Search

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt. För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter. Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt. För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter. Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är