Search

Finding the final grade - A study of evaluative remarks in grading comments for matriculation examination essays in Swedish as a mother tongue and literature The main purpose of the study is to illuminate evaluative remarks and an institutional interaction in a social context. The overall focus is on qualitatively demonstrating patterns of expression that censors, through attitude remarks, use in their grading of good and excellent matriculation examination essays in Swedish as a mother tongue and literature, as well as how these remarks fulfill an interpersonal function in the grading process. The matriculation examination in Finland constitutes an institutionalized writing practice and the censors can be seen as authoritative graders in this context. Through evaluative remarks in interaction with each other the censors show qualities of the matriculation examination essay or the author of the essay, which they as graders want to bring to light. Theoretically and methodically, the study follows the appraisal system, which makes it possible to analyse and examine rhetorical elements in texts as well as to look at the relation between the author and the reader. In this study appraisal is used to examine the censors comments on matriculation examination essays and the relations between grading comments. The study shows established patterns of writing practices and the result of the study should be seen as indicators of connections in grading comments. The results of the analysis shows that censors in their comments do not express their own emotions (AFFECT) but express values through the subsystems ENGAGEMENT and ATTITUDE mainly through appreciative remarks on the matriculation examination essay. In a dialogue with the other censors, they reference external sources such as standardized policy documents and the teacher s scoring; consensus in their grading is reached by collegial dialogue. Keywords: writing practice, institutional writing practice, grading, summative g, Min studie undersöker en inte tidigare utforskad skriftkultur och mitt syfte är att belysa hur erfarna bedömare uttrycker sig i bedömarkommentarer på goda studentexamensuppsatser i modersmål och littertur. Genom min studie öppnas dörrarna till en skriftkultur inom Studentexamensnämnden och i min avhandling visar jag hur censorer i sina kommentarer uttrycker värderingar kring studentexamensuppsatsen och/eller abiturienten som skrivit provet. Jag visar hur censorerna relaterar sin bedömning till de för provet givna bedömningskriterierna och -föreskrifterna och redogör för den bedömningsprocess som studentexamensprovet går igenom från det att abiturienten skrivit prov till att provet betygssätts. I fokus ligger dialogen mellan censorera och det institutionella samspel som leder till en samstämmig bedömning av uppsatsen. Inom sin profession för censorerna en dialog kring uppsatsen och kommer på så sätt till en gemensam slutsats kring slutpoängen för uppsatsen.

This thesis concerns Swedish and Finland-Swedish brochures to families with children, presenting family allowances from the social insurance institutions in the two countries. The aim of the study is to analyse what meanings are conveyed with reference to the conceivable reader and the institution in the brochures. The material consists of information brochures in Swedish from Kela, the social insurance institution of Finland, and Försäkringskassan, the Swedish social insurance agency, issued during 2003–2006. The general theoretical framework is systemic-functional linguistics (SFL) as presented by Halliday & Matthiessen (2004) and Holmberg & Karlsson (2006). The study consists of a quantitative study of the lexical choices of the social insurance brochures. Furthermore, a qualitative process and participant analysis is annotated with the UAM Corpus tool and the results are quantified. Speech functions and modal auxiliaries are analysed qualitatively. The analysis shows that material and relational processes are most common. The relational and verbal processes are used more in the Sweden-Swedish brochures, while the material processes are more common in the Finland-Swedish brochures. The participants in the brochures are the institution, mentioned by its name, and the conceivable reader, directly addressed with “you” (du). In addition, the referent “child” is often mentioned. The participants assigned for the reader are Actor, Receiver, Carrier and Speaker. In the Finland-Swedish texts, the reader is often an Actor, while the reader in the Sweden-Swedish texts is a Carrier. Thus, the conceivable reader is an active participant who takes care of his or her own matters using the internet, communicates actively to the institution and has legal rights and obligations. The institution is visible in the texts but does not have an active role as the name of the institution is mostly used in circumstances. The institution is not often a participant, but when it is, it is A, I avhandlingen undersöks sverigesvenska och finlandssvenska socialförsäkringsbroschyrer till barnfamiljer. Det är frågan om broschyrer som blivande föräldrar och barnfamiljer får då de väntar barn eller nyligen har fått barn. Texterna utges av två olika institutioner i två olika kulturer men på samma språk: svenska. De undersökta broschyrerna publicerades under åren 2003–2006 och utgavs av Folkpensionsanstalten (FPA) i Finland och Försäkringskassan (FK) i Sverige. Det jag undersöker i broschyrerna är hur den tänkta läsaren och institutionen synliggörs i texterna och vilka betydelser som anknyts till dem. Jag utgår från en språkvetenskaplig teori utvecklad av Michael Halliday: systemisk-funktionell lingvistik. Denna teori utgår från att språk är kontextbundna och betydelsebärande och att det går att identifiera olika nivåer och skikt i språk. För svenskans del har teorin introducerats bland annat av Per Holmberg och Anna-Malin Karlsson (2006). I avhandlingen utförs olika delanalyser. Broschyrernas ordval analyseras kvantitativt. Processbetydelser och deltagare analyseras i en manuell, kvalitativ analys med hjälp av programmet UAM Corpus tool varefter kvantitativa beräkningar utförs. Språkhandlingar och modala hjälpverb analyseras kvalitativt. Det är främst betydelsen i de olika språkliga dragen som analyseras. Verben i ett språk bär processbetydelser. De processbetydelser som här är aktuella är materiella, relationella, verbala och mentala processer. Resultaten visar att materiella och relationella processer är vanligast i materialet. De relationella (t.ex. finnas, gälla, ha) och verbala (t.ex. anmäla, kontakta) processerna är vanligare i de sverigesvenska texterna medan de materiella processerna (t.ex. ansöka, betala, lämna) är betydligt vanligare i de finlandssvenska texterna. Kommunikationsparterna är i första hand den tänkta läsaren, som vanligen tilltalas med ”du”, och institutionen som benämns med ett substantiv (institutionsnamnet), emedan även referenten ”bar, Väitöskirja käsittelee ruotsinruotsalaisia ja suomenruotsalaisia etuusesitteitä, joissa tiedotetaan sosiaaliturvaan kuuluvista perhe-etuuksista. Erityisesti keskitytään tarkastelemaan ajateltuun lukijaan ja toisaalta laitokseen liitettyjä merkityksiä; niitä tutkitaan systeemis-funktionaalisen kieliopin (SFL) metodein (Halliday & Matthiessen 2004 ja Holmberg & Karlsson 2006). Tutkimusmateriaalina on viisi Kelan ruotsinkielistä esitettä vuosilta 2003–2006 sekä seitsemän Ruotsin Försäkringskassanin esitettä samalta ajalta. Väitöskirja koostuu eri osatutkimuksista: Sananvalintoja tutkitaan kvantitatiivisesti. Prosesseja ja osallistujia analysoidaan kvalitatiivisesti UAM Corpus tool -ohjelman avulla, ja tulokset esitetään myös kvantitatiivisesti. Myös modaalisten apuverbien merkityksiä sekä puhefunktioita tutkitaan. Tutkimus osoittaa, että teksteissä yleisimpiä ovat materiaaliset prosessit ja suhdeprosessit. Suhdeprosessit ja verbaaliset prosessit ovat yleisempiä ruotsinruotsalaisissa teksteissä, kun taas materiaaliset prosessit ovat yleisempiä suomenruotsalaisissa teksteissä. Teksteissä viestitään ensisijaisesti ajatellulle lukijalle, jota yleensä sinutellaan käyttämällä sanaa du. Toinen keskeinen kommunikaation osapuoli on laitos, joka mainitaan käyttämällä sen nimeä. Myös tarkoite ”lapsi” mainitaan usein. Lukijaosallistuja on Toimijan, Kohteen, Kantajan ja Puhujan roolissa. Suomenruotsalaisissa teksteissä lukija on usein Toimija, ruotsinruotsalaisissa taas usein Kantaja. Lukija on siis aktiivinen osallistuja, joka hoitaa omia asioitaan internetin välityksellä ja viestii aktiivisesti laitoksen suuntaan. Hänellä on myös laillisia oikeuksia ja velvollisuuksia. Laitoksen nimi näkyy tekstissä, mutta laitos ei ole aktiivinen osallistuja. Usein laitos esiintyy määritteissä ja olosuhteissa. Laitos on osallistujana Toimijan, Kohteen, Kantajan ja Kuuntelijan roolissa. Sen sijaan että laitos osallistuisi aktiivisesti, se odottaa lukijalta yhteydenottoja. Puhefunktioita toteuteta

