Search

The aim of this study is to examine how teachers at lower secondary level schools in the swedish school system interpret their role as teachers against the background of what media and reseachers call a neoliberalized school. Since the 1990s the swedish school system has adapted a decentralized and free market governing logic. Following this change is critique of its concequences on the school, the teaching and the students which is covered by both researchers and media. The neoliberalization of the school system is well explored with a predominant placement at a macro level portraying the school’s diversification at a system level that focuses on the principles and intentions behind the schools change and their consequences. The teachers are researched in some articles but often from an outside perspective instead of an inside perspective with the teachers’ own reflections. In this study the teachers’ own reflections on the effect of neoliberalized school on their roles as teachers are studied aswell as the relationship between the professional role and the private role and if and how they perceive the affect of neoliberalism on both the professional and the private role. This was conducted through semistructured interviews with five lower secondary school teachers in the medium sized city Växjö in Sweden. The results show that the respondents does not feel affected in their teacher role by neoliberal values of the system but they reflect on the theoretical differences between private and municipal schools and material consequences on the professional practice.

Vi har undersökt ledarskap och betydelsen av sociala interaktioner ur ensemblelärares perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur ensemblelärare arbetar med sociala interaktioner och gruppdynamik i undervisningen. Studien utgår från lärare som arbetar, eller har arbetat, med ensembleundervisning på gymnasial nivå. Därav har vi utformat forskningsfrågorna: Hur resonerar lärare kring sin roll att påverka sociala interaktioner i ensembleundervisning? Vilka metoder och strategier använder lärare för att stödja gruppdynamiken i ensembleundervisningen? Litteraturen som presenteras är kopplat till våra ämnen om sociala interaktioner, gruppdynamik och lärarens roll. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med avsikt att undersöka ensemblelärares metoder, strategier och erfarenheter kring gruppdynamik. Resultatet visar att samtliga informanter ser en koppling mellan gruppens sociala samverkan och deras musikaliska prestationer. Det finns även en samsyn i att kommunikation, verbal såsom icke-verbal är en avgörande faktor för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar även att informanterna menar att det krävs en lyhördhet och anpassningsförmåga för att som lärare kunna skapa ett gott klimat inom ensembleundervisningen. Våra slutsatser presenterar en stark koppling mellan sociala interaktioner och elevers musikaliska, gruppdynamiska och sociala utveckling. Ett framgående tema är lärarens förmåga att växla mellan en aktiv eller mer elevinkluderande ledarroll beroende på gruppens skede, där lärarens metoder och strategier varierar beroende på hens personlighet och erfarenheter., We have examined leadership and the significance of social interactions from the perspective of ensemble teachers. The purpose of our study is to investigate how ensemble teachers work with social interaction and group dynamics in education. The study is based on teachers who work, or have worked, with ensemble teaching at high school level. Hence, we have formulated the research questions: How do teachers view their role in influencing social interactions in ensemble education? What methods and strategies do teachers use to support group dynamics in ensemble education? We selected literature according to our purpose and what is presented is related to our topics about social interactions, group dynamics, and the teacher’s role. We conducted semi-structured interviews with ensemble teachers with the intention to investigate their methods, strategies, and experiences around group dynamics. The results show that all informants see a connection between the group’s social cooperation and their musical performances. There is also a consensus that communication, both verbal and non-verbal, is a crucial factor in promoting group dynamics. The results also indicate that informants believe that sensitivity and adaptability are required for a teacher to create a good climate within ensemble education. Our conclusions present a strong connection between social interactions and students' musical, group dynamic, and social development. A prominent theme is the teacher's ability to switch between an active or more student-inclusive leadership role depending on the group's stage, where the teacher's methods and strategies vary depending on their personality and experiences.

