Search

Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan hållbarhetsbaserat ESG-betyg och hållbar finansiell tillväxt. Studien använder regressionsanalys med Hållbar tillväxthastighet som en mått på hållbar tillväxt. Vidare används Tobins Q och ROA som finansiella prestationsmått. Dessa mått jämförs med ESG-poängen och dess separata pelare E, S och G. Den uppdelade ESG-poängen används för att särskilja hållbarhetseffekterna individuellt. Regressionanalyser genomförs, inklusive relevanta kontrollvariabler som skuldandel och företagsstorlek. Studien ger intressanta resultat. Den totala ESG-poängen, och dess separata pelare E och S, visar en signifikant negativ korrelation med Hållbar tillväxthastighet, delvis i linje med tidigare studier som tyder på att ökade investeringar i hållbarhet kan ha en kortvarig negativ inverkan på företag. En signifikant positiv relation observerades också mellan Tobins Q och ESG-poängen. Detta är i linje med tidigare forskning som antyder att hållbara investeringar är attraktiva för investerare och därigenom ökar ett företags relativa värdering. Bland ESG-betygets separata pelare visade endast pelaren G en signifikant korrelation. Ingen signifikant korrelation hittades mellan ROA och ESG-poäng, ett resultat som har varierat bland tidigare studier. Med tanke på de heterogena resultaten i tidigare forskning finns det potential för ytterligare studier inom detta område., The purpose of this study is to examine the relationship between the sustainability-based metric ESG score and sustainable financial growth. The study employs regression analysis with Sustainable Growth Rate as a measure for sustainable growth. Furthermore, Tobin’s Q and ROA are used as financial performance measures. These measures are compared with the ESG score and its separate pillars E, S, and G. The segmented ESG score is used to distinguish the sustainability effects individually. Regression analyses are performed, including relevant control variables such as debt ratio and company size. The study provides interesting results. The overall ESG score, and its separate pillars E and S, show a significant negative correlation with SGR, partially aligning with previous studies indicating that increased investments in sustainability may have a short-term negative impact on companies. A significant, positive relationship was also observed between Tobin’s Q and the ESG score. This aligns with previous research suggesting that sustainable investments are attractive to investors, thereby increasing a company's relative valuation. Among the ESG score's separate pillars, only the G pillar showed a significant correlation. No significant correlation was found between ROA and ESG scores, a result that has varied among previous studies. Given the heterogeneous outcomes in earlier research, there is potential for further studies in this area.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens. I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt. Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet. Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet., This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition. In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative. The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction. The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs., Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteratur

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens. I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt. Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet. Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet., This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition. In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative. The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction. The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs., Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteratur

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska process, In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term chall

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska process, In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term chall

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska process, In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term chall

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska process, In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term chall

Under senaste decennierna har en allt större andel av företags resurser utgjorts av s k osynliga tillgångar, immateriella tillgångar, såsom ägarandelar i utvecklingsbolag, investering i avknoppningsbolag och utveckling av idéer i inkubatorer, samtidigt som de resurser som finns under ett företags juridiska kontroll i bland annat samarbetsprojekt inom FoU, relativt sett också har minskat. Resurstillväxt är en central fråga i de organisationer som studeras i denna avhandling men ofta finns en `obalans´ i relationen mellan identifierade materiella/immateriella resurser och oidentifierade immateriella resurser. Med denna utgångspunkt studeras i avhandlingen dessa förändringar och hur det påverkar företags möjlighet att strategiskt agera kring utveckling av företagets innovationskapital och hur den ekonomiska styrningen då påverkas. Resultatet av den sammanlagda, systemiska analysen av samtliga `case´ i avhandlingen indikerar att den interna resurstillväxt som genereras och redovisas i olika former, drivs av förhållanden orsakade av externa förändringar men har också möjliggjorts av ledningens strategiska prioriteringar avseende företagets resursbas. Även om litteraturen argumenterar i överensstämmelse med vad analysen visar, indikerar fallen på behovet av utvecklade riktlinjer för hur innovations- och affärsledning vid verksamhet på en konkurrensutsatt utvecklingsmarknad kan förnya och modifiera ett företags resursbas. För att komma till rätta med detta pekar avhandlingen på behovet av att väga möjligheter och risker i strategiska beslut, att tillämpa ett multidisciplinärt synsätt och att använda finansiella och tekniska verktyg som är anpassade till de många frågeställningar om hur man kan stärka företagets innovationskapital. Forskningen tyder på att företag bör fokusera på resurser och förmågor som, i en förväntad och kommunicerad situation har potential att effektivisera företagets långsiktiga konkurrenspositionering, och samtidigt utveckla organisatoriska process, In recent decades, an increasing share of companies' resources have consisted of so-called invisible assets, intangible assets, such as holdings in development companies, investments in spin-off companies and development of ideas in incubators, while the resources under a company's legal control through collaborative projects. in R&D, has also relatively decreased. Resource growth is a central issue in the organizations studied in this dissertation, but there is often an `imbalance' in the relationship between identified tangible / intangible resources and unidentified intangible resources. With this starting point, the dissertation focuses on this change and how it affects companies' ability to act strategically around the development of their innovation capital and how their management control is then affected. The result of the combined, systemic analysis of all `cases' in the dissertation indicates that the internal resource growth, that is generated and reported in various forms, is driven by conditions caused by external changes but has also been made possible by management's strategic priorities regarding the company's resource base. Although the literature argues in line with what the analysis shows, the cases indicate the need for developed guidelines for how innovation and business management in operations in a competitive development market can renew and modify a company's resource base. To address this, the dissertation points at the need to weigh opportunities and risks in strategic decisions, to apply a multidisciplinary approach and to use financial and technical tools that are adapted to the many issues of how to strengthen the company's innovation capital. The research suggests that companies should focus on resources and capabilities that, in an expected and communicated situation, have the potential to streamline the company's long-term competitive positioning, while developing organizational processes to deal with short- and long-term chall