This dissertation is an onomastic study of Finland s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838 1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology. The approach is interdisciplinary, meaning that the names are explored using facts not only from nautical history, but also from a range of other historical disciplines such as economics, culture, art, and literature. In addition, the approach is socio-onomastic, i.e. that the variations in names are studied in a societal context. Using a synchronised perspective, cognitive linguistic theories have provided the tools for this exploration into the metaphorical and the prototypical meaning of the names, and the semantic domains that the names create. The quantitative analysis has revealed the overall picture of Finnish boat names. Personal names, names from mythology, and place names, emerge as significant categories, alongside nonproprial names in Swedish and Finnish. The interdisciplinary perspective has made it possible to explain certain trends in, Avhandlingen är en onomastisk undersökning av finländska fartygsnamn från perioden 1838 1938. Det primära undersökningsmaterialet består av fartygsnamnen i kuststäderna (2 066 belägg). Som jämförelsematerial används fartygsnamnen i skärgårdssocknarna från motsvarande tid (2 535 belägg) och namn på finländska 1700-talsfartyg (482 belägg). I beskrivningen av namnförrådet används traditionella onomastiska metoder vid sidan om nyare synsätt. Greppet är tvärvetenskapligt, dvs. namnen studeras som delar av kulturen, samhället och samhällsförändringarna och socioonomastiskt, dvs. namnvariationen i den sociala kontexten granskas. I avhandlingen undersöks namnförrådets utveckling, namnens morfologi, funktioner i den sociala kontexten och deras språkliga ursprung. Vidare klarläggs hur namnen varierar kronologiskt, regionalt och socialt. Teorier ur kognitiv lingvistik har gett arbetsredskapen för att utforska semantiken i namnen och namnsystemen. Jämförelser med fartygsnamn från tidigare århundraden och andra länder lyfter ytterligare fram särdragen i det finländska namnförrådet. Det tvärvetenskapliga perspektivet har gjort det möjligt att förklara vissa egenheter i namnförrådet, så som förkärleken för namn ur klassisk mytologi, genombrottet av namn hämtade ur nationaleposet Kalevala och namn i finsk språkdräkt vid mitten av 1800-talet samt ökningen av ortnamn under senare delen av perioden 1838 1938. Det socioonomastiska synsättet har visat på tydliga skillnader mellan fartygsnamnen i städerna och i skärgården. Metoderna ur kognitiv lingvistik har klarlagt att större delen av fartygsnamnen kan tolkas som metaforer, framför allt personifieringar, och att många namn är innehållsligt besläktade och bildar semantiska nätverk och kognitiva system. Resultaten tyder på att det finns ett mentalt namnförråd med en standarduppsättning av traditionella fartygsnamn men också på att det finns medvetna eller omedvetna kognitiva system (regler och konventioner) som styr namngivningen av far