Search

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivn, Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire bu, Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivn, Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire bu, Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

As of 2018, 55% of the world population resides in urban areas. This proportion is projected to increase to 68% by 2050 (United Nations 2018). The Stockholm region is no exception to this urbanizing trend: the population of Stockholm City has risen by 28% since the year 2000. One of the major consequences of urbanization is the transformation of land cover from rural/natural environments to impervious surfaces that support diverse forms of human activity. These transformations impact local geology, climate, hydrology, flora and fauna and human-life supporting ecosystem services in the region where they occur. Mapping and analysis of land-cover change in urban regions and monitoring their environmental impact is therefore of vital importance for evaluating policy options for future growth and promoting sustainable urban development.The overall objective of this research is to investigate the extent of urbanization and analyze its environmental impact in and around selected major cities in North America, Europe and Asia by evaluating change in relevant environmental indicators, from local to regional scales. The urban regions examined are the Greater Toronto Area in Canada, Stockholm City, region and County in Sweden and Shanghai in China. The analyses are based on classifications of optical satellite imagery at medium to high spatial resolutions (i.e, Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI and QuickBird-2/WorldView-2) between 1985 and 2018. Various classification techniques (maximum likelihood under urban/rural masks, object-based image analysis with rule-based or support vector machine classifiers) were used with combinations of spectral, shape and textural input features to obtain high accuracy classifications. Environmental indicators such as landscape metrics, urbanization indices, buffer/edge/proximity analysis, ecosystem service valuation and provision bundles as well as habitat connectivity were calculated based on the classifications and used to estimate, År 2050 förväntas 68 % av världens befolkning bo i urbana områden, jämfört med dagens 55 % (FN 2018). Stockholmsregionen utgör inget undantag i urbaniseringstrenden: befolkningen i Stockholms stad har ökat med 28 % sedan år 2000. En av de största följderna av urbanisering är markförvandling från lantliga och naturliga miljöer till bebyggda ytor, ämnade för olika former av mänskligt aktivitet. Förvandlingen påverkar lokal geologi, klimat, hydrologi, flora, fauna och ekosystemtjänster som bidrar till att understödja mänskligt liv. Kartläggning och analys av förändringar av marktäcket i urbana regioner och att hålla deras miljöpåverkan under uppsikt är därför kritiskt för att kunna utvärdera politiskt alternativ för framtida tillväxt och stödja hållbar storstadsutveckling.Det övergripande målet med denna forskning är att undersöka urbaniseringens utbredning och dess potentiella miljöpåverkan i regioner i och omkring utvalda storstäder i Nordamerika, Europa och Asien, genom förändringsanalys av relevanta miljöindikatorer, från lokal till regional nivå. De utvalda urbana regionerna är Toronto och dess omgivning i Kanada (Greater Toronto Area), Stockholms stad, region och län i Sverige och Shanghai i Kina. Analyserna baseras på klassificeringar av optiska satellitbilder (Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI och Quickbird-2/WorldView-2) från mellan 1985 och 2018. Olika klassificeringstekniker (”maximum likelihood” klassificering under urbana/agrar maskeringar, objektorienterad analys med regelbaserad eller stödvektormaskin klassificering) användes med kombinerade spektral-, form- och texturdrag som indata för att höja noggrannheten. Miljöindikatorer så som landskapsnyckeltal, urbaniseringsindex, buffer-/kant-/närhetsanalys, ekosystemtjänstvärdering eller försöjningsgrupperingar och habitatnätverkskonnektivitet har beräknats baserad på klassificeringarna och har använts för att uppskatta urbaniseringens miljöpåverkan.Resultaten visar olika grader av urban tillväxt och, QC 20191118