Vi har undersökt ledarskap och betydelsen av sociala interaktioner ur ensemblelärares perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur ensemblelärare arbetar med sociala interaktioner och gruppdynamik i undervisningen. Studien utgår från lärare som arbetar, eller har arbetat, med ensembleundervisning på gymnasial nivå. Därav har vi utformat forskningsfrågorna: Hur resonerar lärare kring sin roll att påverka sociala interaktioner i ensembleundervisning? Vilka metoder och strategier använder lärare för att stödja gruppdynamiken i ensembleundervisningen? Litteraturen som presenteras är kopplat till våra ämnen om sociala interaktioner, gruppdynamik och lärarens roll. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med avsikt att undersöka ensemblelärares metoder, strategier och erfarenheter kring gruppdynamik. Resultatet visar att samtliga informanter ser en koppling mellan gruppens sociala samverkan och deras musikaliska prestationer. Det finns även en samsyn i att kommunikation, verbal såsom icke-verbal är en avgörande faktor för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar även att informanterna menar att det krävs en lyhördhet och anpassningsförmåga för att som lärare kunna skapa ett gott klimat inom ensembleundervisningen. Våra slutsatser presenterar en stark koppling mellan sociala interaktioner och elevers musikaliska, gruppdynamiska och sociala utveckling. Ett framgående tema är lärarens förmåga att växla mellan en aktiv eller mer elevinkluderande ledarroll beroende på gruppens skede, där lärarens metoder och strategier varierar beroende på hens personlighet och erfarenheter., We have examined leadership and the significance of social interactions from the perspective of ensemble teachers. The purpose of our study is to investigate how ensemble teachers work with social interaction and group dynamics in education. The study is based on teachers who work, or have worked, with ensemble teaching at high school level. Hence, we have formulated the research questions: How do teachers view their role in influencing social interactions in ensemble education? What methods and strategies do teachers use to support group dynamics in ensemble education? We selected literature according to our purpose and what is presented is related to our topics about social interactions, group dynamics, and the teacher’s role. We conducted semi-structured interviews with ensemble teachers with the intention to investigate their methods, strategies, and experiences around group dynamics. The results show that all informants see a connection between the group’s social cooperation and their musical performances. There is also a consensus that communication, both verbal and non-verbal, is a crucial factor in promoting group dynamics. The results also indicate that informants believe that sensitivity and adaptability are required for a teacher to create a good climate within ensemble education. Our conclusions present a strong connection between social interactions and students' musical, group dynamic, and social development. A prominent theme is the teacher's ability to switch between an active or more student-inclusive leadership role depending on the group's stage, where the teacher's methods and strategies vary depending on their personality and experiences.

The aim of this study is to examine how teachers at lower secondary level schools in the swedish school system interpret their role as teachers against the background of what media and reseachers call a neoliberalized school. Since the 1990s the swedish school system has adapted a decentralized and free market governing logic. Following this change is critique of its concequences on the school, the teaching and the students which is covered by both researchers and media. The neoliberalization of the school system is well explored with a predominant placement at a macro level portraying the school’s diversification at a system level that focuses on the principles and intentions behind the schools change and their consequences. The teachers are researched in some articles but often from an outside perspective instead of an inside perspective with the teachers’ own reflections. In this study the teachers’ own reflections on the effect of neoliberalized school on their roles as teachers are studied aswell as the relationship between the professional role and the private role and if and how they perceive the affect of neoliberalism on both the professional and the private role. This was conducted through semistructured interviews with five lower secondary school teachers in the medium sized city Växjö in Sweden. The results show that the respondents does not feel affected in their teacher role by neoliberal values of the system but they reflect on the theoretical differences between private and municipal schools and material consequences on the professional practice.

Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.

Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.

Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

I denna studie har vi valt att belysa de utmaningar nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa upplevt under sin första tid som yrkesverksam samt vilka avsaknader de känt i form av stöd eller förberedelser från antingen huvudman eller universitetsutbildningen. Studien påvisar att de främsta utmaningar som respondenterna nämner är kopplade till att hitta sin egen lärarstil, att anpassa undervisningen, att planera, att bedöma, en avsaknad av introduktionsperiod och en ensamhet i yrket. Resultatet påvisar även vad respondenterna upplevt som en avsaknad från universitetsutbildningen där en avsaknad av förberedelser gällande planering tas upp. Studien är en kvalitativ sådan där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa som har arbetat mellan ett och tre år. De främsta utmaningarna som respondenterna har upplevt under sina första tid som yrkesverksam har vi sedermera kategoriserat in under Vonks tre dimensioner: den personliga, den professionella samt den ekologiska. Kategoriseringen har skett för att förtydliga skillnaderna av de olika utmaningarnas natur. Resultatet påvisar även hur respondenterna tenderar att hantera dessa utmaningar i den mån de kan, exempelvis genom att skapa relationer till eleverna men även genom det kollegiala samarbetet. Resultatet och metoden har sedan diskuterats, resultatet i förhållande till tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.

