Search

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige. Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, k

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige. Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, k