As of 2018, 55% of the world population resides in urban areas. This proportion is projected to increase to 68% by 2050 (United Nations 2018). The Stockholm region is no exception to this urbanizing trend: the population of Stockholm City has risen by 28% since the year 2000. One of the major consequences of urbanization is the transformation of land cover from rural/natural environments to impervious surfaces that support diverse forms of human activity. These transformations impact local geology, climate, hydrology, flora and fauna and human-life supporting ecosystem services in the region where they occur. Mapping and analysis of land-cover change in urban regions and monitoring their environmental impact is therefore of vital importance for evaluating policy options for future growth and promoting sustainable urban development.The overall objective of this research is to investigate the extent of urbanization and analyze its environmental impact in and around selected major cities in North America, Europe and Asia by evaluating change in relevant environmental indicators, from local to regional scales. The urban regions examined are the Greater Toronto Area in Canada, Stockholm City, region and County in Sweden and Shanghai in China. The analyses are based on classifications of optical satellite imagery at medium to high spatial resolutions (i.e, Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI and QuickBird-2/WorldView-2) between 1985 and 2018. Various classification techniques (maximum likelihood under urban/rural masks, object-based image analysis with rule-based or support vector machine classifiers) were used with combinations of spectral, shape and textural input features to obtain high accuracy classifications. Environmental indicators such as landscape metrics, urbanization indices, buffer/edge/proximity analysis, ecosystem service valuation and provision bundles as well as habitat connectivity were calculated based on the classifications and used to estimate, År 2050 förväntas 68 % av världens befolkning bo i urbana områden, jämfört med dagens 55 % (FN 2018). Stockholmsregionen utgör inget undantag i urbaniseringstrenden: befolkningen i Stockholms stad har ökat med 28 % sedan år 2000. En av de största följderna av urbanisering är markförvandling från lantliga och naturliga miljöer till bebyggda ytor, ämnade för olika former av mänskligt aktivitet. Förvandlingen påverkar lokal geologi, klimat, hydrologi, flora, fauna och ekosystemtjänster som bidrar till att understödja mänskligt liv. Kartläggning och analys av förändringar av marktäcket i urbana regioner och att hålla deras miljöpåverkan under uppsikt är därför kritiskt för att kunna utvärdera politiskt alternativ för framtida tillväxt och stödja hållbar storstadsutveckling.Det övergripande målet med denna forskning är att undersöka urbaniseringens utbredning och dess potentiella miljöpåverkan i regioner i och omkring utvalda storstäder i Nordamerika, Europa och Asien, genom förändringsanalys av relevanta miljöindikatorer, från lokal till regional nivå. De utvalda urbana regionerna är Toronto och dess omgivning i Kanada (Greater Toronto Area), Stockholms stad, region och län i Sverige och Shanghai i Kina. Analyserna baseras på klassificeringar av optiska satellitbilder (Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI och Quickbird-2/WorldView-2) från mellan 1985 och 2018. Olika klassificeringstekniker (”maximum likelihood” klassificering under urbana/agrar maskeringar, objektorienterad analys med regelbaserad eller stödvektormaskin klassificering) användes med kombinerade spektral-, form- och texturdrag som indata för att höja noggrannheten. Miljöindikatorer så som landskapsnyckeltal, urbaniseringsindex, buffer-/kant-/närhetsanalys, ekosystemtjänstvärdering eller försöjningsgrupperingar och habitatnätverkskonnektivitet har beräknats baserad på klassificeringarna och har använts för att uppskatta urbaniseringens miljöpåverkan.Resultaten visar olika grader av urban tillväxt och, QC 20191118