Lärarhandledningar för matematikundervisning kan designas på olika sätt och ger därigenom olika typer av stöd för läraren att genomföra undervisningen. En lärarhandlednings design kan alltså mediera idéer och direktiv som kan påverka lärarens genomförande av undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur läromedels design kan bidra till att påverka undervisningens karaktär. Syftet uppfylls genom observationer av fyra matematiklektioner som utgick ifrån två läromedel med olika design, med uppföljande intervjuer. Resultatet, som är en karaktärisering av undervisningen som observerades utifrån de två olika läromedlen, indikerar att designen av en lärarhandledning på flera sätt medierar agerande i planering och genomförande av undervisning., Teachers’ guides in mathematics can be designed in different ways and thereby provide various supports for the teacher to carry out teaching activities. A teachers´ guide in mathematics can mediate ideas and directives that affects the teaching strategies in the classroom. The aim of this study is to investigate whether, and in that case how, the design of the learning materials can contribute to affect the nature of the teaching. The aim is fulfilled by observing four mathematic lessons which was based on two learning materials with different designs, with follow-up interviews. The results, which is a characterization of the teaching that was observed based on the two different teaching materials indicates that the design of a teacher's guide in several ways mediates action in planning and implementation of teaching.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Lärarhandledningar för matematikundervisning kan designas på olika sätt och ger därigenom olika typer av stöd för läraren att genomföra undervisningen. En lärarhandlednings design kan alltså mediera idéer och direktiv som kan påverka lärarens genomförande av undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur läromedels design kan bidra till att påverka undervisningens karaktär. Syftet uppfylls genom observationer av fyra matematiklektioner som utgick ifrån två läromedel med olika design, med uppföljande intervjuer. Resultatet, som är en karaktärisering av undervisningen som observerades utifrån de två olika läromedlen, indikerar att designen av en lärarhandledning på flera sätt medierar agerande i planering och genomförande av undervisning., Teachers’ guides in mathematics can be designed in different ways and thereby provide various supports for the teacher to carry out teaching activities. A teachers´ guide in mathematics can mediate ideas and directives that affects the teaching strategies in the classroom. The aim of this study is to investigate whether, and in that case how, the design of the learning materials can contribute to affect the nature of the teaching. The aim is fulfilled by observing four mathematic lessons which was based on two learning materials with different designs, with follow-up interviews. The results, which is a characterization of the teaching that was observed based on the two different teaching materials indicates that the design of a teacher's guide in several ways mediates action in planning and implementation of teaching.

I denna studie har vi valt att belysa de utmaningar nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa upplevt under sin första tid som yrkesverksam samt vilka avsaknader de känt i form av stöd eller förberedelser från antingen huvudman eller universitetsutbildningen. Studien påvisar att de främsta utmaningar som respondenterna nämner är kopplade till att hitta sin egen lärarstil, att anpassa undervisningen, att planera, att bedöma, en avsaknad av introduktionsperiod och en ensamhet i yrket. Resultatet påvisar även vad respondenterna upplevt som en avsaknad från universitetsutbildningen där en avsaknad av förberedelser gällande planering tas upp. Studien är en kvalitativ sådan där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa som har arbetat mellan ett och tre år. De främsta utmaningarna som respondenterna har upplevt under sina första tid som yrkesverksam har vi sedermera kategoriserat in under Vonks tre dimensioner: den personliga, den professionella samt den ekologiska. Kategoriseringen har skett för att förtydliga skillnaderna av de olika utmaningarnas natur. Resultatet påvisar även hur respondenterna tenderar att hantera dessa utmaningar i den mån de kan, exempelvis genom att skapa relationer till eleverna men även genom det kollegiala samarbetet. Resultatet och metoden har sedan diskuterats, resultatet i förhållande till tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Syftet med studien är att undersöka integrationen av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och på vilket sätt dessa verktyg kan påverka elevers läs-och skrivinlärning i årskurs 3. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med ett antal lärare, vars erfarenheter och åsikter analyserades. Genom intervjuerna framkom det att lärarna generellt sett ser fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen, såsom ökad motivation hos eleverna och möjligheten till differentiering och individualisering. Slutsatserna av studien visar på betydelsen av att integrera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för att främja elevers lärande och utveckling. Samtidigt identifieras utmaningar såsom den digitala klyftan bland skolor och lärare, vilket pekar på behovet av ökad utbildning och pedagogiskt stöd för att säkerställa en effektiv integration av digitala verktyg i undervisningen.

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.

Children’s physical activity has been reduced because of technical advances in our society. A more comfortable lifestyle has hurt our health, and as a result, the government has decided to increase the hours of physical education. The decision made by the government has had implications on both the teachers’ workload as well as the curriculum. The study’s purpose is to contribute knowledge regarding P.E. teachers’ views on how their role as P.E teachers has been affected by the additional hours, as well as how the content in the curriculum has been affected. Data was collected via a survey. The results show that although most of the P.E teachers feel optimistic about the extra hours, the data also shows that some P.E teachers must adapt to the new timetable and adjust their planning. The additional hours impact the outer and inner frames within the school, such as the lack of internal and external decisions, sports halls, equipment, time, and schedules.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet. I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Min essé är samling av undersökningar, funderingar och teorier om bildning, kunskap, utbildning och lärarrollen i rådande utbildningssystemet. Mina förhoppningar är att essén belyser lärarens yrkesroll i en ny ljus. Jag använder mig av vetenskap och egna exempel som skall spegla av det forsknings området kring utbildningssystem, vad är kunskap och bildning genom ett vetenskapligt arbete, litteratur och praxis i försöket att synliggöra ett lärarens kunnande... Essén är också undersökning om dem viktiga delar av en lärares och skolledningens kunnande i att undervisningen håller sig i livet; att föra samtal och kommunicera, ibland förhandla och att debattera i förhållandet till utbildningssystem.