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential. Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål., As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential. Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål., As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Att BNP inte är ett perfekt mått är för de flesta välkänt. Den här uppsatsen tar upp problemet med att miljökostnader inte inkorporeras i nationalräkenskaperna. I fokus är hur och varför BNP bör innefatta kostnader för miljöförstöring som uppkommer genom ekonomisk aktivitet. För att undersöka om och hur miljökostnader bör beräknas i BNP presenteras en litteraturstudie kring debatten om BNP och miljö och dess bakgrund, och metoder för att beräkna miljöanpassad BNP analyseras. Denna analys av litteratur och metoder följs av en konstruktion av en alternativ metod för att beräkna miljöanpassad BNP. Gemensamt för metoderna är naturligt nog att miljöanpassad BNP blir lägre än konventionellt beräknad BNP. Måttet som konstrueras i uppsatsen visar även på andra tillväxtsiffror än de för konventionell BNP för tretton undersökta länder för perioden 1990 till 2007.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Att BNP inte är ett perfekt mått är för de flesta välkänt. Den här uppsatsen tar upp problemet med att miljökostnader inte inkorporeras i nationalräkenskaperna. I fokus är hur och varför BNP bör innefatta kostnader för miljöförstöring som uppkommer genom ekonomisk aktivitet. För att undersöka om och hur miljökostnader bör beräknas i BNP presenteras en litteraturstudie kring debatten om BNP och miljö och dess bakgrund, och metoder för att beräkna miljöanpassad BNP analyseras. Denna analys av litteratur och metoder följs av en konstruktion av en alternativ metod för att beräkna miljöanpassad BNP. Gemensamt för metoderna är naturligt nog att miljöanpassad BNP blir lägre än konventionellt beräknad BNP. Måttet som konstrueras i uppsatsen visar även på andra tillväxtsiffror än de för konventionell BNP för tretton undersökta länder för perioden 1990 till 2007.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.

Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete., Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete.

Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete., Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.

Bokprojektet ”HÅLLBAR TILLVÄXT – 2000-talets ledarutmaning” Detta bokprojekt som nu föreligger i ett första manus är uppstarten på en longitudinell och företagsnära forskning om hållbart och resurseffektivt företagande. Projektet som påbörjades 2002 är framförallt engagerat i frågan hur begreppet ”Sustainable Growth”, hållbar tillväxt, ska bli lättare att kommunicera och förstå för att vara användbart i företagets affärsverksamhet. Projektet har genomförts i samarbete med ett antal företag. Successivt har det också uppstått ett behov att finna ett tydligt mål, en enkel formel och en arbetsform för långsiktiga beslut och styrning mot ekonomiskt hållbar tillväxt av alla resurser (per definition) i en organisation. Projektet avhandlar därför innebörden av begreppet RESURSTILLVÄXT.