As of 2018, 55% of the world population resides in urban areas. This proportion is projected to increase to 68% by 2050 (United Nations 2018). The Stockholm region is no exception to this urbanizing trend: the population of Stockholm City has risen by 28% since the year 2000. One of the major consequences of urbanization is the transformation of land cover from rural/natural environments to impervious surfaces that support diverse forms of human activity. These transformations impact local geology, climate, hydrology, flora and fauna and human-life supporting ecosystem services in the region where they occur. Mapping and analysis of land-cover change in urban regions and monitoring their environmental impact is therefore of vital importance for evaluating policy options for future growth and promoting sustainable urban development.The overall objective of this research is to investigate the extent of urbanization and analyze its environmental impact in and around selected major cities in North America, Europe and Asia by evaluating change in relevant environmental indicators, from local to regional scales. The urban regions examined are the Greater Toronto Area in Canada, Stockholm City, region and County in Sweden and Shanghai in China. The analyses are based on classifications of optical satellite imagery at medium to high spatial resolutions (i.e, Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI and QuickBird-2/WorldView-2) between 1985 and 2018. Various classification techniques (maximum likelihood under urban/rural masks, object-based image analysis with rule-based or support vector machine classifiers) were used with combinations of spectral, shape and textural input features to obtain high accuracy classifications. Environmental indicators such as landscape metrics, urbanization indices, buffer/edge/proximity analysis, ecosystem service valuation and provision bundles as well as habitat connectivity were calculated based on the classifications and used to estimate, År 2050 förväntas 68 % av världens befolkning bo i urbana områden, jämfört med dagens 55 % (FN 2018). Stockholmsregionen utgör inget undantag i urbaniseringstrenden: befolkningen i Stockholms stad har ökat med 28 % sedan år 2000. En av de största följderna av urbanisering är markförvandling från lantliga och naturliga miljöer till bebyggda ytor, ämnade för olika former av mänskligt aktivitet. Förvandlingen påverkar lokal geologi, klimat, hydrologi, flora, fauna och ekosystemtjänster som bidrar till att understödja mänskligt liv. Kartläggning och analys av förändringar av marktäcket i urbana regioner och att hålla deras miljöpåverkan under uppsikt är därför kritiskt för att kunna utvärdera politiskt alternativ för framtida tillväxt och stödja hållbar storstadsutveckling.Det övergripande målet med denna forskning är att undersöka urbaniseringens utbredning och dess potentiella miljöpåverkan i regioner i och omkring utvalda storstäder i Nordamerika, Europa och Asien, genom förändringsanalys av relevanta miljöindikatorer, från lokal till regional nivå. De utvalda urbana regionerna är Toronto och dess omgivning i Kanada (Greater Toronto Area), Stockholms stad, region och län i Sverige och Shanghai i Kina. Analyserna baseras på klassificeringar av optiska satellitbilder (Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI och Quickbird-2/WorldView-2) från mellan 1985 och 2018. Olika klassificeringstekniker (”maximum likelihood” klassificering under urbana/agrar maskeringar, objektorienterad analys med regelbaserad eller stödvektormaskin klassificering) användes med kombinerade spektral-, form- och texturdrag som indata för att höja noggrannheten. Miljöindikatorer så som landskapsnyckeltal, urbaniseringsindex, buffer-/kant-/närhetsanalys, ekosystemtjänstvärdering eller försöjningsgrupperingar och habitatnätverkskonnektivitet har beräknats baserad på klassificeringarna och har använts för att uppskatta urbaniseringens miljöpåverkan.Resultaten visar olika grader av urban tillväxt och, QC 20191118

