Search

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspir

En kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökts via en digital frågeenkät i syfte att se omdet fanns en korrelation mellan antal spelade timmar och självuppskattad livstillfredsställelsebland gamers och esportare.Livstillfredsställelse beskrivs enligt Kobau et al. (2010) som “Ett dynamiskt och relativttillstånd där man maximerar sin fysiska, mentala och sociala funktion i samband med stödjandemiljöer för att leva ett fullständigt, tillfredsställande och produktivt liv”. Denna definition går isamma linje som World Health Organization WHO (2012) definition av livskvalité. Till grundför studien ligger den exponentiella tillväxten inom spelbranschen med sina 3,22 miljarderdeltagare, där man kan anse att forskningen för dess potentiella negativa och positiva effekter ärobalanserade och fokuserade på olika områden och avgörande faktorer.I studien deltog 51 respondenter varav 49 med kompletta enkätsvar. Den insamlade datananalyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och analysverktyget Spearmansrankkorrelationskoefficient.Studiens resultat visade på att det inte finns en signifikant korrelation mellan antalspelade timmar och självuppskattad livstillfredsställelse bland gamers och esportare. Resultatetgår alltså inte i hand med stora delar av tidigare forskning. Framtida forskning bör därför iakttapotentiella bakomliggande faktorer till gamers och esportares livstillfredsställelse, så som detsociala umgänget via Discord och Teamspeak där större delar av gamers och esportarekommunicerar och socialiserar sig i samband med spelandet., A quantitative cross-sectional study investigated via a digital questionnaire in order to see whether there was a correlation between number of hours played and self-rated life satisfaction among gamers and esports players. Life satisfaction is described according to Kobau et al. (2010) as “A dynamic and relative condition in which one maximizes one's physical, mental and social functioning in connection with supporting environments to live a full, fulfilling and productive life”. This definition goes into the same line as the World Health Organization WHO (2012) definition of quality of life. Basis for the study, the exponential growth lies within the gaming industry with its 3.22 billion participants, where one can consider the research for its potential negative and positive effects unbalanced and focused on different areas and decisive factors. 51 respondents took part in the study, of which 49 provided complete survey responses. The collected data was analyzed using the statistical program SPSS and the analysis tool Spearmans rank correlation coefficient.The results of the study showed that there is no significant correlation between numbers hours played and self-rated life satisfaction among gamers and esports players. The result thus does not go hand in hand with large parts of previous research. Future research should therefore take note potential underlying factors to gamers' and esporters' life satisfaction, such as that social interaction via Discord and Teamspeak where larger parts of gamers and esports playerscommunicates and socializes in connection with playing.

Rapporten bygger på tre delstudier med olika datainsamlingstekniker: En bibliometristudie av svensk spelforskning baserad på data från Scopus respektive SwePub. En enkätstudie över svenska spelforskningsmiljöer. En intervjustudie om svenska spelforskarmiljöer. Bibliometristudiens ansats har varit bred. Materialet inkluderar därmed även poster som endast har en perifer koppling till spel, men returnerar i fallet SwePub färre än 3000 poster. Spelforskning bedrivs på många lärosäten i Sverige och publiceras inom många ämnesområden. Totalt 95 forskare har en publicering som omfattar 10 eller fler spelpublikationer1. Det finns starka lokala kluster av forskare som sampublicerar men sampubliceringen mellan svenska och nordiska lärosäten är inte så omfattande. Jämfört med Finland har Sverige färre publikationer med ett tydligt fokus på spelforskning. Enkätstudien visar att spelforskarmiljöerna oftast består av ett antal forskare med olika ämnesmässig bakgrund där de själva definierar sig som spelforskare snarare än att organisationen som sådan gör det. Miljöerna har sammantaget och högt räknat runt 30 aktiva doktorander men siffran är osäker. 94% av respondenterna anger att deras forskning ligger inom ”spel för andra områden än underhållning” och endast 6% anger ”spelteknikfokus”. 44% anger ”spelbranschen”. Det är tydligt att spel för just underhållning inte ligger fokus för svensk spelforskning. Detta är remarkabelt då den svenska datorspelsindustrin är en multimiljardindustri fokuserad på just spel som underhållning. Det finns alltså en mycket stor diskrepans mellan industri och svensk spelforskning. Intervjustudien ger en bild av att spelforskningen bedrivs inom splittrade miljöer, av forskare med olika ämnesmässig bakgrund. Det finns en tydlig upplevd brist på forskningsfinansiering inom adekvata områden och det finns brister i de finansieringsinstrument som finns idag. Detta påverkar såväl vilken typ av fo

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

I en tid där spelindustrin fortsätter att expandera och utvecklas är användarupplevelsen encentral faktor för framgång. I förgrunden av denna diskussion står first-person shooter (FPS) -spel, en genre som upplever en kontinuerlig förändring och innovation. För att förstå hur användarupplevelsen formas och förbättras i FPS-spel är det avgörande att granska rollen och påverkan av gränssnitt. Därav siktar denna studie på att undersöka hur användarupplevelsen inom FPS-spel påverkas beroende på diegetiska och icke-diegetiska gränssnitt. Syftet med denna studie var att utforska hur användarupplevelsen i FPS-spel påverkas av olika typer av gränssnitt, de som är en naturlig del av spelets värld (diegetiska) och de som är utanför (icke-diegetiska). Studien strävade också efter att förstå hur dessa gränssnittstyper påverkar spelarnas upplevelse och att identifiera de möjliga fördelarna och nackdelarna med varje alternativ. Genom att genomföra denna studie hoppades vi att få en bättre förståelse för hur designval avgränssnitt kan förbättra användarupplevelsen inom FPS-genren. Studien använder sig av en abduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign och genomförandet av intervjuer använde sig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studien refererar till föregående teori om områden inom gränssnittsdesign, spelutveckling, användarupplevelse, immersion, spelvana och användbarhet. Resultatet av denna studie visar att både icke-diegetiska och diegetiska gränssnitt i FPS-spel har sina fördelar och nackdelar. Icke-diegetiska gränssnitt erbjuder tydlighet och användbarhet, särskilt för erfarna spelare, medan diegetiska gränssnitt ger en mer immersiv upplevelse och ökar spelarens engagemang. Användarnas erfarenhet och preferenser spelar en betydande roll i hur de uppfattar olikagränssnittstyper. Dynamiska gränssnitt, som kombinerar både icke-diegetiska och diegetiska element, kan vara ett framgångsrikt alternativ för att balansera fördelarna och nackdelarna medvarje typ av grä, In an era where the gaming industry continues to expand and evolve, user experience remains apivotal factor for success. At the forefront of this discussion are first-person shooter (FPS) games, a genre undergoing continuous change and innovation. Understanding how user experience is shaped and enhanced in FPS games require a closer examination of the role and impact of interfaces. Hence, this study aims to investigate how user experience in FPS games is influenced by diegetic and non-diegetic interfaces. The purpose of this study was to explore how user experience in FPS games is affected by different types of interfaces—those that are intrinsic to the game world (diegetic) and those that are external to it (non-diegetic). The study also sought to understand how these interface types affect players' experiences and to identify the potential advantages and disadvantages of each option. By conducting this study, we hoped to gain a better understanding of how interface design choices can enhance user experience within the FPS genre. The study employs an abductive approach with a comparative research design, and interviews were conducted using semi-structured qualitative interviews. The study draws upon previous theories in areas of interface design, game development, user experience, immersion, player experience and usability. The results of this study indicate that both non-diegetic and diegetic interfaces in FPS games have their pros and cons. Non-diegetic interfaces offer clarity and usability, particularly for experienced players, while diegetic interfaces provide a more immersive experience and increase player engagement. The users' experience and preferences play a significant role in how they perceive different interface types. Dynamic interfaces, which combine both non-diegetic and diegetic elements, may be a successful alternative for balancing the advantages and disadvantages of each interface type. It is crucial for game developers to consider usability an

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

This essay is interested in the Swedish poet, essayist and aphorist Wilhelm Ekelund’s (1880 – 1949) writing. The aim of the essay is to contribute to an understanding of Ekelund’s later writing, which has been described as enigmatic. The literary analysis of the essay focuses on two of Ekelund’s later works: Elpidi (Hope) from 1939 and Plus salis (More salt) from 1945. A phenomenological and hermeneutic method is used to study the phenomenon of play and its significance in Ekelund’s later poetics. The essay originates in a sentence by the German hermeneutic Hans Georg Gadamer which defines how the ontology of the work of art can contribute to artistic insights through a philosophical definition of play. In addition to Gadamer’s philosophical description in Wahrheit und Methode from 1960, play is explained based on three additional theorists: the Dutch historian Johan Huizinga’s work Homo ludens from 1938, the Austrian logician and philosopher of language Ludwig Wittgenstein’s work Philosophical Investigations from 1953 and Plato’s dialogue Phaedrus from 350 BCE. Ekelund’s two works are analysed based on the four theories about the phenomenon of play, and based on previous research on Ekelund’s authorship. In the results, it appears that the phenomenon of play has significance in Ekelund’s later poetics, as Ekelund treats the play from different perspectives in 24 of his aphorisms. No previous research shed lights on the phenomena of play in Ekelund’s poetics, which makes this essay’s contribution to the understanding of Ekelund’s later writings. The results indicates that the philosophical definition of play, as presented in Phaedrus, was relevant to Ekelund as “the apollonic road” to both an understanding and expression of the art and the mind.

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Denna uppsats utgår från Hans-Georg Gadamers tankar om mötet med konst som ett spel. Gadamer menar att när en person kommer i kontakt med ett konstverk visar konstverket upp sig och bjuder in till ett spel. Accepteras inviten följer en böljande fram och tillbaka-rörelse som kan sluta i förvandling till bild vilket är ögonblicket då sanning uppstår. Syftet med uppsatsen är att genom att planera och genomföra en konstpedagogisk aktivitet bidra till utvecklingen av konstpedagogisk praktik. Frågeställningen som uppsatsen försöker svara på är vilka spår av Gadamers spel går det att identifiera i en konstpedagogisk aktivitet. Resultatet visar på att flera spår av Gadamers spel går att återfinna i den konstpedagogiska aktiviteten. Det går bl.a. att urskilja deltagarnas fördomar och en böljande fram och tillbaka-rörelse. Uppsatsen pekar också på att det pågick ett antal skilda spel under aktiviteten, även om aktiviteten initialt var tänkt som ett spel. Det har implikationer för och kan användas för att forma framtida konstpedagogisk praktik., This thesis is based on Hans-Georg Gadamer's thoughts on the encounter with art as play. Gadamer believed that when a person comes into contact with a work of art, the work of art reveals itself and invites to play. If the invitation is accepted, the play follows as a to-and-fro motion that can end in transformation into structure, which is the moment when truth emerges. The aim of the thesis is to contribute to the development of art education practice by planning and implementing an art education activity. The question that the thesis tries to answer is which traces of Gadamer's play can be identified in an art educational activity. To achieve the purpose of the thesis and answer the question, an art educational activity was planned and carried out with 16 participants at the Aguéli Museum in Sala, Sweden. Seven of the participants also volunteered for personal interviews about their experience. The results indicate that several characteristics of Gadamer's play can be found in the art education activity. It is possible to distinguish the prejudices of the participants, a to-and-fro motion in the form of shifting between parts and the whole, as well as the end of the game (transformation into structure). In addition to the identified traces of Gadamer's play, the thesis points out that it is clear that there were numerous plays going on during the activity, even if it was initially conceived as one. That has implications for and can be used to shape future art education practice., Jag hittade inte programmet (Konstkritik och konstpedagogik) i menyn ovan så angav inget, hoppas det är rätt.

This paper is a qualitative study of signs and associations that seemingly communicate the influence of film tropes on female character design in video games. It analyzes and correlates the visual attributes and characteristics of the League of Legends character Zeri with the traditional attributes and trends of the Manic Pixie Dream Girl (MPDG) film trope, and applies theories within women’s representation and gender to examine the results. The findings suggest that Zeris design and description communicates the traditional characteristics of the MPDG such as quirky, energetic, nostalgic, retro, cute and “twee” and that several of these attributes may reflect an idealized portrayal of the female character rooted in fictive stereotypes. Furthermore the paper highlights the complex interaction between design elements and their ability to communicate (possibly unintended) concepts, and the concepts ability to transcend media formats. This paper includes a design documentation after page 25 called "Kalasklister i Djurparken", which is the second part of the final exam project(s) at the Visual Communication program at Malmö University. "Kalasklister i Djurparken" is an image bank that aims to update the marketing of Helsingborg's djur- och lekpark (zoo and playground) in order to appeal more to children.

Detta examensarbete utforskar hur diegetiska och icke-diegetiska designval inom spelproduktion kan användas för att förstärka immersionen i ett narrativ. Genom att implementera olika diegetiska moment baserade på tidigare forskning om diegesis inom speldesign i en spelscen skapad med spelmotorn Unreal Engine, och sedan jämföra resultaten genom speltester och kvalitativa intervjuer, identifierar studien hur olika typer av ljud- och visuella element inom ramen för diegesis kan användas för att förstärka eller försvaga spelarens immersion och engagemang i ett spels narrativ. Resultatet av arbetet visar att både diegetiska och icke-diegetiska element kan ha en betydande inverkan på narrativet och spelarens immersion. Resultatet visade att testpersonerna tenderade att fokusera på de diegetiska och icke-diegetiska momenten som tydligast och enklast förde narrativet framåt. Exempelvis diegetisk dialog gentemot icke-diegetisk informationstext och icke-diegetisk vägledning över diegetisk vägledning, trots deras förutfattade preferenser kring designval av diegetiska moment inom spel. Även om det fanns spelmoment som inte ansågs lika betydelsefulla för att driva fram ett narrativ, sågs de moment som förstärkte den diegetiska världen utan klar narrativ påverkan, såsom atmosfärljud och visuellt detaljerade miljöer, både diegetiska och icke-diegetiska, som nödvändiga för att uppnå immersion. Effekten av dessa moment på narrativet var däremot inte alltid lika uppenbar., This thesis explores how diegetic and non-diegetic design choices in game production can be used to enhance immersion in a narrative. By implementing various diegetic elements in an Unreal Engine game scene, based on previous research on diegesis in game design, and then comparing these elements through game tests and qualitative interviews, the study identifies how different types of audio and visual elements within the framework of diegesis can be used to strengthen or weaken the player's immersion and engagement in a game's narrative. The results of the work show that both diegetic and non-diegetic elements can have a significant impact on the narrative and the player's immersion. The results showed that the test subjects tended to focus on the diegetic and non-diegetic moments that most clearly and easily advanced the narrative. For example, diegetic dialogue versus non-diegetic informative text and non-diegetic guidance over diegetic guidance, despite their preconceived preferences regarding diegetic design choices in games. Although there were game moments that were not considered as significant for driving the narrative forward, those moments that enhanced the diegetic world without clear narrative impact, such as ambient sounds and visually detailed environments, both diegetic and non-diegetic, were seen as necessary to achieve immersion. However, the effect of these moments on the narrative was not always as apparent.

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

Detta examensarbete utforskar hur diegetiska och icke-diegetiska designval inom spelproduktion kan användas för att förstärka immersionen i ett narrativ. Genom att implementera olika diegetiska moment baserade på tidigare forskning om diegesis inom speldesign i en spelscen skapad med spelmotorn Unreal Engine, och sedan jämföra resultaten genom speltester och kvalitativa intervjuer, identifierar studien hur olika typer av ljud- och visuella element inom ramen för diegesis kan användas för att förstärka eller försvaga spelarens immersion och engagemang i ett spels narrativ. Resultatet av arbetet visar att både diegetiska och icke-diegetiska element kan ha en betydande inverkan på narrativet och spelarens immersion. Resultatet visade att testpersonerna tenderade att fokusera på de diegetiska och icke-diegetiska momenten som tydligast och enklast förde narrativet framåt. Exempelvis diegetisk dialog gentemot icke-diegetisk informationstext och icke-diegetisk vägledning över diegetisk vägledning, trots deras förutfattade preferenser kring designval av diegetiska moment inom spel. Även om det fanns spelmoment som inte ansågs lika betydelsefulla för att driva fram ett narrativ, sågs de moment som förstärkte den diegetiska världen utan klar narrativ påverkan, såsom atmosfärljud och visuellt detaljerade miljöer, både diegetiska och icke-diegetiska, som nödvändiga för att uppnå immersion. Effekten av dessa moment på narrativet var däremot inte alltid lika uppenbar., This thesis explores how diegetic and non-diegetic design choices in game production can be used to enhance immersion in a narrative. By implementing various diegetic elements in an Unreal Engine game scene, based on previous research on diegesis in game design, and then comparing these elements through game tests and qualitative interviews, the study identifies how different types of audio and visual elements within the framework of diegesis can be used to strengthen or weaken the player's immersion and engagement in a game's narrative. The results of the work show that both diegetic and non-diegetic elements can have a significant impact on the narrative and the player's immersion. The results showed that the test subjects tended to focus on the diegetic and non-diegetic moments that most clearly and easily advanced the narrative. For example, diegetic dialogue versus non-diegetic informative text and non-diegetic guidance over diegetic guidance, despite their preconceived preferences regarding diegetic design choices in games. Although there were game moments that were not considered as significant for driving the narrative forward, those moments that enhanced the diegetic world without clear narrative impact, such as ambient sounds and visually detailed environments, both diegetic and non-diegetic, were seen as necessary to achieve immersion. However, the effect of these moments on the narrative was not always as apparent.

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

Detta examensarbete utforskar hur diegetiska och icke-diegetiska designval inom spelproduktion kan användas för att förstärka immersionen i ett narrativ. Genom att implementera olika diegetiska moment baserade på tidigare forskning om diegesis inom speldesign i en spelscen skapad med spelmotorn Unreal Engine, och sedan jämföra resultaten genom speltester och kvalitativa intervjuer, identifierar studien hur olika typer av ljud- och visuella element inom ramen för diegesis kan användas för att förstärka eller försvaga spelarens immersion och engagemang i ett spels narrativ. Resultatet av arbetet visar att både diegetiska och icke-diegetiska element kan ha en betydande inverkan på narrativet och spelarens immersion. Resultatet visade att testpersonerna tenderade att fokusera på de diegetiska och icke-diegetiska momenten som tydligast och enklast förde narrativet framåt. Exempelvis diegetisk dialog gentemot icke-diegetisk informationstext och icke-diegetisk vägledning över diegetisk vägledning, trots deras förutfattade preferenser kring designval av diegetiska moment inom spel. Även om det fanns spelmoment som inte ansågs lika betydelsefulla för att driva fram ett narrativ, sågs de moment som förstärkte den diegetiska världen utan klar narrativ påverkan, såsom atmosfärljud och visuellt detaljerade miljöer, både diegetiska och icke-diegetiska, som nödvändiga för att uppnå immersion. Effekten av dessa moment på narrativet var däremot inte alltid lika uppenbar., This thesis explores how diegetic and non-diegetic design choices in game production can be used to enhance immersion in a narrative. By implementing various diegetic elements in an Unreal Engine game scene, based on previous research on diegesis in game design, and then comparing these elements through game tests and qualitative interviews, the study identifies how different types of audio and visual elements within the framework of diegesis can be used to strengthen or weaken the player's immersion and engagement in a game's narrative. The results of the work show that both diegetic and non-diegetic elements can have a significant impact on the narrative and the player's immersion. The results showed that the test subjects tended to focus on the diegetic and non-diegetic moments that most clearly and easily advanced the narrative. For example, diegetic dialogue versus non-diegetic informative text and non-diegetic guidance over diegetic guidance, despite their preconceived preferences regarding diegetic design choices in games. Although there were game moments that were not considered as significant for driving the narrative forward, those moments that enhanced the diegetic world without clear narrative impact, such as ambient sounds and visually detailed environments, both diegetic and non-diegetic, were seen as necessary to achieve immersion. However, the effect of these moments on the narrative was not always as apparent.

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Detta examensarbete utforskar hur diegetiska och icke-diegetiska designval inom spelproduktion kan användas för att förstärka immersionen i ett narrativ. Genom att implementera olika diegetiska moment baserade på tidigare forskning om diegesis inom speldesign i en spelscen skapad med spelmotorn Unreal Engine, och sedan jämföra resultaten genom speltester och kvalitativa intervjuer, identifierar studien hur olika typer av ljud- och visuella element inom ramen för diegesis kan användas för att förstärka eller försvaga spelarens immersion och engagemang i ett spels narrativ. Resultatet av arbetet visar att både diegetiska och icke-diegetiska element kan ha en betydande inverkan på narrativet och spelarens immersion. Resultatet visade att testpersonerna tenderade att fokusera på de diegetiska och icke-diegetiska momenten som tydligast och enklast förde narrativet framåt. Exempelvis diegetisk dialog gentemot icke-diegetisk informationstext och icke-diegetisk vägledning över diegetisk vägledning, trots deras förutfattade preferenser kring designval av diegetiska moment inom spel. Även om det fanns spelmoment som inte ansågs lika betydelsefulla för att driva fram ett narrativ, sågs de moment som förstärkte den diegetiska världen utan klar narrativ påverkan, såsom atmosfärljud och visuellt detaljerade miljöer, både diegetiska och icke-diegetiska, som nödvändiga för att uppnå immersion. Effekten av dessa moment på narrativet var däremot inte alltid lika uppenbar., This thesis explores how diegetic and non-diegetic design choices in game production can be used to enhance immersion in a narrative. By implementing various diegetic elements in an Unreal Engine game scene, based on previous research on diegesis in game design, and then comparing these elements through game tests and qualitative interviews, the study identifies how different types of audio and visual elements within the framework of diegesis can be used to strengthen or weaken the player's immersion and engagement in a game's narrative. The results of the work show that both diegetic and non-diegetic elements can have a significant impact on the narrative and the player's immersion. The results showed that the test subjects tended to focus on the diegetic and non-diegetic moments that most clearly and easily advanced the narrative. For example, diegetic dialogue versus non-diegetic informative text and non-diegetic guidance over diegetic guidance, despite their preconceived preferences regarding diegetic design choices in games. Although there were game moments that were not considered as significant for driving the narrative forward, those moments that enhanced the diegetic world without clear narrative impact, such as ambient sounds and visually detailed environments, both diegetic and non-diegetic, were seen as necessary to achieve immersion. However, the effect of these moments on the narrative was not always as apparent.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

Denna uppsats utgår från Hans-Georg Gadamers tankar om mötet med konst som ett spel. Gadamer menar att när en person kommer i kontakt med ett konstverk visar konstverket upp sig och bjuder in till ett spel. Accepteras inviten följer en böljande fram och tillbaka-rörelse som kan sluta i förvandling till bild vilket är ögonblicket då sanning uppstår. Syftet med uppsatsen är att genom att planera och genomföra en konstpedagogisk aktivitet bidra till utvecklingen av konstpedagogisk praktik. Frågeställningen som uppsatsen försöker svara på är vilka spår av Gadamers spel går det att identifiera i en konstpedagogisk aktivitet. Resultatet visar på att flera spår av Gadamers spel går att återfinna i den konstpedagogiska aktiviteten. Det går bl.a. att urskilja deltagarnas fördomar och en böljande fram och tillbaka-rörelse. Uppsatsen pekar också på att det pågick ett antal skilda spel under aktiviteten, även om aktiviteten initialt var tänkt som ett spel. Det har implikationer för och kan användas för att forma framtida konstpedagogisk praktik., This thesis is based on Hans-Georg Gadamer's thoughts on the encounter with art as play. Gadamer believed that when a person comes into contact with a work of art, the work of art reveals itself and invites to play. If the invitation is accepted, the play follows as a to-and-fro motion that can end in transformation into structure, which is the moment when truth emerges. The aim of the thesis is to contribute to the development of art education practice by planning and implementing an art education activity. The question that the thesis tries to answer is which traces of Gadamer's play can be identified in an art educational activity. To achieve the purpose of the thesis and answer the question, an art educational activity was planned and carried out with 16 participants at the Aguéli Museum in Sala, Sweden. Seven of the participants also volunteered for personal interviews about their experience. The results indicate that several characteristics of Gadamer's play can be found in the art education activity. It is possible to distinguish the prejudices of the participants, a to-and-fro motion in the form of shifting between parts and the whole, as well as the end of the game (transformation into structure). In addition to the identified traces of Gadamer's play, the thesis points out that it is clear that there were numerous plays going on during the activity, even if it was initially conceived as one. That has implications for and can be used to shape future art education practice., Jag hittade inte programmet (Konstkritik och konstpedagogik) i menyn ovan så angav inget, hoppas det är rätt.

Denna text handlar om hur äldre spelgrafik och audiodesign påverkar spel, och hur moderna spel använder sig av äldre design för att öka skräckfaktorn på andra sätt än spel som använder helt moderna tekniker. Texten går igenom vad som äldre spel gör som skiljer sig från moderna spel, både i tekniska faktorer som vad datorerna och konsolerna klarade på sin tid som datorer nu inte har som gränser, samt vad olika textförfattare anser är vad som skapar skräck och vad dem tycker äldre grafik har för påverkan i indiespel som skapas nu. I texten jämförs två äldre spel med två nya som inspirerats av äldre design, som därefter analyseras för att se likheter och olikheter mellan dem, i hopp om att i framtiden kunna hjälpa nya spelutvecklare och mer om hur det går att använda äldre design i skräckspel till att skapa nya idéer.

Banor och miljöer har alltid varit en väsentlig roll för hur spelare upplever spel och story. Syftet med denna studie var att utforska hur spelutvecklare kan använda sig av level design-komponenter för att förstärka den emotionella kopplingen till spelets story. Exempel på metoder studien utforskat är storyboarding, moodboarding och spelmekaniker. “Vad behöver en level designer ha i åtanke för att skapa en engagerande story?”, var bara en av flera frågor som har besvarats i artikeln. I studien ges det exempel på hur level designers kan använda sig av de olika metoderna för att förstärka kopplingen mellan spelaren och storyn. Studien har samt en gestaltning vars syfte är att vara ett praktiskt exempel på alla metoder och komponenter studien undersöker och hur de används. Studiens resultat är en färdig speldemo med ett starkt fokus på storytelling och level design och visar effektivt hur metoderna och teknikerna implementerats., Levels and environments have always played an essential role in how players experience games and stories. The purpose of this study was to explore how game developers can use level design components to strengthen the emotional connection to the game's story. Examples of methods explored in the study are storyboarding, moodboarding and game mechanics. "What does a level designer need to keep in mind to create an engaging story?", was just one of several questions answered in the article. The study gives examples of how level designers can use the various methods to strengthen the connection between the player and the story. The study also has a design whose purpose is to be a practical example of all the methods and components the study examines and how they are used. The result of the study is a finished game demo with a strong focus on storytelling and level design and effectively shows how the methods and techniques were implemented.

Research on gamers in multiplayer online-games show that men are more likely than women to play as a character of the opposite sex. Playing video/computer games alone in your room has presented an opportunity for gender-swapping while being anonymous and free from judgement. Although games are heavily represented by male character, and the female ones are often overly feminine and sexualized - making men less prone to recognize themselves in the character. Still one in three men play games as a character of the opposite sex. Other work has shown many theories on why this is. Some saying that society is more strict on men violating gender norms and therefore men are more likely to explore their gender identity in digital environments, that men simply play as the opposite sex because they are attracted to the female character or that female characters are perceived as weaker by other players and therefore is given an advantage because people underestimate them, or even helps them and treats them better than if they played as a male characters. To further investigate this; in depth Interviews were conducted on six responders in Sweden too see if these theories were found to be true for any of these individuals. Rather than looking at and comparing data like previous surveys had done, the purpose of this study is to paint a picture of the individual; to see what could motivate guys on an individual level in the choice of game character, considering the anonymity that arises in online games. The results showed that all respondents could testify to how male and female characters were treated differently in the games. This could be a reason why boys choose to play as a female character. There are particularly thoughts about the advantages of playing as a woman. One respondent pointed out that finding a character attractive is a reason, while another respondent completely opposes the idea of playing as a female character. The results were discussed in the context of previou, Forskning om spelare i multi-player (spel med mer än en spelare) online-spel visar att män är mer benägna än kvinnor att spela som en karaktär av motsatt kön. Att spela video/dator spel online har skapat en möjlighet för könsbyte samtidigt som man är anonym och fri från bedömning. Spel domineras ofta av manliga karaktärer och de kvinnliga karaktärerna kan vara överdrivet feminina och sexualiserade. Vilket skulle kunna göra att män är mindre benägna att känna igen sig själva i karaktären. Trots detta spelar en av tre killar som en karaktär av motsatt kön. Andras studier har visat på flera teorier som svar på detta. Vissa menar att samhället är strängare mot män som bryter mot könsnormer och att män därför är mer benägna att utforska sin könsidentitet i digitala miljöer. Att män spelar som det motsatta könet därför att de är attraherade av den kvinnliga karaktären, eller att kvinnliga karaktärer uppfattas av andra spelare som svagare och därför får en fördel eftersom de underskattas som motståndare, eller till och med hjälper dem och de behandlas bättre än om de spelat som manliga karaktärer. För att ytterligare undersöka detta genomfördes djupgående intervjuer med sexrespondenter i Sverige. I stället för att jämföra och analysera data som tidigare undersökningar gjort, var målet med denna studie att ge en bild av individen; för att enklare förstå vad som motiverar killar på individnivå i valet av spelkaraktär med bakgrund i anonymiteten som uppkommer i online-spel. Resultatet visade att samtliga respondenter kunde vittna om hur manliga och kvinnliga karaktärer behandlades olika i spelen. Detta skulle kunna vara en anledning till att killar väljer att spela som en kvinnlig karaktär. Det finns framför allt tankar om fördelar med att spela som en kvinna. Att en karaktär ses som attraktiv, pekar en respondent ut som en anledning, medan en annan respondent motsätter sig helt tanken på att spela som en kvinnlig karaktär. Resultatet diskuterades med bakgrund i den tidigare

Detta arbete ämnar att undersöka hur den upplevda rumsstorleken i digitala spel påverkas vid användningen av binauralt ljud i jämförelse med stereoljud. Denna studie relaterar till tidigare forskning inom ljudteknik för digitala spel. För att undersöka frågeställningen skapades en artefakt i form av en digital miljö där målet är att få en uppfattning av vilket av fyra olika rum som känns störst respektive minst. Artefakten är skapad så att det finns två stereomiljöer och två binaurala miljöer. Arbetet har fokuserat på främst kvalitativa metoder men har även inkluderat ett fåtal kvantitativa frågor. Resultatet av dessa sammanställs och analyseras för att fastställa vilken teknik som fungerar bäst gällande upplevd rumsstorlek samt immersionen därav., Stavningsvarierad titel: Ljudets påverkan på uppfattning av rumsstorlek i spel

Detta kandidatarbetets syfte var att bibehålla den mänskliga input som 2D-animation har och föra över det till 3D-animation. 3D-animationen ska vara trovärdig och efterlikna 2D-animation. Den ska avbilda lokomotion, gång- och springcyklar, och är menat för en tvåbent karaktär i ett third-personspel. Karaktären animerades i rörelse genom att studera lokomotion och grunderna samt teknikerna avanimation. Med användandet av en iterativ designprocess, och med inspiration från regissören Hayao Miyazakis verk, skapades flera 2D- och 3D-animationer. 3D-animationerna skapades i set av två – eninterpolerad version och en version som är stiliserad för att efterlikna 2D-animation, vilket gjordes med hjälp av tekniker från 2D-animation, främst med pose-to-pose animation och timing. Detta var sedan renderat och två korta videor skapades som visar skillnaderna på den interpolerade och stiliserade animationen. 3D-animationerna jämfördes även med den skapade 2D-animationen. Resultatet är 3D-animationer som bibehåller den mänskliga inputen och ger en känsla av 2D-animationer., The purpose of this thesis was to find a way to keep the human input of 2D animation and put it into 3D animation. The 3D animation should be believable and should look like 2D animation. It should also depict locomotion, walk and run cycles, and is meant for a bipedal character in a third-persongame. This character was animated by studying locomotion and the basics and techniques of animation. By using an iterative design process, and with inspiration from the director Hayao Miyazaki’s works, several 2D and 3D animations were created. The 3D animations were created insets of two – one interpolated version and a version that is stylised to look like 2D animation, which was done by using 2D animation techniques, mostly with pose-to-pose animation and timing. This was later rendered and made into two short videos that shows the differences in the interpolated and the stylised animation. The 3D animations were also compared with the created 2D animation. The results are 3D animations that keep the human input and give a feel of 2D animations.

Detta kandidatarbete utforskar sambandet mellan specifika färger och känslan av obehag i 3D-spel, mer specifikt, hur olika färger påverkar en spelares intryck av obehag i en tredimensionell skogsmiljö skapad för ett skräckspel. Till detta ändamål skapades två olika scener i Unreal Engine utefter James Gurneys målningar från Color and Light: A Guide for the Realist Painter. En scen innehöll människoskapade föremål, huvudsakligen i form av ett hus i en annars naturlig scen och en föreställde en helt naturlig skog. Ett individuellt A/B-test samt en semistrukturerad intervju utfördes under projektets gång där nitton testpersoner fick spela en av de två scenerna två gånger där ljussättningens färg ändrades mellan varje testspelning. De intervjuades sedan och fick berätta vilka intryck och känslor de fick av respektive färg samt om de har en bakgrund inom färgteori eller spel. Med hjälp av resultaten från speltesterna skapades ett spektrum där de relevanta färgerna placerades beroende på hur positivt eller negativt testpersonerna upplevde dem. Detta spektrum ska kunna underlätta valet av färger under skapandeprocessen av tredimensionella skräckspel vilka utspelar sig i en skogsmiljö. De färger som gav 100% negativa intryck var Röd och Mörkblå. Utöver detta observerades det även att reaktionerna på de människoskapade föremålen i en av scenerna hade olika inverkan på testpersonerna. Vissa ansåg att de gjorde scenen säkrare medan andra betraktade dem som hotfulla. Resultatet är till viss del subjektivt då alla människor upplever annorlunda känslor och intryck även om de utsätts för samma miljö och samma färg. Skillnaden i respons kan bero på deras bakgrund, deras kunskap inom ämnet eller övriga utomliggande faktorer., This bachelor’s thesis explores the connection between specific colors and the emotion of discomfort in 3D-games, specifically how a player’s sense of discomfort is affected by different colors in a three dimensional forest setting created for use in a game. For this purpose two scenes, based on paintings from James Gurney’s book Color and Light: A Guide for the Realist Painter, were created in Unreal Engine. The first scene contained man-made objects, mainly in the form of a house, in a forest environment while the second scene depicted a completely natural forest. An individual A/B test was conducted along with a semi-structured interview where nineteen test participants played one of the scenes twice. The color of the scene’s lighting was changed each time they played. In the subsequent interviews the participants were asked about the emotions and impressions they experienced during the scene’s two different lighting scenarios. They were also asked if they had any prior experience with color theory or with video games. Using these results a spectrum of the colors used was created and the colors were placed depending on how negatively or positively the participants responded to them. The proposed use of this spectrum is to serve as a tool during the creative process of choosing the color palette for a three dimensional horror game with a forest setting. The colors that elicited a 100% negative response were Red and Dark Blue. Furthermore the man-made objects in the first scene elicited both negative and positive responses from the participants as some viewed them as a safe spot while others considered them menacing. The discrepancy between the responses could be caused by the participants background, knowledge of the subject or other external factors.

Detta examensarbete utforskar hur diegetiska och icke-diegetiska designval inom spelproduktion kan användas för att förstärka immersionen i ett narrativ. Genom att implementera olika diegetiska moment baserade på tidigare forskning om diegesis inom speldesign i en spelscen skapad med spelmotorn Unreal Engine, och sedan jämföra resultaten genom speltester och kvalitativa intervjuer, identifierar studien hur olika typer av ljud- och visuella element inom ramen för diegesis kan användas för att förstärka eller försvaga spelarens immersion och engagemang i ett spels narrativ. Resultatet av arbetet visar att både diegetiska och icke-diegetiska element kan ha en betydande inverkan på narrativet och spelarens immersion. Resultatet visade att testpersonerna tenderade att fokusera på de diegetiska och icke-diegetiska momenten som tydligast och enklast förde narrativet framåt. Exempelvis diegetisk dialog gentemot icke-diegetisk informationstext och icke-diegetisk vägledning över diegetisk vägledning, trots deras förutfattade preferenser kring designval av diegetiska moment inom spel. Även om det fanns spelmoment som inte ansågs lika betydelsefulla för att driva fram ett narrativ, sågs de moment som förstärkte den diegetiska världen utan klar narrativ påverkan, såsom atmosfärljud och visuellt detaljerade miljöer, både diegetiska och icke-diegetiska, som nödvändiga för att uppnå immersion. Effekten av dessa moment på narrativet var däremot inte alltid lika uppenbar., This thesis explores how diegetic and non-diegetic design choices in game production can be used to enhance immersion in a narrative. By implementing various diegetic elements in an Unreal Engine game scene, based on previous research on diegesis in game design, and then comparing these elements through game tests and qualitative interviews, the study identifies how different types of audio and visual elements within the framework of diegesis can be used to strengthen or weaken the player's immersion and engagement in a game's narrative. The results of the work show that both diegetic and non-diegetic elements can have a significant impact on the narrative and the player's immersion. The results showed that the test subjects tended to focus on the diegetic and non-diegetic moments that most clearly and easily advanced the narrative. For example, diegetic dialogue versus non-diegetic informative text and non-diegetic guidance over diegetic guidance, despite their preconceived preferences regarding diegetic design choices in games. Although there were game moments that were not considered as significant for driving the narrative forward, those moments that enhanced the diegetic world without clear narrative impact, such as ambient sounds and visually detailed environments, both diegetic and non-diegetic, were seen as necessary to achieve immersion. However, the effect of these moments on the narrative was not always as apparent.

I en tid där spelindustrin fortsätter att expandera och utvecklas är användarupplevelsen encentral faktor för framgång. I förgrunden av denna diskussion står first-person shooter (FPS) -spel, en genre som upplever en kontinuerlig förändring och innovation. För att förstå hur användarupplevelsen formas och förbättras i FPS-spel är det avgörande att granska rollen och påverkan av gränssnitt. Därav siktar denna studie på att undersöka hur användarupplevelsen inom FPS-spel påverkas beroende på diegetiska och icke-diegetiska gränssnitt. Syftet med denna studie var att utforska hur användarupplevelsen i FPS-spel påverkas av olika typer av gränssnitt, de som är en naturlig del av spelets värld (diegetiska) och de som är utanför (icke-diegetiska). Studien strävade också efter att förstå hur dessa gränssnittstyper påverkar spelarnas upplevelse och att identifiera de möjliga fördelarna och nackdelarna med varje alternativ. Genom att genomföra denna studie hoppades vi att få en bättre förståelse för hur designval avgränssnitt kan förbättra användarupplevelsen inom FPS-genren. Studien använder sig av en abduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign och genomförandet av intervjuer använde sig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studien refererar till föregående teori om områden inom gränssnittsdesign, spelutveckling, användarupplevelse, immersion, spelvana och användbarhet. Resultatet av denna studie visar att både icke-diegetiska och diegetiska gränssnitt i FPS-spel har sina fördelar och nackdelar. Icke-diegetiska gränssnitt erbjuder tydlighet och användbarhet, särskilt för erfarna spelare, medan diegetiska gränssnitt ger en mer immersiv upplevelse och ökar spelarens engagemang. Användarnas erfarenhet och preferenser spelar en betydande roll i hur de uppfattar olikagränssnittstyper. Dynamiska gränssnitt, som kombinerar både icke-diegetiska och diegetiska element, kan vara ett framgångsrikt alternativ för att balansera fördelarna och nackdelarna medvarje typ av grä, In an era where the gaming industry continues to expand and evolve, user experience remains apivotal factor for success. At the forefront of this discussion are first-person shooter (FPS) games, a genre undergoing continuous change and innovation. Understanding how user experience is shaped and enhanced in FPS games require a closer examination of the role and impact of interfaces. Hence, this study aims to investigate how user experience in FPS games is influenced by diegetic and non-diegetic interfaces. The purpose of this study was to explore how user experience in FPS games is affected by different types of interfaces—those that are intrinsic to the game world (diegetic) and those that are external to it (non-diegetic). The study also sought to understand how these interface types affect players' experiences and to identify the potential advantages and disadvantages of each option. By conducting this study, we hoped to gain a better understanding of how interface design choices can enhance user experience within the FPS genre. The study employs an abductive approach with a comparative research design, and interviews were conducted using semi-structured qualitative interviews. The study draws upon previous theories in areas of interface design, game development, user experience, immersion, player experience and usability. The results of this study indicate that both non-diegetic and diegetic interfaces in FPS games have their pros and cons. Non-diegetic interfaces offer clarity and usability, particularly for experienced players, while diegetic interfaces provide a more immersive experience and increase player engagement. The users' experience and preferences play a significant role in how they perceive different interface types. Dynamic interfaces, which combine both non-diegetic and diegetic elements, may be a successful alternative for balancing the advantages and disadvantages of each interface type. It is crucial for game developers to consider usability an

Studien initierades av det större forskningsprojektet Att vända strömmen på Linköpings universitet som har utvecklat ett megaspel, ett storskaligt socialt spel som kombinerar brädspel, simulering och rollspel. Megaspelet går ut på att skapa ett hållbart energisystemet, där deltagarna tilldelas olika roller som representerar aktörer i energisystemet. Efter megaspelet genomförs debriefing-sessionerna där deltagarna får en chans att reflektera över sitt deltagande och de händelser som uppstod under megaspelet. Syftet med den genomförda studien var att analysera debriefing-sessionerna från två speltillfällen med ett huvudsakligt fokus på de rollgrupper som deltagarna haft i megaspelet. Med utgångspunkt i deltagarnas roller undersöktes likheter och skillnader i deltagarnas spelupplevelse, hur mycket talarutrymme de tar samt om och hur de uttrycker sig kring fem lärandemål. En mix av kvantitativ och kvalitativ metod användes vid analys av videoinspelningarna, i syfte att kunna besvara studiens frågeställningar. Först sammanställdes deskriptiv statisk på deltagarfrekvens, antal yttranden samt total talartid. Därefter genomfördes tematiska analyser av sex rollgrupper, vilket resulterade i 21 teman totalt. Studiens resultat visade att forskare var den rollgrupp som delade flest liknande teman med övriga rollgrupper gällande spelupplevelsen, medan den tydligaste skillnaden återfanns mellan hög-och låginkomsttagarnas uttalanden kring spelupplevelsen. Vidare identifierades forskare som rollgruppen med flest yttranden och total talartid. När det gäller hur deltagarna uttrycker sig kring förvärvade insikter kopplat till de fem lärandemålen visade studiens resultat att en tydlig majoritet av deltagarna ger uttryck för läranderesultat som går att koppla till ett eller flera av lärandemålen, vilket även bekräftar tidigare forskning om spelbaserat lärande. Studien har bidragit med värdefulla insikter om sex av megaspelets rollgrupper som dels kan användas som underlag vid fortsatt ut, The study was initiated by the larger research project Switching the current at Linköping University, which has developed a megagame, a large-scale social game that combines boardgames, simulations, and role-playing. The goal of the megagame is to create a sustainable energy system, where participants are assigned different roles representing actors in the energy system. After the megagame, debriefing sessions are held where the participants get a chance to reflect on their participation and the events that transpired during the megagame. The purpose of the conducted study was to analyze the debriefing sessions from two gameplay occasions, with a primary focus on the role groups that participants had in the megagame. Based on the participants’ roles, similarities and differences in their gaming experiences were examined, including how much speaking time they took and if and how they expressed themselves regarding five learning objectives. A mix of quantitative and qualitative methods was used to analyze the video recordings, in order to answer the study’s research questions. First, descriptive statistics on participant frequency, number of utterances, and total speaking time were compiled. Then, thematic analyses of six role groups were conducted, resulting in a total of 21 themes. The study’s results showed that researchers were the role group that shared the most similar themes with other role groups regarding the gaming experience, while the most noticeable difference was found between high- and low-income participants’ statements about the gaming experience. Furthermore, researchers were identified as the role group with the most utterances and total speaking time. Regarding how participants expressed themselves about acquired insights related to the five learning objectives, the study’s results showed that a clear majority of participants expressed learning outcomes that could be linked to one or more of the learning objectives, which also confirms previous res

Sound design is an essential aspect of a game and often conveys important information to the player via sound. However, the same audio cue may be completely inaccessible to individuals with hearing impairment. WHO (2024) states that hearing impairment is the third leading disability in the world today and therefore hearing accessibility will need a bigger role within game development. This study will investigate existing audio accessibility features in games such as closed captions, visual aid and haptics and analyse how well they have been received and performed. The objective of the study was to bring forth and implement different accessibility features into our video game in order to meet the needs of hearing impaired individuals. These accessibility features were then tested in two different playtests with questionnaires at the end. By the data it was possible to conclude that the accessibility features were positively met. There is always room for improvement however, such as the haptics used to convey the footsteps of the antagonist. Based on the data from the two playtests it was also concluded that this study had succeeded in meeting the needs of hearing impaired individuals, which is a step towards a much needed accessible future., Ljuddesign är en väsentlig aspekt i ett spel och brukar ofta via ljudet förmedla viktig information till spelaren. Däremot kan samma ljud-event vara helt otillgängligt för individer med hörselproblem. Enligt WHO (2024) är hörselproblem idag den tredje största funktionsnedsättningen i världen och behöver därför en större roll inom spelbranschen. Denna studie kommer att undersöka existerande tillgänglighetsfunktioner för ljud inom spel och analysera hur bra de har mottagits och fungerat. De valda tillgänglighetsfunktionerna är closed captions, visuella hjälpmedel och haptik. Målet med studien är att ta fram och implementera olika tillgänglighetsfunktioner i vårt spel i syfte att tillgodose de behov som hörselskadade har. Dessa tillgänglighetsfunktioner testades sedan i två olika speltester med frågeformulär i slutet. Med hjälp av dessa data kunde man dra slutsatsen att tillgänglighetsfunktionerna uppfylls på ett positivt sätt. Det finns dock alltid utrymme för förbättringar, till exempel den haptik som används för att förmedla antagonistens fotsteg. Baserat på data från de två speltesterna drogs även slutsatsen att denna studie hade lyckats möta behoven hos hörselskadade individer, vilket är ett mycket viktigt steg mot en tillgänglig framtid., Denna video har en kort förklaring av projektet och visar sedan spelet köras av en test personhttps://youtu.be/sGDBwh9dIzA?si=dlvd1UAdTQd_NRUt

This essay is interested in the Swedish poet, essayist and aphorist Wilhelm Ekelund’s (1880 – 1949) writing. The aim of the essay is to contribute to an understanding of Ekelund’s later writing, which has been described as enigmatic. The literary analysis of the essay focuses on two of Ekelund’s later works: Elpidi (Hope) from 1939 and Plus salis (More salt) from 1945. A phenomenological and hermeneutic method is used to study the phenomenon of play and its significance in Ekelund’s later poetics. The essay originates in a sentence by the German hermeneutic Hans Georg Gadamer which defines how the ontology of the work of art can contribute to artistic insights through a philosophical definition of play. In addition to Gadamer’s philosophical description in Wahrheit und Methode from 1960, play is explained based on three additional theorists: the Dutch historian Johan Huizinga’s work Homo ludens from 1938, the Austrian logician and philosopher of language Ludwig Wittgenstein’s work Philosophical Investigations from 1953 and Plato’s dialogue Phaedrus from 350 BCE. Ekelund’s two works are analysed based on the four theories about the phenomenon of play, and based on previous research on Ekelund’s authorship. In the results, it appears that the phenomenon of play has significance in Ekelund’s later poetics, as Ekelund treats the play from different perspectives in 24 of his aphorisms. No previous research shed lights on the phenomena of play in Ekelund’s poetics, which makes this essay’s contribution to the understanding of Ekelund’s later writings. The results indicates that the philosophical definition of play, as presented in Phaedrus, was relevant to Ekelund as “the apollonic road” to both an understanding and expression of the art and the mind.

Denna kvalitativa intervjustudie ämnar redogöra för hur onboarding-processen påverkar kvarhållandet av spelare i multiplayer FPS-spel. Onboarding-processen är menad att introducera, lära och engagera nya spelare i nya områden. Målet med denna process är att hålla kvar spelare, vilket betyder att processens utformning har en påverkan på kvarhållandet av spelare. Frågeställningen besvarades genom semistrukturerade intervjuer, med frågor baserat på tidigare forskning. Det visade sig att för vissa var det en specifik del som påverkade deras vilja att fortsätta eller lämna ett spel och för andra kunde det vara en blandning av flera moment i processen som bidrog till att de tyckte mer eller mindre om ett spel. Framtida arbeten skulle kunna undersöka samma frågeställning på fler spelare av olika identitet, ålder och bakgrund samt fler variationer av multiplayer FPS-spel för att öka djupet och nyansen för frågeställningen.

I den här studien undersöks potentialen hos Large Language Models (LLMs) för att generera engagerande och människolik dialog i rollspelssammanhang. Parametrar som trovärdighet, relaterbarhet och följdriktighet tilldelas dialog, och dess påverkan vad gäller preferens undersöks och diskuteras. Dialog genererad av två olika LLMs samt dialog skriven av två mänskliga författare av olika erfarenhetsnivåer ställs mot varandra som svar på fördefinierade uttalanden, för att sedan analyseras utifrån deltagarnas preferenser. Resultaten visar att dialog från mänskliga författare generellt sett föredras, vilket understryker betydelsen av dialogens kvalitativa aspekter. Detta belyser både potentialen och begränsningarna hos nuvarande Artificiell Intelligens (AI) för att skapa dialog i rollspel, och pekar på vikten av vidare forskning för att förbättra AI-modellernas förmåga att generera trovärdig och relaterbar dialog. Studien bidrar till förståelsen av AIs roll i framtida spelutveckling och dess möjligheter att förhöja spelupplevelsen genom förbättrad interaktivitet och mer djupgående narrativ.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

This paper is a qualitative study of signs and associations that seemingly communicate the influence of film tropes on female character design in video games. It analyzes and correlates the visual attributes and characteristics of the League of Legends character Zeri with the traditional attributes and trends of the Manic Pixie Dream Girl (MPDG) film trope, and applies theories within women’s representation and gender to examine the results. The findings suggest that Zeris design and description communicates the traditional characteristics of the MPDG such as quirky, energetic, nostalgic, retro, cute and “twee” and that several of these attributes may reflect an idealized portrayal of the female character rooted in fictive stereotypes. Furthermore the paper highlights the complex interaction between design elements and their ability to communicate (possibly unintended) concepts, and the concepts ability to transcend media formats. This paper includes a design documentation after page 25 called "Kalasklister i Djurparken", which is the second part of the final exam project(s) at the Visual Communication program at Malmö University. "Kalasklister i Djurparken" is an image bank that aims to update the marketing of Helsingborg's djur- och lekpark (zoo and playground) in order to appeal more to children.

Vi har valt att utforska hur belöningssystem förhåller sig mellan tre populära Open World RPG-spel: Genshin Impact, World of Warcraft och Elden Ring. Detta gjordes genom att undersöka yttre belöningar i form av slumpmässiga och Förbestämda belöningar mellan titlarna genom bakgrundsforskning av spelens belöningar, tidigare publiceringar av forskning, samt genom att reflektera över våra egna erfarenheter av de utvalda spelen. Belöningssystemen analyserades sedan genom tre investerbara variabler; tid, möda och pengar.