH content have been mapped, indicating a certain prevalence of the phenomenon, prompting a more thorough qualitative investigation of the discourse. Based on the preliminary study, two influencers with over 10,000 followers each, both utilizing the NSH discourse, have been selected through snowball sampling. Through a multiperspectival discourse-theoretical approach, the usage of the discourse by the two influencers is delineated. The study suggests that Taylor's DGR is suitable as a discursive framework for mapping the Instagram phenomenon, but that the theory alone cannot fully account for the emergence of the phenomenon. To explain the discourse's utilization on Instagram, the dissertation incorporates knowledge of Instagram's specific affordances, as well as theory on a general transformation of the religious landscape towards commodification of religion (Gauthier 2019). In addition to mapping the discourse, the dissertation's contribution to the field includes a recommendation for further religious studies investigations utilizing Instagram as the research field and discourse theory as the analytical approach.

The purpose of this essay is to investigate what practical function religion or spirituality has for six members of Alcoholics Anonymous. Furthermore, the aim is to investigate and analyze the members' religious turning point and compare their views on religion and spirituality before and after sobriety. The methods used are qualitative semi-structured interviews where the collected material in the form of audio recordings will be transcribed to then carry out a narrative analysis on the transcribed material. The results show that religion or spirituality fulfills a practical function for all respondents and that their view of religion and spirituality has changed to a more positive approach. The respondents' turning point came in connection with the early steps in the twelve-step program where everyone created an individual religious or spiritual view.

The purpose of this essay is to investigate what practical function religion or spirituality has for six members of Alcoholics Anonymous. Furthermore, the aim is to investigate and analyze the members' religious turning point and compare their views on religion and spirituality before and after sobriety. The methods used are qualitative semi-structured interviews where the collected material in the form of audio recordings will be transcribed to then carry out a narrative analysis on the transcribed material. The results show that religion or spirituality fulfills a practical function for all respondents and that their view of religion and spirituality has changed to a more positive approach. The respondents' turning point came in connection with the early steps in the twelve-step program where everyone created an individual religious or spiritual view.

Vandrings- och pilgrimsleder är en del av turismnäringen som många människor söker sig till i syfte att nå en spirituell upplevelse eller en närmare kontakt med sig själv och naturen. För att flera människor ska få till sig budskapet att vandra dessa leder, och därmed får ta del av de positiva fördelar som upplevs, krävs det att leden är tillgänglighetsanpassad på flera sätt. Hur kan visuell kommunikation skapas för att öka tillgängligheten på S:t Olavsleden samt hur kan det spirituella uttryckas i syfte att attrahera en större målgrupp, är ett problemområde från en uppdragsbeskrivning av byrån Trampolin Pr. Syftet med projektet är att med utgångspunkt från Luptons (2011) designprocess skapa ny visuell kommunikation med fokus på ökad tillgänglighet samt skapa uttryck för spirituella upplevelser för S:t Olavsleden. Genom ett urval av flera vandrings- och pilgrimsleder, analyseras hur dessa semiotisk framställer tillgänglighet och spiritualitet och den kunskapen förvaltas vidare i designprocessen när den grafiska profilen ska skapas för S:t Olavsleden. Resultatet var att det empiriska materialet semiotiskt framställde tillgänglighet genom ordval, visuell framskjutenhet och olika designprinciper. Det empiriska materialet visade även på en brist på tillgänglighet i flera delar i kommunikationen av alla leder. Spiritualitet uttrycks främst genom bildval och vissa ordval. Nyckelord: Grafisk design, pilgrimsvandring, visuell kommunikation, tillgänglighet, spiritualitet, Pilgrims and hiking trails are a part of the tourism sector and more and more people have found the positive effects of hiking. People do it for the purpose of seeking a spiritual experience, as well as being in nature to experience the motion, the emotion and the soulsearching that hiking gives. For people to experience the trails, the spiritual expressions and the positive effects, it is important that the communication is accessible in every part. How can visual communication be created to make the S:t Olavs Trail more accessible, and how can spirituality become an expression in the design? This problem area is something a client wanted help to answer and find a solution for. The purpose with this project is to use Luptons (2011) design process to create new design and communication with the theme of accessibility and spirituality. Through a sample of hiking and pilgrims trails, will this be analyzed with a semiotic visual analysis, and with the new knowledge result in new graphic design and communications for St. Olavs trail. The result of the semiotic visual analysis was that accessibility was presented through chosen words, visual prominence and different design aspects. The empirical material also showed a lack of accessibility in several parts of the communication. Spirituality was presented mostly through photos and words and not so much through design aspects. Keywords: Graphic design, pilgrims hiking, visual communication, accessibility, spirituality

Vandrings- och pilgrimsleder är en del av turismnäringen som många människor söker sig till i syfte att nå en spirituell upplevelse eller en närmare kontakt med sig själv och naturen. För att flera människor ska få till sig budskapet att vandra dessa leder, och därmed får ta del av de positiva fördelar som upplevs, krävs det att leden är tillgänglighetsanpassad på flera sätt. Hur kan visuell kommunikation skapas för att öka tillgängligheten på S:t Olavsleden samt hur kan det spirituella uttryckas i syfte att attrahera en större målgrupp, är ett problemområde från en uppdragsbeskrivning av byrån Trampolin Pr. Syftet med projektet är att med utgångspunkt från Luptons (2011) designprocess skapa ny visuell kommunikation med fokus på ökad tillgänglighet samt skapa uttryck för spirituella upplevelser för S:t Olavsleden. Genom ett urval av flera vandrings- och pilgrimsleder, analyseras hur dessa semiotisk framställer tillgänglighet och spiritualitet och den kunskapen förvaltas vidare i designprocessen när den grafiska profilen ska skapas för S:t Olavsleden. Resultatet var att det empiriska materialet semiotiskt framställde tillgänglighet genom ordval, visuell framskjutenhet och olika designprinciper. Det empiriska materialet visade även på en brist på tillgänglighet i flera delar i kommunikationen av alla leder. Spiritualitet uttrycks främst genom bildval och vissa ordval. Nyckelord: Grafisk design, pilgrimsvandring, visuell kommunikation, tillgänglighet, spiritualitet, Pilgrims and hiking trails are a part of the tourism sector and more and more people have found the positive effects of hiking. People do it for the purpose of seeking a spiritual experience, as well as being in nature to experience the motion, the emotion and the soulsearching that hiking gives. For people to experience the trails, the spiritual expressions and the positive effects, it is important that the communication is accessible in every part. How can visual communication be created to make the S:t Olavs Trail more accessible, and how can spirituality become an expression in the design? This problem area is something a client wanted help to answer and find a solution for. The purpose with this project is to use Luptons (2011) design process to create new design and communication with the theme of accessibility and spirituality. Through a sample of hiking and pilgrims trails, will this be analyzed with a semiotic visual analysis, and with the new knowledge result in new graphic design and communications for St. Olavs trail. The result of the semiotic visual analysis was that accessibility was presented through chosen words, visual prominence and different design aspects. The empirical material also showed a lack of accessibility in several parts of the communication. Spirituality was presented mostly through photos and words and not so much through design aspects. Keywords: Graphic design, pilgrims hiking, visual communication, accessibility, spirituality

This thesis contributes to insights into how rural communities in the global South perceive nature. It is based on a field study conducted in Cambodia at the beginning of 2022 in rural communities close to the Prey Lang and Preah Roka forests. Through a comparative analysis, in which I draw on a field study of rural communities in Laikipia, I find essential similarities in the ways that these communities relate to nature. In both cases, the communities’ understandings of nature are linked to the past, as nature constitutes spiritual and cultural meaning to the societies studied. Furthermore, nature is perceived as a commons all-encompassing of nature and society. However, I find that these notions have been, and continue to be, challenged by the introduction of modernist, anthropocentric, and neoliberal discourses on nature deriving from colonialism. Through an analysis of colonialism in Kenya and Cambodia, I conclude that there are differences related to the colonial traits in the contemporary societies. In Kenya, colonialism made land a question of private property contrasting and alienating the rural communities’ perceptions of nature. In Cambodia, colonization introduced a new forest paradigm that reduced nature to a commodity, based on a new market-driven discourse that became hegemonic. However, the cases are similar in the ways that the new political elites of Kenya and Cambodia passed on colonialist and anthropocentric discourses on nature, which continue to dominate today. I also find similarities in how colonialism and post-colonialism have made both cases sites of disruption, as the communities’ perceptions of nature are constantly challenged by the navigation of two dual systems that are contradictory in their relation to nature and society. Finally, I argue that in both cases, the governance of natural resources is representative of perceiving nature through neoliberal glasses that upholds nature as a commodity. This is also evident in the con

This thesis contributes to insights into how rural communities in the global South perceive nature. It is based on a field study conducted in Cambodia at the beginning of 2022 in rural communities close to the Prey Lang and Preah Roka forests. Through a comparative analysis, in which I draw on a field study of rural communities in Laikipia, I find essential similarities in the ways that these communities relate to nature. In both cases, the communities’ understandings of nature are linked to the past, as nature constitutes spiritual and cultural meaning to the societies studied. Furthermore, nature is perceived as a commons all-encompassing of nature and society. However, I find that these notions have been, and continue to be, challenged by the introduction of modernist, anthropocentric, and neoliberal discourses on nature deriving from colonialism. Through an analysis of colonialism in Kenya and Cambodia, I conclude that there are differences related to the colonial traits in the contemporary societies. In Kenya, colonialism made land a question of private property contrasting and alienating the rural communities’ perceptions of nature. In Cambodia, colonization introduced a new forest paradigm that reduced nature to a commodity, based on a new market-driven discourse that became hegemonic. However, the cases are similar in the ways that the new political elites of Kenya and Cambodia passed on colonialist and anthropocentric discourses on nature, which continue to dominate today. I also find similarities in how colonialism and post-colonialism have made both cases sites of disruption, as the communities’ perceptions of nature are constantly challenged by the navigation of two dual systems that are contradictory in their relation to nature and society. Finally, I argue that in both cases, the governance of natural resources is representative of perceiving nature through neoliberal glasses that upholds nature as a commodity. This is also evident in the con

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan personlighet, i enlighet med femfaktormodellen, och religiositet, spiritualitet samt psykedelika. Sambandet undersöktes genom en kvantitativ enkät där resultaten analyserades med korrelation- och regressionsanalyser. 125 personer deltog i studien. Konstrukten personlighet, religiositet och spiritualitet operationaliserades med skalorna IPIP-NEO 120, MI-RSWB-E och SEI-R. Inställning till psykedelika undersöktes genom två frågor som sedan sammanställdes till en gemensam skala; “psykedelika”. Signifikanta samband uppvisades mellan Openness och spiritualitet (r= .19, β=.20), Neuroticism och spiritualitet (r=-.20), Neuroticism och religiositet (r=-.19), Openness och psykedelika (β=.19), Conscientiousness och psykedelika (r=-.34) samt Agreeableness och psykedelika (r=-.20). Resultaten öppnade även upp för en explorativ frågeställning kring hur religiositet och spiritualitet samvarierar med inställning till psykedelika. Individer med högre värden på religiositet uppvisade en mer negativ inställning till psykedelika (β= -.49) medan spirituella individer hade en mer positiv inställning (β= .32). Slutsatsen var att personlighet till viss del har en relation med religiositet, spiritualitet och psykedelika, vilket även stödjer tidigare forskning. Även religiositet, spiritualitet och psykedelika var variabler starkt relaterade till varandra. Resultaten bidrar till en större förståelse gällande varför individer besitter vissa trosuppfattningar och har olika inställningar till olika fenomen., The purpose of the present study was to investigate the relation between personality, in terms of the Five Factor Model, religiosity, spirituality and psychedelics. The relationship was explored by a quantitative survey where the results were analyzed with the use of correlation- and regression analyses. 125 people took part in the study. The constructs personality, religiosity and spirituality operationalized with the scales IPIP-NEO 120, MI-RSWB-E and SEI-R. Overall attitude towards psychedelics was investigated with the use of two questions which was then compiled into a common scale; “psychedelics”. Significant relations showed between Openness and spirituality (r= .19, β=.20), Neuroticism and spirituality (r=-.20), Neuroticism and religiosity (r=-.19), Openness and psychedelics (β=.19), Conscientiousness and psychedelics (r=-.34) and between Agreeableness and psychedelics (r=-.20). The results opened up for an explorative research question regarding how religiosity and spirituality covariates with attitude towards psychedelics. Individuals with higher values on religiosity showed a more negative attitude towards psychedelics (β= -.49) whereas spiritual individuals had a more positive attitude (β= .32). The conclusion was that personality to some extent has a relation with religiosity, spirituality and psychedelics, which also supports previous research. Also religiosity, spirituality and psychedelics were variables strongly related to each other. The results contribute to a greater understanding of why individuals possess specific beliefs and have different attitudes towards different phenomena.

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur den religiösa aspekten av tolvstegsprogrammet upplevs av icke-troende deltagare samt vilken upplevd betydelse den religiösa aspekten av tolvstegsprogrammet har för deltagarna för att bli fria från sitt beroende. Undersökningen är en intervjustudie där tre respondenter från tolvstegsprogrammet deltagit i semistrukturerade djupintervjuer. Materialet från intervjuerna har kodats och analyserats utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv. Undersökningen fokuserar på andlighetens påverkan på tillnyktrandet. Studien utgår från den svenska modellen av programmet och jämförs med resultaten från en studie av Tonigan, et al., (2013) som genomförts i USA. Resultatet visar att deltagarna har en syn på programmet som fungerande och att andligheten inom programmet har en positiv påverkan i tillfrisknandet från alkoholberoende. Två av tre deltagare anser att andligheten har varit en betydande faktor i återhämtningen från sitt alkoholberoende och den tredje ser att andligheten har varit en hjälpande men ej betydande faktor för möjligheten att bli fri från sitt beroende. Två av tre deltagare beskriver en känsla av motstånd eller rädsla gentemot det religiösa innehållet i programmet i inledningen av behandlingen, varav den ena av dessa har förändrat sin uppfattning senare i behandlingen och den andra behövt hitta tekniker för att ta till sig programmets innehåll utan en koppling till ’Gud’.

Can spirituality be used as a resource for social work and its clients in Sweden? According to Alcoholics Anonymous and its twelve steps program there is a lot of value to be found in working with spirituality as a solution to alcohol and drug addiction and to be able to sustain a life free from addiction and abuse. Especially in the USA, which is the country where Alcoholics Anonymous originated from. Our question follows: Can such work influenced by spirituality and the strengthening of the spirit promote social work regarding substance abuse problems in Sweden and be used as a tool in treatment programs, in cases when science-based treatments have shown to be ineffective or where the client finds spirituality as an appealing concept? Through qualitative methods such as analyzes of previous research and through interviews with members of Alcoholics Anonymous in Sweden we found that spiritual influenced treatments could indeed be useful as a tool during alcohol and drug treatments when it is matched with other components.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur den religiösa aspekten av tolvstegsprogrammet upplevs av icke-troende deltagare samt vilken upplevd betydelse den religiösa aspekten av tolvstegsprogrammet har för deltagarna för att bli fria från sitt beroende. Undersökningen är en intervjustudie där tre respondenter från tolvstegsprogrammet deltagit i semistrukturerade djupintervjuer. Materialet från intervjuerna har kodats och analyserats utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv. Undersökningen fokuserar på andlighetens påverkan på tillnyktrandet. Studien utgår från den svenska modellen av programmet och jämförs med resultaten från en studie av Tonigan, et al., (2013) som genomförts i USA. Resultatet visar att deltagarna har en syn på programmet som fungerande och att andligheten inom programmet har en positiv påverkan i tillfrisknandet från alkoholberoende. Två av tre deltagare anser att andligheten har varit en betydande faktor i återhämtningen från sitt alkoholberoende och den tredje ser att andligheten har varit en hjälpande men ej betydande faktor för möjligheten att bli fri från sitt beroende. Två av tre deltagare beskriver en känsla av motstånd eller rädsla gentemot det religiösa innehållet i programmet i inledningen av behandlingen, varav den ena av dessa har förändrat sin uppfattning senare i behandlingen och den andra behövt hitta tekniker för att ta till sig programmets innehåll utan en koppling till ’Gud’.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

Menstruation has been condemned as polluting, a taboo and something to be hidden by many religions and cultures throughout time, but since 2015 menstruation has been a topic of discussion. 2015 was called “The Year the Period went Public” and since then menstruation has been on the agenda for feminist activists, politicians, musicians, comedians and journalists. This study examines an approach to menstruation phrased as a “feminist spiritual approach to menstruation”. This study argues that this approach constitutes a discursive space where women can resist “common sense” assumptions about menstruation. To thoroughly examine the constitution of the discursive space, a particular understanding of the menstrual cycle was chosen as an example of the “feminist spiritual approach to menstruation”, represented by Danish yoga teacher, dietarian and businesswoman, Laura Grubb. Empirical findings from Laura Grubb’s online platforms and social media, from where she interacts with many thousands of women every day, were collected and analyzed through a poststructuralist feministic discursive approach. This study argues that spiritual elements in the “feminist spiritual approach to menstruation” create a meaningful frame from where menstruation can be understood as a positive and empowering experience. Furthermore, this study argues how the “feminist spiritual approach to menstruation” is influenced by a cultural feminism (originating from second-wave feminism); making menstruation an important element of being woman and emphasizing the difference between man and woman. The menstrual activism practiced by Laura Grubb shares many features with the menstrual activist group “feminist spiritual-menstrual activists” where the goal is to create a “revolution in consciousness”. Lastly, this study discusses how the “feminist spiritual approach to menstruation” can be viewed as a phenomenon of late modernity. It discusses, from Anthony Giddens theory, how the approach can be considered

Menstruation has been condemned as polluting, a taboo and something to be hidden by many religions and cultures throughout time, but since 2015 menstruation has been a topic of discussion. 2015 was called “The Year the Period went Public” and since then menstruation has been on the agenda for feminist activists, politicians, musicians, comedians and journalists. This study examines an approach to menstruation phrased as a “feminist spiritual approach to menstruation”. This study argues that this approach constitutes a discursive space where women can resist “common sense” assumptions about menstruation. To thoroughly examine the constitution of the discursive space, a particular understanding of the menstrual cycle was chosen as an example of the “feminist spiritual approach to menstruation”, represented by Danish yoga teacher, dietarian and businesswoman, Laura Grubb. Empirical findings from Laura Grubb’s online platforms and social media, from where she interacts with many thousands of women every day, were collected and analyzed through a poststructuralist feministic discursive approach. This study argues that spiritual elements in the “feminist spiritual approach to menstruation” create a meaningful frame from where menstruation can be understood as a positive and empowering experience. Furthermore, this study argues how the “feminist spiritual approach to menstruation” is influenced by a cultural feminism (originating from second-wave feminism); making menstruation an important element of being woman and emphasizing the difference between man and woman. The menstrual activism practiced by Laura Grubb shares many features with the menstrual activist group “feminist spiritual-menstrual activists” where the goal is to create a “revolution in consciousness”. Lastly, this study discusses how the “feminist spiritual approach to menstruation” can be viewed as a phenomenon of late modernity. It discusses, from Anthony Giddens theory, how the approach can be considered

Can spirituality be used as a resource for social work and its clients in Sweden? According to Alcoholics Anonymous and its twelve steps program there is a lot of value to be found in working with spirituality as a solution to alcohol and drug addiction and to be able to sustain a life free from addiction and abuse. Especially in the USA, which is the country where Alcoholics Anonymous originated from. Our question follows: Can such work influenced by spirituality and the strengthening of the spirit promote social work regarding substance abuse problems in Sweden and be used as a tool in treatment programs, in cases when science-based treatments have shown to be ineffective or where the client finds spirituality as an appealing concept? Through qualitative methods such as analyzes of previous research and through interviews with members of Alcoholics Anonymous in Sweden we found that spiritual influenced treatments could indeed be useful as a tool during alcohol and drug treatments when it is matched with other components.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Although growing scientific evidence has highlighted beneficial effects of religion and spirituality on mental health and psychosocial well-being, the integration of religious and spiritual needs with mental health and psychosocial support in humanitarian contexts has been identified as a gap. Accordingly, this can be linked to a lack of official related guidelines of how to address these concepts in the humanitarian sector. This issue becomes particularly relevant in contexts where religion and spirituality play a crucial role. This study explores this problem in the context of Indonesia which due to commonly occurring natural disaster is targeted by humanitarian responses, while also being a religious and spiritual country. The purpose of this study therefore responds to this background by discovering the integration of religion and spirituality in mental health and psychosocial support provided by humanitarian organisations in Indonesia and formulating recommendations on the same. This was operationalised through a qualitative approach, and more specifically an embedded single-case study design. Further, the material consists of information retrieved through interviews and documents, from humanitarian organisations selected through snowball sampling. Analysed with the support of the ADAPT model, an adapted version, the IASC MHPSS Guideline, and the additional Faith-Sensitive Guideline, this study concludes that humanitarian organisations operating in Indonesia, either mainstreamed or not, work with mental health and psychosocial support, and thereby also include approaches which consider religion and spirituality. However, while well aware of the contextual needs, in particular the latter is not formally integrated. Accordingly, this study suggests organisational capacity building on the integration of religion and spirituality in MHPSS, based on existing guidelines and institutional knowledge and capacity, in order to ensure and improve proper humanitarian respo

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras., Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.

Although growing scientific evidence has highlighted beneficial effects of religion and spirituality on mental health and psychosocial well-being, the integration of religious and spiritual needs with mental health and psychosocial support in humanitarian contexts has been identified as a gap. Accordingly, this can be linked to a lack of official related guidelines of how to address these concepts in the humanitarian sector. This issue becomes particularly relevant in contexts where religion and spirituality play a crucial role. This study explores this problem in the context of Indonesia which due to commonly occurring natural disaster is targeted by humanitarian responses, while also being a religious and spiritual country. The purpose of this study therefore responds to this background by discovering the integration of religion and spirituality in mental health and psychosocial support provided by humanitarian organisations in Indonesia and formulating recommendations on the same. This was operationalised through a qualitative approach, and more specifically an embedded single-case study design. Further, the material consists of information retrieved through interviews and documents, from humanitarian organisations selected through snowball sampling. Analysed with the support of the ADAPT model, an adapted version, the IASC MHPSS Guideline, and the additional Faith-Sensitive Guideline, this study concludes that humanitarian organisations operating in Indonesia, either mainstreamed or not, work with mental health and psychosocial support, and thereby also include approaches which consider religion and spirituality. However, while well aware of the contextual needs, in particular the latter is not formally integrated. Accordingly, this study suggests organisational capacity building on the integration of religion and spirituality in MHPSS, based on existing guidelines and institutional knowledge and capacity, in order to ensure and improve proper humanitarian respo

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras., Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.

Anmeldelse af Alain Brossat og Alain Naze: Interroger l'actualité avec Michel Foucault: Téhéran 1978/ Paris 2015

This Master's thesis investigates the reasons why there are so few female students in Computer Science. More specifically, the thesis investigates what attracts both men and women to computer science, on what criterions they base their choice of education, and which pros and cons women experience as a result of their gender during their studies and later in their worklife. Furthermore, the study looks into the assumptions of current students and graduates concerning why so few women are attracted to Computer Science.The reason for investigating this subject is that there is a rising need in Denmark for people with higher education in IT – especially within the traditional, theoretical, mathematical founded fields of education such as Computer Science. Surprisingly few women apply for these fields compared to traditional other scientific ones. The investigation employs qualitatively designed online questionnaires. They are evaluated through Healy and Perry's assessment criterions. The evaluation is extended by Guba and Lincoln's transferability criterion. A total of 139 students, graduates and former participants in it-camp for piger (IT Camp For Girls) responded to the questionnaires. The analysis of their answers shows that on the whole, women are attracted to Computer Science because of its mathematical foundations. It also shows that both men and women presume that the low number of female applicants to Computer Science is caused by various factors including the following ones: the education is dominated by men, prejudices concerning women's technical abilities are prevalent, and the education suffers from a poor image, since computer scientists are pictured as stereotypical geeks spending their life alone at their desk.It might be worthwhile to expand the investigation to include, for instance, respondents from other countries or with another education.

This Master's thesis investigates the reasons why there are so few female students in Computer Science. More specifically, the thesis investigates what attracts both men and women to computer science, on what criterions they base their choice of education, and which pros and cons women experience as a result of their gender during their studies and later in their worklife. Furthermore, the study looks into the assumptions of current students and graduates concerning why so few women are attracted to Computer Science.The reason for investigating this subject is that there is a rising need in Denmark for people with higher education in IT – especially within the traditional, theoretical, mathematical founded fields of education such as Computer Science. Surprisingly few women apply for these fields compared to traditional other scientific ones. The investigation employs qualitatively designed online questionnaires. They are evaluated through Healy and Perry's assessment criterions. The evaluation is extended by Guba and Lincoln's transferability criterion. A total of 139 students, graduates and former participants in it-camp for piger (IT Camp For Girls) responded to the questionnaires. The analysis of their answers shows that on the whole, women are attracted to Computer Science because of its mathematical foundations. It also shows that both men and women presume that the low number of female applicants to Computer Science is caused by various factors including the following ones: the education is dominated by men, prejudices concerning women's technical abilities are prevalent, and the education suffers from a poor image, since computer scientists are pictured as stereotypical geeks spending their life alone at their desk.It might be worthwhile to expand the investigation to include, for instance, respondents from other countries or with another education.

Bogen sætter fokus på feltet mellem filosofi og psykologi – og mellem filosofi og psykoterapi. Bogen kigger især på forholdet mellem drøm og vågentilstand. Er der altid så let at afgøre, hvornår vi drømmer, og hvornår vi vågner? Dette er et filosofisk og spirituelt problem, der har optaget mennesket i 2500 år.

Bogen givet et særligt indblik i Epiktets filosofiske livskunst som en terapeutisk pædagogik eller pædagogisk terapi. Bogen viser, hvordan Epiktet organiserede filosofien omkring en filosofisk skole, hvis funktion var at være terapeutisk klinik for heling af psykiske lidelser. Herefter demonstrerer bogen, hvordan denne pædagogik i praksis bestod af de tre aspekter korrektion, transformation og træning, og at den var struktureret som en særlig form for filosofiundervisning. Afslutningsvis kastes et udblik til den aktuelle relevans af Epiktets lære i forhold til de eksistentielle udfordringer, som det senmoderne menneske er præget af.

Bogen sætter fokus på feltet mellem filosofi og psykologi – og mellem filosofi og psykoterapi. Bogen kigger især på forholdet mellem drøm og vågentilstand. Er der altid så let at afgøre, hvornår vi drømmer, og hvornår vi vågner? Dette er et filosofisk og spirituelt problem, der har optaget mennesket i 2500 år.

Bogen givet et særligt indblik i Epiktets filosofiske livskunst som en terapeutisk pædagogik eller pædagogisk terapi. Bogen viser, hvordan Epiktet organiserede filosofien omkring en filosofisk skole, hvis funktion var at være terapeutisk klinik for heling af psykiske lidelser. Herefter demonstrerer bogen, hvordan denne pædagogik i praksis bestod af de tre aspekter korrektion, transformation og træning, og at den var struktureret som en særlig form for filosofiundervisning. Afslutningsvis kastes et udblik til den aktuelle relevans af Epiktets lære i forhold til de eksistentielle udfordringer, som det senmoderne menneske er præget af.

Bogen sætter fokus på feltet mellem filosofi og psykologi – og mellem filosofi og psykoterapi. Bogen kigger især på forholdet mellem drøm og vågentilstand. Er der altid så let at afgøre, hvornår vi drømmer, og hvornår vi vågner? Dette er et filosofisk og spirituelt problem, der har optaget mennesket i 2500 år.

Bogen givet et særligt indblik i Epiktets filosofiske livskunst som en terapeutisk pædagogik eller pædagogisk terapi. Bogen viser, hvordan Epiktet organiserede filosofien omkring en filosofisk skole, hvis funktion var at være terapeutisk klinik for heling af psykiske lidelser. Herefter demonstrerer bogen, hvordan denne pædagogik i praksis bestod af de tre aspekter korrektion, transformation og træning, og at den var struktureret som en særlig form for filosofiundervisning. Afslutningsvis kastes et udblik til den aktuelle relevans af Epiktets lære i forhold til de eksistentielle udfordringer, som det senmoderne menneske er præget af.

Bogen givet et særligt indblik i Epiktets filosofiske livskunst som en terapeutisk pædagogik eller pædagogisk terapi. Bogen viser, hvordan Epiktet organiserede filosofien omkring en filosofisk skole, hvis funktion var at være terapeutisk klinik for heling af psykiske lidelser. Herefter demonstrerer bogen, hvordan denne pædagogik i praksis bestod af de tre aspekter korrektion, transformation og træning, og at den var struktureret som en særlig form for filosofiundervisning. Afslutningsvis kastes et udblik til den aktuelle relevans af Epiktets lære i forhold til de eksistentielle udfordringer, som det senmoderne menneske er præget af.

Bogen sætter fokus på feltet mellem filosofi og psykologi – og mellem filosofi og psykoterapi. Bogen kigger især på forholdet mellem drøm og vågentilstand. Er der altid så let at afgøre, hvornår vi drømmer, og hvornår vi vågner? Dette er et filosofisk og spirituelt problem, der har optaget mennesket i 2500 år.

María de Jesús (1690s-1776) was a white-veiled Discalced Carmelite nun of the San José convent in Santa Fe de Bogotá, founded in 1606. She professed in the year 1714, and her spiritual journal was printed in a chronicle about the convent in the 1940s. The aim of this study is to examine the love of God and of neighbour, as expressed in the spiritual journal of María de Jesús. In this study I will proceed from the understanding of love as charity. In Christian thought God Himself is love, and its source. Charity, the third, and greatest, of the theological virtues, is a state of being in and responding to God’s love and favour. This way of loving consists in loving God wholeheartedly and loving our neighbour as ourselves. Included in loving our neighbour are acts related to his or her spiritual benefit and salvation. These are all present themes in María de Jesús’ text, but my aim is to examine how she incorporates these themes in her spiritual testimony by analyzing the imagery she uses, and the affective language in her spiritual journal. I will also seek to understand her way of writing by analyzing her text against the background of the tradition of women’s spiritual writings. Being a Discalced Carmelite, it will also be interesting to discover the Teresian presence in María de Jesus’ text, i.e. the influence of her predecessor and the reformer of the order, Teresa of Ávila (1515- 1582). I suggest that this can be noticed in certain rhetorical techniques. I also aim to examine if there are any similarities and differences in their expressions of love of God and of neighbour.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur änglars funktion beskrivs i en kristen respektive nyandlig kontext. Materialet utgörs av texter från sex samtida författare som på olika sätt behandlat frågan; Harold Bloom, Billy Graham, David Albert Jones, Susan R. Garrett, Lorna Byrne och Doreen Virtue. Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilken möjliggör för en jämförelse av skillnader och likheter mellan de olika perspektivens syn på änglar. Uppsatsens teoretiska ansats bygger på Meredith B. McGuires beskrivning av meningssystem som en viktig aspekt i förståelsen av religion eftersom olika meningssystem länkar samman en individ med en större social grupp. De textanalyser som gjorts har visat att änglar i både en kristen och nyandlig kontext bidrar till att forma och skapa en upplevelse av mening i människors liv, detta trots olika meningssystem och stora skillnader i föreställningen av änglar. Ett av undersökningens resultat har visat att individer har ett större handlingsutrymme inom New Age kulturer än vad de har i en kristen kontext. Inom New Age beskrivs människor själva kunna ta hjälp av änglar som gudomliga eller spirituella agenter av healing för att uppnå ett tillstånd av lycka, kärlek och harmoni utan att först vända sig till/eller förlita sig på en mellanhand, dv s den kristna Gudsgestalten. Änglar inom New Age har visat sig vara mer personliga och separata från Gud än vad de är i ett kristet sammanhang eftersom människor, inom ramen för de New Age strömningar som analyserats, själva kan tillbe och kalla på änglars vägledning medan Bibeln innehåller tydliga varningar för att tillbe och dyrka änglar eftersom det anses vara en ära som enbart tillhör Gud. En skillnad mellan en kristen resp. nyandlig syn på änglars funktion bygger m a o på föreställningen att människan besitter en förmåga att hela sig själv, vilket saknas inom kristen tro.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur änglars funktion beskrivs i en kristen respektive nyandlig kontext. Materialet utgörs av texter från sex samtida författare som på olika sätt behandlat frågan; Harold Bloom, Billy Graham, David Albert Jones, Susan R. Garrett, Lorna Byrne och Doreen Virtue. Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilken möjliggör för en jämförelse av skillnader och likheter mellan de olika perspektivens syn på änglar. Uppsatsens teoretiska ansats bygger på Meredith B. McGuires beskrivning av meningssystem som en viktig aspekt i förståelsen av religion eftersom olika meningssystem länkar samman en individ med en större social grupp. De textanalyser som gjorts har visat att änglar i både en kristen och nyandlig kontext bidrar till att forma och skapa en upplevelse av mening i människors liv, detta trots olika meningssystem och stora skillnader i föreställningen av änglar. Ett av undersökningens resultat har visat att individer har ett större handlingsutrymme inom New Age kulturer än vad de har i en kristen kontext. Inom New Age beskrivs människor själva kunna ta hjälp av änglar som gudomliga eller spirituella agenter av healing för att uppnå ett tillstånd av lycka, kärlek och harmoni utan att först vända sig till/eller förlita sig på en mellanhand, dv s den kristna Gudsgestalten. Änglar inom New Age har visat sig vara mer personliga och separata från Gud än vad de är i ett kristet sammanhang eftersom människor, inom ramen för de New Age strömningar som analyserats, själva kan tillbe och kalla på änglars vägledning medan Bibeln innehåller tydliga varningar för att tillbe och dyrka änglar eftersom det anses vara en ära som enbart tillhör Gud. En skillnad mellan en kristen resp. nyandlig syn på änglars funktion bygger m a o på föreställningen att människan besitter en förmåga att hela sig själv, vilket saknas inom kristen tro.

María de Jesús (1690s-1776) was a white-veiled Discalced Carmelite nun of the San José convent in Santa Fe de Bogotá, founded in 1606. She professed in the year 1714, and her spiritual journal was printed in a chronicle about the convent in the 1940s. The aim of this study is to examine the love of God and of neighbour, as expressed in the spiritual journal of María de Jesús. In this study I will proceed from the understanding of love as charity. In Christian thought God Himself is love, and its source. Charity, the third, and greatest, of the theological virtues, is a state of being in and responding to God’s love and favour. This way of loving consists in loving God wholeheartedly and loving our neighbour as ourselves. Included in loving our neighbour are acts related to his or her spiritual benefit and salvation. These are all present themes in María de Jesús’ text, but my aim is to examine how she incorporates these themes in her spiritual testimony by analyzing the imagery she uses, and the affective language in her spiritual journal. I will also seek to understand her way of writing by analyzing her text against the background of the tradition of women’s spiritual writings. Being a Discalced Carmelite, it will also be interesting to discover the Teresian presence in María de Jesus’ text, i.e. the influence of her predecessor and the reformer of the order, Teresa of Ávila (1515- 1582). I suggest that this can be noticed in certain rhetorical techniques. I also aim to examine if there are any similarities and differences in their expressions of love of God and of neighbour.

Bogen bidrager til den aktuelle genoplysning af filosofien som en praktisk livskunst, der samtidig er en dødskunst. Bogen følger en række hellenistiske og romerske filosoffer i deres forståelse af den filosofiske livskunst som baseret på en spirituel omdannelse af mennesket, der medfører en social atilpasning. Samtidig ser bogen på en række aktuelle forbindelser imellem den hellenistiske og romerske livskunst og udviklingen af det 21. århundredes eksistentielfænomenologiske terapi, herunder især eksistensanalysen og Daseinsanalysen.

Bogen bidrager til den aktuelle genoplysning af filosofien som en praktisk livskunst, der samtidig er en dødskunst. Bogen følger en række hellenistiske og romerske filosoffer i deres forståelse af den filosofiske livskunst som baseret på en spirituel omdannelse af mennesket, der medfører en social atilpasning. Samtidig ser bogen på en række aktuelle forbindelser imellem den hellenistiske og romerske livskunst og udviklingen af det 21. århundredes eksistentielfænomenologiske terapi, herunder især eksistensanalysen og Daseinsanalysen.