As of 2018, 55% of the world population resides in urban areas. This proportion is projected to increase to 68% by 2050 (United Nations 2018). The Stockholm region is no exception to this urbanizing trend: the population of Stockholm City has risen by 28% since the year 2000. One of the major consequences of urbanization is the transformation of land cover from rural/natural environments to impervious surfaces that support diverse forms of human activity. These transformations impact local geology, climate, hydrology, flora and fauna and human-life supporting ecosystem services in the region where they occur. Mapping and analysis of land-cover change in urban regions and monitoring their environmental impact is therefore of vital importance for evaluating policy options for future growth and promoting sustainable urban development.The overall objective of this research is to investigate the extent of urbanization and analyze its environmental impact in and around selected major cities in North America, Europe and Asia by evaluating change in relevant environmental indicators, from local to regional scales. The urban regions examined are the Greater Toronto Area in Canada, Stockholm City, region and County in Sweden and Shanghai in China. The analyses are based on classifications of optical satellite imagery at medium to high spatial resolutions (i.e, Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI and QuickBird-2/WorldView-2) between 1985 and 2018. Various classification techniques (maximum likelihood under urban/rural masks, object-based image analysis with rule-based or support vector machine classifiers) were used with combinations of spectral, shape and textural input features to obtain high accuracy classifications. Environmental indicators such as landscape metrics, urbanization indices, buffer/edge/proximity analysis, ecosystem service valuation and provision bundles as well as habitat connectivity were calculated based on the classifications and used to estimate, År 2050 förväntas 68 % av världens befolkning bo i urbana områden, jämfört med dagens 55 % (FN 2018). Stockholmsregionen utgör inget undantag i urbaniseringstrenden: befolkningen i Stockholms stad har ökat med 28 % sedan år 2000. En av de största följderna av urbanisering är markförvandling från lantliga och naturliga miljöer till bebyggda ytor, ämnade för olika former av mänskligt aktivitet. Förvandlingen påverkar lokal geologi, klimat, hydrologi, flora, fauna och ekosystemtjänster som bidrar till att understödja mänskligt liv. Kartläggning och analys av förändringar av marktäcket i urbana regioner och att hålla deras miljöpåverkan under uppsikt är därför kritiskt för att kunna utvärdera politiskt alternativ för framtida tillväxt och stödja hållbar storstadsutveckling.Det övergripande målet med denna forskning är att undersöka urbaniseringens utbredning och dess potentiella miljöpåverkan i regioner i och omkring utvalda storstäder i Nordamerika, Europa och Asien, genom förändringsanalys av relevanta miljöindikatorer, från lokal till regional nivå. De utvalda urbana regionerna är Toronto och dess omgivning i Kanada (Greater Toronto Area), Stockholms stad, region och län i Sverige och Shanghai i Kina. Analyserna baseras på klassificeringar av optiska satellitbilder (Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI och Quickbird-2/WorldView-2) från mellan 1985 och 2018. Olika klassificeringstekniker (”maximum likelihood” klassificering under urbana/agrar maskeringar, objektorienterad analys med regelbaserad eller stödvektormaskin klassificering) användes med kombinerade spektral-, form- och texturdrag som indata för att höja noggrannheten. Miljöindikatorer så som landskapsnyckeltal, urbaniseringsindex, buffer-/kant-/närhetsanalys, ekosystemtjänstvärdering eller försöjningsgrupperingar och habitatnätverkskonnektivitet har beräknats baserad på klassificeringarna och har använts för att uppskatta urbaniseringens miljöpåverkan.Resultaten visar olika grader av urban tillväxt och, QC 20191118