I detta arbete har musiklärares rolltagande undersökts i enskild musikundervisning på gymnasienivå. Hur lärarna skapar och upprätthåller sina roller har varit i fokus för undersökningen. De observationer som gjorts har analyserats med hjälp av Erving Goffmans perspektiv på sociala interaktioner, med fokus på framträdandet och fasaden. Resultaten visar att de lärare som observerats har gemensamma rollaspekter rörande musikalitet och positiv återkoppling. Implikationer för musikundervisning och förslag på vidare forskning diskuteras även i arbetet., In this essay, music teachers' role-taking has been investigated in one-on-one music education at upper secondary level. How the teachers create and maintain their roles has been the focus of the investigation. The observations made have been analyzed using Erving Goffman's perspective on social interactions, with a focus on the performance and the front. The results show that the teachers observed have commonalities regarding musicality and positive feedback. Implications for music education and suggestions for further research are also discussed in the essay.

Min essé är samling av undersökningar, funderingar och teorier om bildning, kunskap, utbildning och lärarrollen i rådande utbildningssystemet. Mina förhoppningar är att essén belyser lärarens yrkesroll i en ny ljus. Jag använder mig av vetenskap och egna exempel som skall spegla av det forsknings området kring utbildningssystem, vad är kunskap och bildning genom ett vetenskapligt arbete, litteratur och praxis i försöket att synliggöra ett lärarens kunnande... Essén är också undersökning om dem viktiga delar av en lärares och skolledningens kunnande i att undervisningen håller sig i livet; att föra samtal och kommunicera, ibland förhandla och att debattera i förhållandet till utbildningssystem.

I detta arbete har musiklärares rolltagande undersökts i enskild musikundervisning på gymnasienivå. Hur lärarna skapar och upprätthåller sina roller har varit i fokus för undersökningen. De observationer som gjorts har analyserats med hjälp av Erving Goffmans perspektiv på sociala interaktioner, med fokus på framträdandet och fasaden. Resultaten visar att de lärare som observerats har gemensamma rollaspekter rörande musikalitet och positiv återkoppling. Implikationer för musikundervisning och förslag på vidare forskning diskuteras även i arbetet., In this essay, music teachers' role-taking has been investigated in one-on-one music education at upper secondary level. How the teachers create and maintain their roles has been the focus of the investigation. The observations made have been analyzed using Erving Goffman's perspective on social interactions, with a focus on the performance and the front. The results show that the teachers observed have commonalities regarding musicality and positive feedback. Implications for music education and suggestions for further research are also discussed in the essay.

Children’s physical activity has been reduced because of technical advances in our society. A more comfortable lifestyle has hurt our health, and as a result, the government has decided to increase the hours of physical education. The decision made by the government has had implications on both the teachers’ workload as well as the curriculum. The study’s purpose is to contribute knowledge regarding P.E. teachers’ views on how their role as P.E teachers has been affected by the additional hours, as well as how the content in the curriculum has been affected. Data was collected via a survey. The results show that although most of the P.E teachers feel optimistic about the extra hours, the data also shows that some P.E teachers must adapt to the new timetable and adjust their planning. The additional hours impact the outer and inner frames within the school, such as the lack of internal and external decisions, sports halls, equipment, time, and schedules.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet. I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka gymnasielärares erfarenhet av övergången till distansundervisning under Corona pandemin samt vilka konsekvenser den har på lärare-elev relationen och lärarrollen. För att nå förståelse om hur interaktionen med elever har påverkats har jag valt att använda mig av symbolisk interaktionism samt Goffmans dramatugiska perspektiv. Tidigare forskning gjord i Sverige om svenska gymnasielärare presenteras också och relateras till studiens resultat. För att undersöka gymnasielärares erfarenheter och uppfattningar om relationer med elever och deras lärarroll har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervju genomförts digitalt på Google Meet. Intervjuerna har gjorts med fem gymnasielärare på en och samma skola men som undervisar i olika ämnen. Studiens resultat visar på att omställningen till distansundervisning bidragit till en ytterligare stressfaktor till lärarens redan arbetsbelastade vardag men upplevdes samtidigt som en nödvändig lösning för att begränsa smittspridning. De intervjuade lärarna upplevde distansundervisningen som enformig och att den krävde en detaljplanering till skillnad från platsundervisningen där var lärare kunde vara mer spontan. Kommunikation försämrades också vilket i sin tur ledde till svårigheter att upprätthålla relationer med elever och att fånga upp reaktioner. Informanterna påpekade betydelsen av närkontakten och att vara i samma fysiska miljö för att lära ut och motivera elever. Vissa moment upplevdes dock fungera bättre under distansundervisningen såsom bättre kontroll över elevernas pågående arbete. Läraren hade mer tid att gå in och kommentera arbeten vilket möjliggjorde omedelbar återkoppling till elever. Ny klassrums dynamik uppkom under distansundervisningen där tillbakadragna, tysta elever tog mer plats.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera forskning om hur matematikläraresundervisning genom problemlösning i årskurs 4-6 organiseras. Problemlösning är en central del i kursplanen i matematik. Problemlösningsförmåga är också användbart i dagens samhälle. Vi har dock upplevt att många lärare menar att elever har svårigheter med att lösa problem. Därmed är denna litteraturstudie relevant för att synliggöra hur undervisningen genom problemlösning kan organiseras för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Litteratursökningen utfördes både via databassökning och manuell sökning. Databassökningen utgick från UniSearch medan den manuella sökningen baserades på att studera referenslistor. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att lärare kan undervisa genom problemlösning med hjälp av strategier, exempelvis KWL-strategin, digitalt verktyg, metakognitivbaserad kontextuell undervisningsstrategi och strategin arbeta baklänges. Ett annat resultat visade att det är ett flertal organisationsfaktorer som läraren behöver ta hänsyn till vid undervisning genom problemlösning, bland annat syfte och mål med undervisningen samt elevernas förkunskaper.

Den här boken ger en introduktion till multimodal analys av klassrumsinteraktion, och vägledning i socialsemiotik respektive etnometodologisk samtalsanalys. De två utgångspunkterna kan antas för att studera interaktion och skapa underlag för analys och tolkning av fenomen som undervisning, lärande och bedömning samt sociala relationer (fenomen som uppmärksammas inom UVK-kurser). Boken redogör för forskningsprocessens olika steg såsom problemformulering, metoder för datainsamling och analys och erbjuder särskilt verktyg för att genomföra praktiknära studier på vetenskaplig grund. I boken presenteras hur två skilda teoretiska och metodologiska utgångspunkter resulterar i olika undersökningsbara frågor, begreppsanvändning och analysmodeller för studier av interaktion. Här uppmärksammas vikten av ett multimodalt perspektiv på interaktion då språkliga, kroppsliga och materiella aspekter får betydelser för analys och tolkning av olika fenomen.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka gymnasielärares erfarenhet av övergången till distansundervisning under Corona pandemin samt vilka konsekvenser den har på lärare-elev relationen och lärarrollen. För att nå förståelse om hur interaktionen med elever har påverkats har jag valt att använda mig av symbolisk interaktionism samt Goffmans dramatugiska perspektiv. Tidigare forskning gjord i Sverige om svenska gymnasielärare presenteras också och relateras till studiens resultat. För att undersöka gymnasielärares erfarenheter och uppfattningar om relationer med elever och deras lärarroll har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervju genomförts digitalt på Google Meet. Intervjuerna har gjorts med fem gymnasielärare på en och samma skola men som undervisar i olika ämnen. Studiens resultat visar på att omställningen till distansundervisning bidragit till en ytterligare stressfaktor till lärarens redan arbetsbelastade vardag men upplevdes samtidigt som en nödvändig lösning för att begränsa smittspridning. De intervjuade lärarna upplevde distansundervisningen som enformig och att den krävde en detaljplanering till skillnad från platsundervisningen där var lärare kunde vara mer spontan. Kommunikation försämrades också vilket i sin tur ledde till svårigheter att upprätthålla relationer med elever och att fånga upp reaktioner. Informanterna påpekade betydelsen av närkontakten och att vara i samma fysiska miljö för att lära ut och motivera elever. Vissa moment upplevdes dock fungera bättre under distansundervisningen såsom bättre kontroll över elevernas pågående arbete. Läraren hade mer tid att gå in och kommentera arbeten vilket möjliggjorde omedelbar återkoppling till elever. Ny klassrums dynamik uppkom under distansundervisningen där tillbakadragna, tysta elever tog mer plats.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera forskning om hur matematikläraresundervisning genom problemlösning i årskurs 4-6 organiseras. Problemlösning är en central del i kursplanen i matematik. Problemlösningsförmåga är också användbart i dagens samhälle. Vi har dock upplevt att många lärare menar att elever har svårigheter med att lösa problem. Därmed är denna litteraturstudie relevant för att synliggöra hur undervisningen genom problemlösning kan organiseras för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Litteratursökningen utfördes både via databassökning och manuell sökning. Databassökningen utgick från UniSearch medan den manuella sökningen baserades på att studera referenslistor. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att lärare kan undervisa genom problemlösning med hjälp av strategier, exempelvis KWL-strategin, digitalt verktyg, metakognitivbaserad kontextuell undervisningsstrategi och strategin arbeta baklänges. Ett annat resultat visade att det är ett flertal organisationsfaktorer som läraren behöver ta hänsyn till vid undervisning genom problemlösning, bland annat syfte och mål med undervisningen samt elevernas förkunskaper.

Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.

The aim of this study is to find out how middle school teachers, who works in central Stockholm, work with fiction in the Swedish subject to promote the pupils’ motivation in reading fiction and what kind of materials they use to do so. This means that the study aims to investigate the teachers' perspectives in the work of promoting motivation for reading fiction. The methods used to collect material is semi-structured interviews and observations. The material in this study is collected from three teachers. The study is based on the socio-cultural perspective and the motivation theory. The result shows that the teachers is aware of the importance to practice reading, therefore they all inform and talk to the pupils about it. The teachers perform their work in different ways, but they mostly use the same methods in teaching to increase pupils reading motivation. An example that shows the similarities and differences between the teachers is that the teachers seek support from the school librarian, but different amount of support, so that the librarian can help them find books and shape or plan teaching in a way that promotes motivation and the desire to read. All three teachers use technical aids to access materials or the materials they have created in preparation for the lessons. However, the focus is not on the technical material itself but on the content that the teachers create by using the technical materials.

The aim of this study is to find out how middle school teachers, who works in central Stockholm, work with fiction in the Swedish subject to promote the pupils’ motivation in reading fiction and what kind of materials they use to do so. This means that the study aims to investigate the teachers' perspectives in the work of promoting motivation for reading fiction. The methods used to collect material is semi-structured interviews and observations. The material in this study is collected from three teachers. The study is based on the socio-cultural perspective and the motivation theory. The result shows that the teachers is aware of the importance to practice reading, therefore they all inform and talk to the pupils about it. The teachers perform their work in different ways, but they mostly use the same methods in teaching to increase pupils reading motivation. An example that shows the similarities and differences between the teachers is that the teachers seek support from the school librarian, but different amount of support, so that the librarian can help them find books and shape or plan teaching in a way that promotes motivation and the desire to read. All three teachers use technical aids to access materials or the materials they have created in preparation for the lessons. However, the focus is not on the technical material itself but on the content that the teachers create by using the technical materials.

Syftet med studien är att undersöka och förklara lärarrollens betydelse för barns delaktighet i den planerade undervisningen i förskolan. Utifrån syftet har 2 olika frågeställningar formulerats och dessa är: “Vad kännetecknar en stark respektive svag lärarkontroll i den planerade undervisningen?” och “Hur kan lärarkontrollen förstås i relation till barns delaktighet?”. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom tre intervjuer med en förskollärare samt tre observationer av planerad undervisning som samma förskollärare höll. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bernsteins begrepp stark/svag lärarkontroll. I resultatet har man kunnat se tecken på att en stark lärarkontroll hämmar barnens möjlighet till delaktighet i den planerade undervisningen samt har man kunnat se tecken på att vid en svag lärarkontroll får barnen mer möjligheter till delaktighet i undervisningen.

Studiens syfte var att genom intervjuer med låg- och mellanstadielärare, undersöka hur de uppfattar fenomenet läsförståelse och hur de arbetar i sin undervisning för att främja elevers läsförståelse i alla ämnen. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats. Det empiriska materialet, sju intervjuer, har analyserats fenomenografiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Mot bakgrund av tidigare forskning tycks resultaten från denna studie överensstämma. Till exempel framgick det i studien att lärare uppfattar fenomenet läsförståelse som något för undervisningen grundläggande och nyckeln till alla kunskaper. Dessutom ansåg de att läsförståelse är en demokratisk rättighet och att god läsförståelse är avgörande för att eleverna i framtiden ska kunna verka i samhället på lika villkor. Det framgick även att lärarna arbetar med läsförståelse i alla ämnen. Vi såg att lärarna till största delen värdesätter de gemensamma samtalen i klassrummet för att främja läsförståelse. Textsamtal i kombination med stöttning där läraren använder sig själv som modell ansågs av lärarna vara betydelsefullt för eleverna. En del i samtalet, enligt lärarna, handlar om att förklara ord och begrepp. Det visade sig att lärare i första hand bedömer elever formativt men att de flesta kompletterar bedömningen med olika diagnostiska läs- och skrivprov.

Tänk dig en lärarutbildning där fokus låg på att få fördjupade färdigheter inom ämnet musik och där man kunde utbilda sig riktat mot ett framtida yrke. Många tänker nog direkt här på den utbildningen som redan finns på musikhögskolor idag, ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. Faktum är att de som väljer att utbilda sig på musikhögskola idag inte gör det mot endast ett yrke, de får nämligen behörighet till att undervisa i alla skolformer. Eftersom musiklärarutbildning på musikhögskolor idag ger studenterna möjlighet att arbeta med alla åldrar, trots att utbildningen är gymnasieinriktad, söker sig de personer som brinner för musik till den utbildningen eftersom det är den enda utbildning som erbjuder utveckling på sitt eget musicerande samt att bli behörig musiklärare. Syftet med den här studien var att undersöka vilka åldrar musiklärarstudenter vill arbeta med och vilka faktorer som påverkar deras framtida yrkesval och åldersinriktning. Studien genomfördes med en elektronisk enkät där studenter (n=35), som går sitt sista år på Musikhögskolan i Malmö, svarade på frågor angående deras tidigare arbetserfarenhet, praktik, och inställning till olika skolformer och arbetssätt. Resultatet av studien visar att 29% av studenterna helst ville arbeta med de yngre åldrarna (småbarn och barn) och 86% ville arbeta med äldre (tonåringar/ungdomar och vuxna). Det är också 35 av 35 som kan tänka sig att arbeta på gymnasiet till skillnad från 13 av 35 på lågstadiet. I studien besvaras min hypotes om att musiklärarstudenter väljer ett yrke mot högre åldrar, trots rådande brist på lärare för de lägre åldrarna.

Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.

Tänk dig en lärarutbildning där fokus låg på att få fördjupade färdigheter inom ämnet musik och där man kunde utbilda sig riktat mot ett framtida yrke. Många tänker nog direkt här på den utbildningen som redan finns på musikhögskolor idag, ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. Faktum är att de som väljer att utbilda sig på musikhögskola idag inte gör det mot endast ett yrke, de får nämligen behörighet till att undervisa i alla skolformer. Eftersom musiklärarutbildning på musikhögskolor idag ger studenterna möjlighet att arbeta med alla åldrar, trots att utbildningen är gymnasieinriktad, söker sig de personer som brinner för musik till den utbildningen eftersom det är den enda utbildning som erbjuder utveckling på sitt eget musicerande samt att bli behörig musiklärare. Syftet med den här studien var att undersöka vilka åldrar musiklärarstudenter vill arbeta med och vilka faktorer som påverkar deras framtida yrkesval och åldersinriktning. Studien genomfördes med en elektronisk enkät där studenter (n=35), som går sitt sista år på Musikhögskolan i Malmö, svarade på frågor angående deras tidigare arbetserfarenhet, praktik, och inställning till olika skolformer och arbetssätt. Resultatet av studien visar att 29% av studenterna helst ville arbeta med de yngre åldrarna (småbarn och barn) och 86% ville arbeta med äldre (tonåringar/ungdomar och vuxna). Det är också 35 av 35 som kan tänka sig att arbeta på gymnasiet till skillnad från 13 av 35 på lågstadiet. I studien besvaras min hypotes om att musiklärarstudenter väljer ett yrke mot högre åldrar, trots rådande brist på lärare för de lägre åldrarna.

Studiens syfte var att genom intervjuer med låg- och mellanstadielärare, undersöka hur de uppfattar fenomenet läsförståelse och hur de arbetar i sin undervisning för att främja elevers läsförståelse i alla ämnen. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats. Det empiriska materialet, sju intervjuer, har analyserats fenomenografiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Mot bakgrund av tidigare forskning tycks resultaten från denna studie överensstämma. Till exempel framgick det i studien att lärare uppfattar fenomenet läsförståelse som något för undervisningen grundläggande och nyckeln till alla kunskaper. Dessutom ansåg de att läsförståelse är en demokratisk rättighet och att god läsförståelse är avgörande för att eleverna i framtiden ska kunna verka i samhället på lika villkor. Det framgick även att lärarna arbetar med läsförståelse i alla ämnen. Vi såg att lärarna till största delen värdesätter de gemensamma samtalen i klassrummet för att främja läsförståelse. Textsamtal i kombination med stöttning där läraren använder sig själv som modell ansågs av lärarna vara betydelsefullt för eleverna. En del i samtalet, enligt lärarna, handlar om att förklara ord och begrepp. Det visade sig att lärare i första hand bedömer elever formativt men att de flesta kompletterar bedömningen med olika diagnostiska läs- och skrivprov.

Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.

Tänk dig en lärarutbildning där fokus låg på att få fördjupade färdigheter inom ämnet musik och där man kunde utbilda sig riktat mot ett framtida yrke. Många tänker nog direkt här på den utbildningen som redan finns på musikhögskolor idag, ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet. Faktum är att de som väljer att utbilda sig på musikhögskola idag inte gör det mot endast ett yrke, de får nämligen behörighet till att undervisa i alla skolformer. Eftersom musiklärarutbildning på musikhögskolor idag ger studenterna möjlighet att arbeta med alla åldrar, trots att utbildningen är gymnasieinriktad, söker sig de personer som brinner för musik till den utbildningen eftersom det är den enda utbildning som erbjuder utveckling på sitt eget musicerande samt att bli behörig musiklärare. Syftet med den här studien var att undersöka vilka åldrar musiklärarstudenter vill arbeta med och vilka faktorer som påverkar deras framtida yrkesval och åldersinriktning. Studien genomfördes med en elektronisk enkät där studenter (n=35), som går sitt sista år på Musikhögskolan i Malmö, svarade på frågor angående deras tidigare arbetserfarenhet, praktik, och inställning till olika skolformer och arbetssätt. Resultatet av studien visar att 29% av studenterna helst ville arbeta med de yngre åldrarna (småbarn och barn) och 86% ville arbeta med äldre (tonåringar/ungdomar och vuxna). Det är också 35 av 35 som kan tänka sig att arbeta på gymnasiet till skillnad från 13 av 35 på lågstadiet. I studien besvaras min hypotes om att musiklärarstudenter väljer ett yrke mot högre åldrar, trots rådande brist på lärare för de lägre åldrarna.

Detta är ett magisterarbete som vill belysa matematiklärarrollen på Språkintroduktionsprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som karakteriserar lärarrollen för matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet utifrån ett lärarperspektiv. Frågorna som ställs riktar sig mot hur lärarna beskriver undervisningen, hur de beskriver sig själva och sin lärarroll samt deras syn på sig själva som länken mellan dessa elever och matematiken undervisad på svenska. Teori och metod är diskursanalytisk, med inriktning diskurspsykologi, med en touch av narrativ identitet. Metoden genomförs genom en narrativ intervju med två lärare, som berättar sin berättelse om sig själv som matematiklärare för nyanlända elever. Analysen av lärarnas berättelse utgår från att finna diskurser som lärarna hela tiden berättar kring. För att få en djupare förståelse för hur läraren beskriver sin lärarroll har verktygen; funktion, variation, konstruktion samt tolkanderepertoar ur diskurspsykologin använts. Resultatet mynnar ut i hur de två lärarna bygger upp sin berättelse om sin lärarroll och därmed sin narrativa identitet som matematiklärare på språkintroduktionsprogrammet.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur verksamma idrottslärare uppfattar att lärarrollen påverkar omsättningen av läroplanen. Uppsatsen uppmärksammar även vad det dubbla läraruppdraget innebär och hur medverkande lärare upplever förändringen mellan Lpf94 och Lgy11. För att undersöka detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar; Hur arbetar lärare med att omsätta läroplanen för att ge eleverna möjlighet att ta till sig kunskap och samtidigt främja elevernas människoblivande i sin undervisning? Vad innebär lärarrollen för idrottslärare utifrån det dubbla läraruppdraget? Hur upplever lärare med erfarenhet från Lpf94 och Lgy11 förändringen av läraruppdraget i ämnet idrott och hälsa? Vi analyserar undersökningen utifrån det dramaturgiska perspektivet som Goffman (2009) formulerat. I vår tidigare forskning lyfter vi fram relevant forskning som vi även relaterar vårt resultat till. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ induktiv forskningsmetod där resultatet från semistrukturerade intervjuer tolkats och jämförts med tidigare forskning samt styrdokument. I resultatet framkommer det hur komplex lärarrollen är och hur personlighet, intressen och erfarenheter kan påverka lärarrollen. Det belyser även att lärarnas arbetsuppgift innefattar betydligt mycket mer än att vara en kunskapsförmedlare. Slutligen visar vårt resultat att lärarrollen har en avgörande roll för hur det dubbla läraruppdraget uppfattas och genomförs.