As of 2018, 55% of the world population resides in urban areas. This proportion is projected to increase to 68% by 2050 (United Nations 2018). The Stockholm region is no exception to this urbanizing trend: the population of Stockholm City has risen by 28% since the year 2000. One of the major consequences of urbanization is the transformation of land cover from rural/natural environments to impervious surfaces that support diverse forms of human activity. These transformations impact local geology, climate, hydrology, flora and fauna and human-life supporting ecosystem services in the region where they occur. Mapping and analysis of land-cover change in urban regions and monitoring their environmental impact is therefore of vital importance for evaluating policy options for future growth and promoting sustainable urban development.The overall objective of this research is to investigate the extent of urbanization and analyze its environmental impact in and around selected major cities in North America, Europe and Asia by evaluating change in relevant environmental indicators, from local to regional scales. The urban regions examined are the Greater Toronto Area in Canada, Stockholm City, region and County in Sweden and Shanghai in China. The analyses are based on classifications of optical satellite imagery at medium to high spatial resolutions (i.e, Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI and QuickBird-2/WorldView-2) between 1985 and 2018. Various classification techniques (maximum likelihood under urban/rural masks, object-based image analysis with rule-based or support vector machine classifiers) were used with combinations of spectral, shape and textural input features to obtain high accuracy classifications. Environmental indicators such as landscape metrics, urbanization indices, buffer/edge/proximity analysis, ecosystem service valuation and provision bundles as well as habitat connectivity were calculated based on the classifications and used to estimate, År 2050 förväntas 68 % av världens befolkning bo i urbana områden, jämfört med dagens 55 % (FN 2018). Stockholmsregionen utgör inget undantag i urbaniseringstrenden: befolkningen i Stockholms stad har ökat med 28 % sedan år 2000. En av de största följderna av urbanisering är markförvandling från lantliga och naturliga miljöer till bebyggda ytor, ämnade för olika former av mänskligt aktivitet. Förvandlingen påverkar lokal geologi, klimat, hydrologi, flora, fauna och ekosystemtjänster som bidrar till att understödja mänskligt liv. Kartläggning och analys av förändringar av marktäcket i urbana regioner och att hålla deras miljöpåverkan under uppsikt är därför kritiskt för att kunna utvärdera politiskt alternativ för framtida tillväxt och stödja hållbar storstadsutveckling.Det övergripande målet med denna forskning är att undersöka urbaniseringens utbredning och dess potentiella miljöpåverkan i regioner i och omkring utvalda storstäder i Nordamerika, Europa och Asien, genom förändringsanalys av relevanta miljöindikatorer, från lokal till regional nivå. De utvalda urbana regionerna är Toronto och dess omgivning i Kanada (Greater Toronto Area), Stockholms stad, region och län i Sverige och Shanghai i Kina. Analyserna baseras på klassificeringar av optiska satellitbilder (Landsat TM/ETM+, SPOT 1/5, Sentinel-2A MSI och Quickbird-2/WorldView-2) från mellan 1985 och 2018. Olika klassificeringstekniker (”maximum likelihood” klassificering under urbana/agrar maskeringar, objektorienterad analys med regelbaserad eller stödvektormaskin klassificering) användes med kombinerade spektral-, form- och texturdrag som indata för att höja noggrannheten. Miljöindikatorer så som landskapsnyckeltal, urbaniseringsindex, buffer-/kant-/närhetsanalys, ekosystemtjänstvärdering eller försöjningsgrupperingar och habitatnätverkskonnektivitet har beräknats baserad på klassificeringarna och har använts för att uppskatta urbaniseringens miljöpåverkan.Resultaten visar olika grader av urban tillväxt och, QC 20191118

Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt. Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna. Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel. Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sin

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer. I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar. Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt. Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna. Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel. Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sin

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer. I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar. Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten., PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources. Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten., PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources. Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de

Validerat; 20101217 (root)

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de

Populärvetenskaplig sammanfattning: När kontinentalplattor kolliderar bildas bergskedjor på plattornas kanter. Dessa processer har exempelvis bildat Himalaya genom att den indiska plattan har kolliderat med den asiatiska. På ett liknande sätt har den skandinaviska fjällkedjan bildats när de två kontinenterna Baltica (Skandinavien) och Laurentia (Nordamerika och Grönland) kolliderade under silur, för ca 430-420 miljoner år sedan. Baltica pressades då ned under Laurentia och stora flak av berggrunden (skollor) skjuvades upp på Baltica. Dessa skollor bildade den kaledoniska fjällkedjan. I Sareks nationalpark, nordvästra Lappland, utgörs Seveskollkomplexet av fyra skollor; Mihká, Sarektjåhkkå, Sierggavágge och Tsähkkok. Dessa skollor härrör från Balticas västliga kontinentkant, men har under bergskedjebildningen utsatts för mycket varierande metamorfos (omvandling). Mihká- och Tsähkkok-skollorna (den understa resp. den översta av Seveskollorna i området) har metamorfoserats i eklogitfacies (hög P-metamorfos) medan de mellanliggande skollorna (Sierggavágge och Sarektjåhkkå) är betydligt mer välbevarade. För att kunna förklara dessa metamorfa kontraster krävs att alla de ingående skollorna är väl studerade och beskrivna. Den nyligen definierade Sierggavággeskollan har i den här studien studerats med avseende på bergartssammansättning och omvandlingsgrad. Sierggavággeskollan består till största delen av mafiter som har minst två olika ursprung. En del av mafiterna har en kemisk sammansättning som överenstämmer med Sarektjåhkkåskollans mafiter. Detta tillsammans med den tydliga lagergeometri som Sierggavággeskollan uppvisar, tolkas som att en del av mafiterna i Sierggavággeskollan har ett gemensmat ursprung med Sarektjåhkkåskollans mafiska bergarter. Övriga bergarter har en kemisk och en mineralogisk sammansättning som motsvarar grundhavssediment. Dessa resultat bekräftar att Sierggavággeskollan har bildats på den yttersta kanten av Balticas passiva kontinentkant., The Sierggavágge Nappe (SiN) belongs to the Seve Nappe Complex (SNC), which is the tectonic unit that forms the topographic backbone of the Scandinavian Caledonides. The rocks of the SNC derive from the Vendian- Ordovician passive continental margin between cratonic Baltica and the Iapetus Ocean. This passive margin underwent stretching over at least 80 Ma and a complex orogenic evolution during the Caledonian Orogeny, reflected in strong contrasts in metamorphic and strain patterns within and between the thrust sheets in the SNC. In a key position between the Sarektjåhkkå Nappe and the Tsähkkok Nappe is the SiN, which has not previously been studied in any detail. In order to understand the geologic evolution of the orogen in general, and the emplacement of the eclogites in the Tsähkkok Nappe or the preservation of the dyke swarms and sedimentary structures in the Sarektjåhkkå Nappe in particular, the composition and origin of the SiN must be known. The SiN is dominated by metamorphosed mafic rocks, locally reaching 80-100% of the nappe’s volume. Graphitic marbles and garnet-mica schists constitute the remaining part. The graphite-bearing marble has previously been used as a lead horizon for the Sarek Lens, which incorporated both the Sarektjåhkkå and Sierggavagge Nappes. However, graphite marble has not been encountered in the Sarektjåhkkå Nappe. The metamorphic grade in SiN ranges from upper greenschist to lower amphibolite facies. The different rock types of the SiN occur in parallel, intercalating layers. The sequence of the layers shows that the protoliths were part of a volcanic-sedimentary sequence; no dykes have been encountered. The mafic rocks had both magmatic and sedimentary protoliths, and the metasediments most likely formed in shallow water. The magmatic mafic rocks are chemically similar to the dykes of the Sarektjåhkkå Nappe. The rocks of SiN thus formed by deposition of sediments and volcanic material in an active volcanic setting. The volcanic ma, Seveskollkomplexet i de norra delarna av Sareks nationalpark, Kaledoniderna, kännetecknas av stora metamorfa kontraster. Sarektjåhkkåskollan, vars litologier är bäst bevarade, finns emellan två eklogitiserade skollor, Mihká- och Tsähkkokskollorna. I en nyckelposition mellan Sarektjåhkkåskollan och Tsähkkokskollan finns Sierggavággeskollan. Denna skolla har upplevt en betydligt lägre metamorfos, i gränsen mellan grönskiffer- och amfibolitfacies. Att förstå i vilken miljö dessa skollor har bildats och att försöka hitta en möjlig modell för hur de har transporterats till sina nuvarande positioner är viktigt för förståelsen av orogena processer. Förutom strukturgeologiska undersökningar behövs också provenans- och geokemiska undersökningar. Sierggavággeskollan består till största delen av mafiska eller intermediära bergarter som ibland utgör 80-100% av skollan. Granatglimmerskiffer och en grafitförande marmor finns också representerade. Grafitmarmorn benämndes tidigare Keddåive-dolomit och utgör en ledhorisont i Sierggavággeskollan. De mineralogiska studierna visar dock att bergarten är kalcitisk. Sierggavággeskollan har en tydlig lagergeometri där alla litologiska enheter ligger ovanpå varandra och aldrig syns skära lagerföljden. Detta, tillsammans med de geokemiska undersökningarna tyder på att Sarektjåhkkåskollans mafiska bergarter fungerat som matargångar åt åtminstone en del av Sierggavággeskollans mafiter. Omlagrade vulkaniter kan vara möjliga ursprungsbergarter till de övriga mafiterna. Protoliter till granatglimmerskiffern och grafitmarmorn verkar vara kalciumrika grundhavssediment. Strukturgeologiska data tillsammans med Sierggavággeskollans metamorfa utveckling och kemiska sammansättning ligger till grund för den modell som placerar bildningsmiljön för skollans bergarter längst ut på Balticas passiva kontinentkant. Vulkanism och sedimentation har varit de dominerande processerna som bildat bergarterna kring 610 Ma. Under den finnmarkiska fasen av den kaledonis

IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut., IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut.

IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut., IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut.