Search

Distinktionen mellan analytiska och syntetiska sanningar spelade en viktig för filosofer som Leibniz, Hume och Kant. Men det var först med Frege som begreppet analyticitet fick en definition som inte bara tycks vara explicit utan som också hade en bred tillämpbarhet. Den förmodade distinktionen analytiskt/syntetiskt har dock senare ifrågasatts av filosofer såsom Quine. Denna uppsats avser i första hand att visa att Quines argument, i artikeln Two Dogmas of Empiricism (1951), mot analyticitet inte är tillräckligt starka för att bevisa att den fregeanska definitionen av analyticitet är cirkulär. I detta sammanhang har uppsatsen även undersökt kronologiskt viktiga epoker där Quine engagerar sig i den analytiska/syntetiska distinktionen i sitt arbete före liksom efter 1951. Den mer moderna traditionen, som delar in analyticitet i två kategorier – metafysisk och epistemisk analyticitet – går tillbaka till Boghossian (1996). Boghossian försvarar en uppdaterad version av Wittgensteins och Carnaps åsikt att analyticitet skall anges i termer av implicita definitioner I motsats till Boghossian anser Williamson att det inte finns något sätt att uppfatta analytiska sanningar som gör analyticitet användbar inom filosofin. Inom ramen för uppsatsens syfte kommer även dessa ’post-quineanska’ försök att beskriva analyticitet och den analytiska förklaringen av a priori att redovisas och kritiskt granskas., The distinction between analytic and synthetic truths has played an important role for philosophers such as Leibniz, Hume and Kant. However, it was Frege who gave the notion of analyticity a definition that not only appears to be unambiguous but is also widely applicable. However, the supposed analytic/synthetic distinction was later challenged by philosophers such as Quine. This thesis aims primarily to show that Quine’s arguments, in the article Two Dogmas of Empiricism (1951), against analyticity are not sufficient to show that Frege’s definition of analyticity is circular. In this context, the paper has also examined chronologically important periods where Quine is engaged in the analytic/synthetic distinction before and after 1951. The more modern tradition, which separates analyticity into two broad categories – metaphysical and epistemic analyticity – goes back to Boghossian (1996). Boghossian defends an updated version of Wittgenstein’s and Carnap’s view that analyticity should be stated in terms of implicit definitions. In contrast to Boghossian, Williamson believes that there is no way of understanding analytic truths that makes analyticity useful in philosophy. Within the scope of this thesis, these ‘post-Quinean’ attempts to describe analyticity and the analytic explanation of a priori will also be presented and critically reviewed.

A definition of abstract logic is presented. This is used to explore and compare some abstract logics, such as logics with generalised quantifiers and infinitary logics, and their properties. Special focus is given to the properties of completeness, compactness, and the Löwenheim-Skolem property. A method of comparing different logics is presented and the concept of equivalent logics introduced. Lastly a proof is given for Lindström's theorem, which provides a characterization of elementary logic, also known as first-order logic, as the strongest logic for which both the compactness property and the Löwenheim-Skolem property, holds.

Distinktionen mellan analytiska och syntetiska sanningar spelade en viktig för filosofer som Leibniz, Hume och Kant. Men det var först med Frege som begreppet analyticitet fick en definition som inte bara tycks vara explicit utan som också hade en bred tillämpbarhet. Den förmodade distinktionen analytiskt/syntetiskt har dock senare ifrågasatts av filosofer såsom Quine. Denna uppsats avser i första hand att visa att Quines argument, i artikeln Two Dogmas of Empiricism (1951), mot analyticitet inte är tillräckligt starka för att bevisa att den fregeanska definitionen av analyticitet är cirkulär. I detta sammanhang har uppsatsen även undersökt kronologiskt viktiga epoker där Quine engagerar sig i den analytiska/syntetiska distinktionen i sitt arbete före liksom efter 1951. Den mer moderna traditionen, som delar in analyticitet i två kategorier – metafysisk och epistemisk analyticitet – går tillbaka till Boghossian (1996). Boghossian försvarar en uppdaterad version av Wittgensteins och Carnaps åsikt att analyticitet skall anges i termer av implicita definitioner I motsats till Boghossian anser Williamson att det inte finns något sätt att uppfatta analytiska sanningar som gör analyticitet användbar inom filosofin. Inom ramen för uppsatsens syfte kommer även dessa ’post-quineanska’ försök att beskriva analyticitet och den analytiska förklaringen av a priori att redovisas och kritiskt granskas., The distinction between analytic and synthetic truths has played an important role for philosophers such as Leibniz, Hume and Kant. However, it was Frege who gave the notion of analyticity a definition that not only appears to be unambiguous but is also widely applicable. However, the supposed analytic/synthetic distinction was later challenged by philosophers such as Quine. This thesis aims primarily to show that Quine’s arguments, in the article Two Dogmas of Empiricism (1951), against analyticity are not sufficient to show that Frege’s definition of analyticity is circular. In this context, the paper has also examined chronologically important periods where Quine is engaged in the analytic/synthetic distinction before and after 1951. The more modern tradition, which separates analyticity into two broad categories – metaphysical and epistemic analyticity – goes back to Boghossian (1996). Boghossian defends an updated version of Wittgenstein’s and Carnap’s view that analyticity should be stated in terms of implicit definitions. In contrast to Boghossian, Williamson believes that there is no way of understanding analytic truths that makes analyticity useful in philosophy. Within the scope of this thesis, these ‘post-Quinean’ attempts to describe analyticity and the analytic explanation of a priori will also be presented and critically reviewed.

I denna bok står kritiskt tänkande som vetenskapligt och pedagogiskt ämne i centrum. Här beskrivs ämnets områden och olika metoder för att utveckla kritiskt tänkande presenteras utförligt. Metoder för att analysera resonemangs logiska hållbarhet förklaras ingående liksom metoder för att utveckla argumentationen i olika kommunikationssammanhang, till exempel argumenttyper, argumentationsscheman, argumentrekonstruktion, dialogprofiler och argumentationskritiska strategier. Boken innehåller också en genomgång av ett stort antal felslut och belyser några av de faktorer som gör att felslut ibland kan övertyga oss trots att de innehåller orimliga resonemang. De specifika typer av plausibla resonemang som felaktigt används inom felslut analyseras också. I slutet av varje kapitel finns övningar med tillhörande lösningar samt reflektionsfrågor. Kritiskt tänkande och logisk argumentationsanalys riktar sig i första hand till studenter och lärare i kritiskt tänkande, filosofi och andra ämnen där utveckling av analytiska förmågor är viktig. Boken kan också vara till nytta för alla som vill utveckla sin förmåga att tänka kritiskt., The focus of this book is critical thinking as scientific and pedagocial subject. The subject's areas and various methods for developing the skills of critical thinking are presented in detail. Methods for analysing the logical quality of reasoning are explained in detail as well as methods for developing argumentation in various communicative contexts, for instance types of arguments, argumentation schemes, argument reconstruction, argument evaluation, profiles of dialogue and argumentation-critical strategies. The book also contains meticulous analyses of a large number of fallacies and highlights some of the reasons why fallacies sometimes may persuade us even if they contain logically wrong reasoning. The specific types of plausible reasoning incorrectly appealed to in fallacies are also analysed. At the end of each chapter there are exercises with solutions, as well as questions for reflection. The book is aimed primarily at students and teachers in critical thinking, philosophy and other subjects where development of analytic skills is important. The book can also be of benefit for all those who want to develop their abilities of critical thinking., Stort tack till Erik Olof Burmans stipendiestiftelse som tilldelade mig ett docentstipendium, vilket gav mig tid för att skriva denna bok. I am very grateful to Erik Olof Burman's scholarship foundation that awarded me a research scholarship, which gave me time to write this book.

A definition of abstract logic is presented. This is used to explore and compare some abstract logics, such as logics with generalised quantifiers and infinitary logics, and their properties. Special focus is given to the properties of completeness, compactness, and the Löwenheim-Skolem property. A method of comparing different logics is presented and the concept of equivalent logics introduced. Lastly a proof is given for Lindström's theorem, which provides a characterization of elementary logic, also known as first-order logic, as the strongest logic for which both the compactness property and the Löwenheim-Skolem property, holds.

Seit Jahrhunderten gibt es den Wunsch, das komplexe Gefüge des Gehirns und der Denkprozesse zu formalisieren. Die Autorin geht der Geschichte dieses Wunsches nach, indem sie mit Hilfe des Begriffs der Mathematisierung der Wahrnehmung die Geschichte der mathematischen Logik und der Übersetzungsprozesse in binäre/informatische Technologien nachzeichnet. Sie stellt dar, wie Methoden und Modelle aus der Mathematik und der Informatik Eingang in die Hirnforschung, in die Ideen des Denkens und in das Konzept des freien Willens gefunden haben. Aus einer feministisch informierten Science-and-Technology-Studies-Perspektive nähert sie sich der Mathematisierung des Blicks und der Wahrnehmung und stellt Fragen nach der Betrachtungsweise der Mensch/Maschine-Parallelen.

In this paper, we argue that the trial scene in Aischylos’ Eumenides exhibits attempts at “internal critique,” that is, arguments refuting a thesis “from within,” for example, by identifying a logical inconsistency. Apollo, Orestes, and the Erinyes employ such techniques with varying success in three argumentative moves pertaining to murder, revenge, and kinship, thus showing and teaching the audience the art of such argument. While these techniques are typically considered Socratic-Platonic, we argue that this is a decisive moment in the history of argumentation, and possibly the first juncture in extant Greek literature where a character explicitly points out a contradiction.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

Es geht ums Licht. Um Licht, das in ein Handrefraktometer einfällt und das es uns erlaubt Zucker in Früchten zu bestimmen. Wie das?, fragte sich unser Autor Martin. Er zerlegte das Gerät und «reiste» mit dem Licht durch die Probe ins Handrefraktometer bis ans Auge. Das Licht verhielt sich wie Strahl, Welle und Teilchen; es wurde gebrochen, reflektiert und gesammelt. All das in diesem Laborjournal in Tagebuchform.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

The purpose of the study is to investigate how people, in a situation of ongoing environmental and climate change, problematize Swedish forestry. Based on the discourses and logics that are expressed, the focus is on how the resistance is made through notions of the Swedish forest, social categories, nature and man's place in nature. The analysis shows how scientific knowledge and cultural knowledge from the participants' imaginary worlds interact in the crisis discourse the group creates about the Swedish forest. In the social reality of the crisis discourse, it becomes central to make other people "wake up" and see how forestry and the majority's way of life threatens not only the forest but all life on earth. The discussions can be described as a negotiation over what is "natural" as well as what and who is imagined to be part of "nature". Paradoxically, man is articulated both as part of ecological systems and as an "unnatural" intruder in nature: like a pest.

The paper is dvoted to interdisciplinary research at the intersection of symbolic logic, mathematical ethics, and philosophical theology. By comparing definitions of relevant functions, a surprising analogy is discovered between the well-known Philo’s precise definition of implication in logic (classical one) and Augustine’s precise definition of God’s morally good reaction to human actions. The moral-value-table-representation of Augustinian doctrine is compared with moral-value-table-representations of Pelagius’ and Leo Tolstoy’s views of adequate moral-response-actions., El artículo trata de investigaciones interdisciplinarias en la intersección de la lógica simbólica, la ética matemática y la teología filosófica. Al comparar definiciones de funciones relevantes, se descubre una analogía sorprendente entre la conocida definición precisa (dada por Filón) de implicación clásica en la lógica y la definición precisa agustiniana de la reacción moralmente perfecta de Dios a las acciones humanas. La representación (modelación) de la doctrina agustiniana, mediante una tabla de valores morales, es comparada con modelos (representados por tablas de valores morales) de las opiniones de Pelagio y Leo Tolstoi sobre la adecuación moral de acciones de respuesta.

The purpose of the study is to investigate how people, in a situation of ongoing environmental and climate change, problematize Swedish forestry. Based on the discourses and logics that are expressed, the focus is on how the resistance is made through notions of the Swedish forest, social categories, nature and man's place in nature. The analysis shows how scientific knowledge and cultural knowledge from the participants' imaginary worlds interact in the crisis discourse the group creates about the Swedish forest. In the social reality of the crisis discourse, it becomes central to make other people "wake up" and see how forestry and the majority's way of life threatens not only the forest but all life on earth. The discussions can be described as a negotiation over what is "natural" as well as what and who is imagined to be part of "nature". Paradoxically, man is articulated both as part of ecological systems and as an "unnatural" intruder in nature: like a pest.

Despite the huge progress in deep learning and automated reasoning, understanding natural language has not been treated consistently using such approaches. The aim of this thesis is to build a system able to perform reasoning over natural language sentences using formal logical reasoning. In order to process natural language sentences, we will build a logical representation for them. Translating natural language sentences to predicate logic formulas will be done using a deep learning approach using the power of the BERT language model. We will make use of attention layers to preserve their logical meaning. We will further use this logical representation to infer the equality of different sentences by using multi-hop reasoning with weak unification. This will allow further applications, including question answering. Investigating the possibility of creating an end-to-end trainable neural network theorem prover that combines rule-based reasoning with machine learning creating sub-symbolic reasoning. In order to evaluate the performance of the developed approaches, we import, further develop, and augment datasets of natural language sentences annotated with their logical formulas. Finally, the approaches will be evaluated experimentally., by Kamal Zakieldin, Masterarbeit University of Innsbruck 2021

Sweden’s drug policy still invokes the ideas of zero-tolerance and prohibition despite the high reported number of drug-related deaths and arrest rates for using drugs in Sweden in the latest years. To reach knowledge about why prohibition of illegal drugs has remained such a strong staple of Swedish politics for the latest 60 years, this study asks questions about which ideas and arguments constituting the Swedish drug policy, examines the logical coherence of these, and proposes an alternative policy route which aims to mitigate the shortcomings of the current policy. The drug policy field is extensive and studies from different nations show that drug policies that move away from prohibitionist ideas have succeeded in both reducing drug-related mortality rates and reducing the stigma that is attached to either using or abusing psychoactive drugs. Because of an identified unclarity of why the prohibitionary ideas in Sweden have remained despite recent developments, this study aims to fill a gap in existing research by normatively analyzing the ideas in the policy. Since these ideas have great importance in restrictions of individual liberty and public health considerations, knowledge about them is essential to create because liberty and public health are fundamental aspects in any democratic society. The research endeavor performs an internal validity check as the methodological approach to check the internal logic and arguments of the policy and uses a theory of liberty to shed light on the trade-offs between liberty and public health. What is discovered is that the Swedish drug policy builds on inconsistent arguments and incoherent logic and has a moralizing intent that allows for restrictions on individual liberty to reach a utopian vision of a drug-free society. Also, this study shows that it is possible to create a policy that can mitigate the harms caused by the current by adhering to the principle that individual liberty should stretch as far as possible whe

Denna studie undersöker hur spelupplevelsen i ett "management"-spel förändras om virtuella karaktärer agerar verklighetstroget i sina handlingar och val samt hur en spelutvecklare kan hålla nere påverkan på spelets prestanda och samtidigt bibehålla trovärdigheten hos spelets virtuella karaktärer. Resultat från tidigare forskning om AI-LOD har använts som grund i utvecklingen av en prototyp av ett "management"-spel som sedan testats av åtta deltagare följt av individuella intervjuer gällande deras upplevelser av och reflektioner kring spelet. Studien presenterar förslag på tillvägagångssätt för att använda AI-LOD effektivt samt hur användarnas upplevelser har påverkats positivt och negativt av de designval som gjorts., This study investigates how the player experience is affected in "management" games when the virtual characters' behaviors are pivoted towards realism. The study also investigates the usage of AI-LOD as a method to reduce the impact on performance by these virtual characters without sacrificing authenticity of their behavior. Results and findings from previous research in this particular field are used as a foundation in the development of a prototype of a "management" game. This prototype has been tested by eight participants followed by individual interviews on their experiences and thoughts on the game. The study presents suggestions on how to use AI-LOD effectively and how player experience has been affected both positively and negatively by design choices made during the development of this prototype.

Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital? Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika. Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram? Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets o, It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility? The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique. To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram? The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web

Denna studie undersöker hur spelupplevelsen i ett "management"-spel förändras om virtuella karaktärer agerar verklighetstroget i sina handlingar och val samt hur en spelutvecklare kan hålla nere påverkan på spelets prestanda och samtidigt bibehålla trovärdigheten hos spelets virtuella karaktärer. Resultat från tidigare forskning om AI-LOD har använts som grund i utvecklingen av en prototyp av ett "management"-spel som sedan testats av åtta deltagare följt av individuella intervjuer gällande deras upplevelser av och reflektioner kring spelet. Studien presenterar förslag på tillvägagångssätt för att använda AI-LOD effektivt samt hur användarnas upplevelser har påverkats positivt och negativt av de designval som gjorts., This study investigates how the player experience is affected in "management" games when the virtual characters' behaviors are pivoted towards realism. The study also investigates the usage of AI-LOD as a method to reduce the impact on performance by these virtual characters without sacrificing authenticity of their behavior. Results and findings from previous research in this particular field are used as a foundation in the development of a prototype of a "management" game. This prototype has been tested by eight participants followed by individual interviews on their experiences and thoughts on the game. The study presents suggestions on how to use AI-LOD effectively and how player experience has been affected both positively and negatively by design choices made during the development of this prototype.

Despite the huge progress in deep learning and automated reasoning, understanding natural language has not been treated consistently using such approaches. The aim of this thesis is to build a system able to perform reasoning over natural language sentences using formal logical reasoning. In order to process natural language sentences, we will build a logical representation for them. Translating natural language sentences to predicate logic formulas will be done using a deep learning approach using the power of the BERT language model. We will make use of attention layers to preserve their logical meaning. We will further use this logical representation to infer the equality of different sentences by using multi-hop reasoning with weak unification. This will allow further applications, including question answering. Investigating the possibility of creating an end-to-end trainable neural network theorem prover that combines rule-based reasoning with machine learning creating sub-symbolic reasoning. In order to evaluate the performance of the developed approaches, we import, further develop, and augment datasets of natural language sentences annotated with their logical formulas. Finally, the approaches will be evaluated experimentally., by Kamal Zakieldin, Masterarbeit University of Innsbruck 2021

Sweden’s drug policy still invokes the ideas of zero-tolerance and prohibition despite the high reported number of drug-related deaths and arrest rates for using drugs in Sweden in the latest years. To reach knowledge about why prohibition of illegal drugs has remained such a strong staple of Swedish politics for the latest 60 years, this study asks questions about which ideas and arguments constituting the Swedish drug policy, examines the logical coherence of these, and proposes an alternative policy route which aims to mitigate the shortcomings of the current policy. The drug policy field is extensive and studies from different nations show that drug policies that move away from prohibitionist ideas have succeeded in both reducing drug-related mortality rates and reducing the stigma that is attached to either using or abusing psychoactive drugs. Because of an identified unclarity of why the prohibitionary ideas in Sweden have remained despite recent developments, this study aims to fill a gap in existing research by normatively analyzing the ideas in the policy. Since these ideas have great importance in restrictions of individual liberty and public health considerations, knowledge about them is essential to create because liberty and public health are fundamental aspects in any democratic society. The research endeavor performs an internal validity check as the methodological approach to check the internal logic and arguments of the policy and uses a theory of liberty to shed light on the trade-offs between liberty and public health. What is discovered is that the Swedish drug policy builds on inconsistent arguments and incoherent logic and has a moralizing intent that allows for restrictions on individual liberty to reach a utopian vision of a drug-free society. Also, this study shows that it is possible to create a policy that can mitigate the harms caused by the current by adhering to the principle that individual liberty should stretch as far as possible whe

Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital? Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika. Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram? Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets o, It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility? The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique. To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram? The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web

“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.

“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.

Sowohl normative als auch positive Politische Theorie bedürfen einer methodischen Fundierung, um die Einhaltung der Ansprüche an die Wissenschaftlichkeit zu gewährleisten. Hierbei kommt der Logik eine Schlüsselrolle zu, da sie einerseits bei der formalen Analyse von Institutionen selbst als Untersuchungsmethode eingesetzt wird und sie andererseits ein Instrument der Selbstdisziplinierung zur Überprüfung der entwickelten Argumentation darstellt. Aber auch zumindest rudimentäre Kenntnisse empirischer Methoden sind notwendig, wenn Politische Theorie auf empirische Erkenntnisse anderer Fächer zurückgreift., Normative as well as positive political theory need to be grounded in methodology in order to ascertain that they meet certain scientific criteria. In this regard, logic plays a key role, for on the one hand it is being used as a research method on its own for the formal analysis of institutions, on the other hand it is a tool for double-checking the line of argument one has developed. Furthermore, at least a basic level of knowledge of empirical methods is required when political theory makes use of empirical results from neighboring disciplines.

Bruno Besana's article 'Badiou's Pasolini: The Problem of Subtractive Universalism' also deals with Pasolini's script about Saint Paul, but from the perspective of Alain Badiou's theoretical essay "Saint Paul and the Foundation of Universalism" and of Badiou's different thoughts on Pasolini, on the logic of emergence of novelty, and on its thwarted relation with universalism. Two main points appear in Besana's comparative reading. First, the idea that radical novelty or change can only be built in a 'subtractive manner', i.e. via the appearance of something that, by its sole presence, erodes the consistency upon which the present is structured. This is developed through Pasolini's ideas of 'inactuality' and 'forza del passato' and by Badiou's concept of 'event'. Second, a fundamental paradox inherent to the logic of change: change is only possible if it is organized in a set of coherent consequences, but the organized mode (for instance, the party) of such consequences inevitably reduces change to a constant compromise with the present.

In der Diskussion über Fusionen wird oft über deren betriebswirtschaftliche Gründe nachgedacht, und es werden die volkswirtschaftlichen Vor- und Nachteile erwogen. Der Autor des vorliegenden Artikels befasst sich mit einem zumeist vernachlässigten Aspekt: dem Eigeninteresse des Managements. Die Unternehmensführung hat einen Anreiz, private Informationen über die Erfolgsaussichten einer Fusion strategisch für ihre Ziele einzusetzen. Entsprechende Informationen seitens des Managements sind demzufolge mit Vorsicht zu geniessen.

Beweisassistenten sind Programme zur Verifikation der Korrektheit von formellen Beweisen. Sie können das Vertrauen in Resultate aus Bereichen wie Mathematik, Informatik, Physik und Philosophie erhöhen. Allerdings erfordert es hohen Arbeitsaufwand und Expertise, um Beweise zu schreiben, die von Beweisassistenten akzeptiert werden. In dieser Doktorarbeit verbessern wir die Beweisautomatisierung in Beweisassistenten. Automatische Theorembeweiser sind Programme, die automatisch nach Beweisen suchen. Unser Ziel ist es, Beweise in Beweisassistenten mithilfe von automatischen Theorembeweisern zu finden. Allerdings ist dies nicht direkt möglich, wenn sich die Logik eines automatischen Theorembeweisers und die Logik eines Beweisassistenten unterscheiden. In diesem Fall erfordert die Integration des automatischen Theorembeweisers in den Beweisassistenten die Übersetzung von Aussagen in die Logik des automatischen Theorembeweisers und die Übersetzung von Beweisen in die Logik des Beweisassistenten. Um den Suchraum des automatischen Theorembeweisers einzuschränken, wird nur eine für die zu beweisende Aussage relevante Auswahl von Fakten übersetzt. Die Erfolgsquote der automatischen Beweissuche hängt ab von den verschiedenen Übersetzungen, der Auswahl von relevanten Fakten sowie von dem automatischen Theorembeweiser selbst. Wir verbessern die Integration von automatischen Theorembeweisern in Beweisassistenten. Unter anderem lernen wir von vorhergegangenen Beweisen, relevante Fakten auszuwählen sowie Entscheidungen von automatischen Theorembeweisern zu beeinflussen. Weiters erstellen wir automatische Beweisübersetzungen für mehrere automatische Theorembeweiser, für die eine solche Übersetzung bisher nicht verfügbar war. Unsere Arbeit erhöht die Erfolgsquote der Beweissuche in Beweisassistenten., Proof assistants are programs that verify the correctness of formal proofs. They can increase the confidence in results from domains such as mathematics, informatics, physics, and philosophy. However, it requires extensive labour and expertise to write proofs accepted by proof assistants. In this thesis, we improve proof automation in proof assistants. Automated theorem provers are programs that search for proofs automatically. Our goal is to find proofs in proof assistants using automated theorem provers. However, this is not directly possible when the logic of an automated theorem prover and that of a proof assistant differ. In this case, the integration of the automated theorem prover into the proof assistant requires the translation of statements to the logic of the automated theorem prover and the translation of proofs to the logic of the proof assistant. To restrict the search space of the automated theorem prover, only a selection of facts relevant to the current conjecture is translated. The success rate of the automatic proof search in proof assistants depends on the various translations, the selection of relevant facts as well as on the automated theorem prover itself. We improve the integration of automated theorem provers into proof assistants. Among others, we learn from previous proofs to select relevant facts as well as to guide automated theorem provers to make good decisions. Furthermore, we create automated proof translations for several automated theorem provers for which such a translation was not previously available. Our work increases the success ratio of proof search in proof assistants., by Michael Färber, University of Innsbruck, Dissertation, 2018, (VLID)2756365

Vorlesung in Vertretung von Prof. Dr. M. Hess, Sommersemester 2003, Universität Zürich: Institut für Computerlinguistik.

Das Heft vereint vier Texte - als Erst- oder Zweitveröffentlichung - die zwischen 1994 und 2004 in feministischen Diskussionszusammenhängen über Methoden empirischer Sozialforschung, Methodologie und Wissenschafts-/Erkenntnistheorie entstanden. Dabei ging es um eine Selbstpositionierung empirischer feministischer Wissenschaft im Konfliktfeld qualitativer versus quantitativer Forschung, um die Frage, ob es eine spezifische feministische Methode geben könne, oder um das Problem, Geschlecht zu erforschen ohne es selbst gemäß der eigenen Erwartungen im Forschungsprozess herzustellen. Es ist selbstverständlich, dass Texte, die über ein Jahrzehnt hinweg aus unterschiedlichen Zusammenhängen heraus entstanden, ein Problemfeld nicht homogen darstellen. Entwicklungen des feministischen Diskurses und Perspektivverschiebungen sind deutlich erkennbar.

Die Autorin nimmt die eingeschriebenen Denkregeln der Wissen produzierenden Institutionen in den Blick. Sie geht der Frage nach, in welchem Zusammenhang die Praxis des Methodendiskurses an Universitäten und in wissenschaftlichen Standesvertretungen mit der Präsenz von Frauen und Männern in verschiedenen Wissenschaftsfeldern steht. Anschließend an Thomas Kuhn (1973) ist davon auszugehen, dass die Lehr- und Forschungsschwerpunkte 'Theorie' und 'Methode' zu den patriarchalen Zentralreferenzen der gesellschaftswissenschaftlichen Normalwissenschaft gehören, die gegen Erosionen verteidigt werden (müssen), um den Kernbestand der Disziplin aufrechtzuerhalten. Da dies nicht nur hinsichtlich der Inhalte, sondern auch der Personen gilt, die zur Forschungsgemeinschaft zugelassen werden, ist aufgrund der untergeordneten gesellschaftlichen Position der Frauen zu erwarten, dass sie im Kern der Disziplinen nur ausnahmsweise als legitimierende Minderheit geduldet werden. Um solche Zusammenhänge leichter entdecken zu können, sind auch die Handlungslogiken der Frauen- und Geschlechterforschung zu systematisieren. Vor allem eine Klärung der Syntax eines Themenfeldes kann nicht nur zu einer besseren Forschungskonzeption, sondern auch zur Stärkung der Argumentation in wissenschaftspolitischen Auseinandersetzungen beitragen.

Bei der Abduktion handelt es sich um ein Verfahren der Forschungskonzeption: Die Methode des abduktiven Schließens geht in ihrer heute verwendeten Form zurück auf Charles Sanders Peirce. Im Zuge der Renaissance des Pragmatismus und einer verstärkten Entwicklung qualitativer Sozialforschung wurde "abduktives Schlussfolgern" als Handlungstyp wiederentdeckt, mit dem sich aus beobachtbaren Phänomenen bislang unbegriffene Erklärungen bzw. neue Regelhaftigkeiten auftun können. Abduktion ist kein Algorithmus. Trotzdem findet sie als Schlussverfahren umfangreich, wenn im Alltag auch meist unreflektiert, Verwendung. In den Sozialwissenschaften beruhen insbesondere die von Fritz Schütz entwickelte Erhebungsmethode des "Narrativen Interviews" sowie die Auswertungsmethoden der "Objektiven Hermeneutik" von Ulrich Oevermann oder die von Heinz Bude vertretene "Strukturale Sinnrekonstruktion" auf einer abduktiven Forschungsstrategie. Als komplexe Verfahren setzen diverse Spielarten der Biografieforschung oder die aktuell zunehmend zum Einsatz kommende Ethnografie mit der Befremdung des eigenen Blicks eine abduktive Forschungshaltung voraus.

Im Beitrag wird zunächst eine idealtypische methodologische Entscheidungsstruktur für die Konzeption empirischer Forschungsarbeiten vorgestellt. Der werden die zentralen Methodologiediskurse der feministischen Frauen- und Geschlechterforschung in Deutschland gegenübergestellt. In der abschließenden Reflexion werden breit diskutierte Themenbereiche wie Schwachstellen der feministischen Methoden- und Methodologiediskussion aufgezeigt.

Using Giddens' (1984) structuration theory we examine how social structures in mobile communication technologies shape the everyday life of individuals, thereby re-shaping power dynamics that underlie the social organization of society. We argue that the anytime, anyplace connectivity afforded by mobile communication technologies structures society by imposing a network, social and personal logic. We discuss how each logic both reproduces and challenges traditional power structures, at the micro- as well as macro-level. At the micro-level, the network logic refers to mobile communication technologies' capacity to organize activities in a networked fashion, granting people greater autonomy from time and place. The social logic refers to mobile communication technologies' capacity for perpetual contact, fostering social connectedness with social relationships. The personal logic refers to mobile communication technologies' capacity to serve as extensions of the Self, with which people can personalize contents, services, place and time. The flipside of these logics is that, at the micro-level, the responsibility to operate autonomously, to maintain personal social networks, and to manage and act based on personal information shifts to the individual. We also notice shifts in power structures at the macro-level. For instance, to reap the benefits of mobile communication technology individuals engage in free "digital labor" and tolerate new forms of surveillance and control.

This study examines how Occupy Wall Street (OWS) protestors' practices and stated understanding of media act on social perceptions of networked media. It stems from a discursive content analysis of online commentary from OWS protestors and supporters, using different sources from the first Adbusters blog in July 2011 until May 2012. We demonstrate how the belief in the myth of an egalitarian Internet was incorporated into the offline structure of OWS and led OWS participants to adopt rhetoric that distances the movement from past protest actions by stating the movement was "like the Internet".

In der Diskussion über Fusionen wird oft über deren betriebswirtschaftliche Gründe nachgedacht, und es werden die volkswirtschaftlichen Vor- und Nachteile erwogen. Der Autor des vorliegenden Artikels befasst sich mit einem zumeist vernachlässigten Aspekt: dem Eigeninteresse des Managements. Die Unternehmensführung hat einen Anreiz, private Informationen über die Erfolgsaussichten einer Fusion strategisch für ihre Ziele einzusetzen. Entsprechende Informationen seitens des Managements sind demzufolge mit Vorsicht zu geniessen.

Vorlesung in Vertretung von Prof. Dr. M. Hess, Sommersemester 2003, Universität Zürich: Institut für Computerlinguistik.

I stället för att framträda som ett uttryck för det alltför rationella, för logikens fullkomlighet förkvävande det mänskliga begäret, beskrivs det wittgensteinska huset i föredraget "Wittgensteins hus" som en manifestation av logikens begränsningar, dess ofullkomlighet, dess oförmåga att omfatta allt. Tractatus Logico-Philosophicus, genom särskiljandet mellan meningsfulla satser som kan sägas och icke meningsfulla satser som dock kan visas, leder fram till den paradoxala situationen att den i sin strävan att visa på språkets gräns samtidigt överskrider denna gräns genom att också visa det som inte kan sägas. I strävan att, som vore det från ovan, beskriva språkets gräns överskrider Wittgenstein också denna gräns och rör sig därmed in i det icke meningsfulla (det som inte kan göras meningsfullt). I och med att inte blott det etiska utan även det estetiska hamnar utanför det som kan ges formen av meningsfulla filosofiska satser i Tractatus, ligger det nära till hands att se Haus Wittgenstein, i egenskap av att vara en manifestation av den logiska form som inte kan sägas men väl visas, som en överträdelse av samma slag som föreligger i Tractatus. Byggnaden är i sin materialitet och rumslighet därmed inte ett uttryck för logisk form utan ett uttryck för gränsen mot det estetiska och etiska. Eller kanske mer korrekt sagt, byggnaden manifesterar (visar) det som Tractatus inte kan säga, det vill säga, i det här fallet det estetiska och det etiska.

In this chapter it is pointed out that leaders who make decisions normally rely on both their intuition and their analytical thinking. Modern research shows that intuitive thinking has the potential to support the analytical, if used properly. Leaders must therefore be aware of the possibilities and limitations of intuition. Fresh thinking and innovation are key elements in leadership analysis, thus creative problem-solving is an important complement to traditional leadership thinking. Creative leaders work extensively with both intuition and logic. They also often work with metaphors, analogies, images and imagination to create dynamism in the analysis of a problem. Many leaders come in daily contact with problems that are not necessarily self-generated. It is therefore important that they have the opportunity to take an outside perspective on the situation. They must be able to define the problems which are of strategic importance for the activity. Leaders should not allow themselves to be stressed too much by various everyday problems, but be aware that they usually cannot just ignore them. After delineating a problem a leader should think through what trials ought to be conducted to test a given hypothesis about reality. This can be done by showing how different problems are related to each other. When analyzing various problems it is useful to clarify what kinds of decisions theyrelate to. Some decisions must be made directly, while others canbe postponed. Some decisions are reversible in nature while others are irrevocable.

Dependency parsing can be a useful tool to allow computers to parse text. In 2015, Kuhlmann and Jonsson proposed a logical deduction system that parsed to non-crossing dependency graphs with an asymptotic time complexity of O(n3), where “n” is the length of the sentence to parse. This thesis extends the deduction system by Kuhlmann and Jonsson; the extended deduction system introduces certain crossing edges, while maintaining an asymptotic time complexity of O(n4). In order to extend the deduction system by Kuhlmann and Jonsson, fifteen logical item types are added to the five proposed by Kuhlmann and Jonsson. These item types allow the deduction system to intro-duce crossing edges while acyclicity can be guaranteed. The number of inference rules in the deduction system is increased from the 19 proposed by Kuhlmann and Jonsson to 172, mainly because of the larger number of combinations of the 20 item types. The results are a modest increase in coverage on test data (by roughly 10% absolutely, i.e. approx. from 70% to 80%), and a comparable placement to that of Kuhlmann and Jonsson by the SemEval 2015 task 18 metrics. By the method employed to introduce crossing edges, derivational uniqueness is impossible to maintain. It is hard to defien the graph class to which the extended algorithm, QAC, parses, and it is therefore empirically compared to 1-endpoint crossing and graphs with a page number of two or less, compared to which it achieves lower coverage on test data. The QAC graph class is not limited by page number or crossings. The takeaway of the thesis is that extending a very minimal deduction system is not necessarily the best approach, and that it may be better to start off with a strong idea of to which graph class the extended algorithm should parse. Additionally, several alternative ways of extending Kuhlmann and Jonsson are proposed., Dependensparsning kan vara ett användbart verktyg för att få datorer att kunna läsa text. Kuhlmann och Jonsson kom 2015 fram till ett logiskt deduktionssystem som kan parsa till ickekorsande grafer med en asymptotisk tidskomplexitet O(n3), där "n" är meningens som parsas längd. Detta arbete utökar Kuhlmann och Jonssons deduktionssystem så att det kan introducera vissa korsande bågar, medan en asymptotisk tidskomplexitet O(n4) uppnås. För att tillåta deduktionssystemet att introducera korsande bågar, introduceras 15 nya logiska delgrafstyper, eller item. Dessa item-typer tillåter deduktionssystemet att introducera korsande bågar på ett sådant sätt att acyklicitet bibehålls. Antalet logiska inferensregler tags från Kuhlmanns och Jonssons 19 till 172, på grund av den större mängden kombinationer av de nu 20 item-typerna. Resultatet är en mindre ökning av täckning på testdata (ungefär 10 procentenheter, d v s från cirka 70% till 80%), och jämförbar placering med Kuhlmann och Jonsson enligt måtten från uppgift 18 från SemEval 2015. Härledningsunikhet kan inte garanteras på grund av hur bågar introduceras i det nya deduktionssystemet. Den utökade algoritmen, QAC, parsar till en svårdefinierad grafklass, som jämförs empiriskt med 1-endpoint-crossing-grafer och grafer med pagenumber 2 eller mindre. QAC:s grafklass har lägre täckning än båda dessa, och har ingen högre gräns i pagenumber eller antal korsningar. Slutsatsen är att det inte nödvändigtvis är optimalt att utöka ett mycket minimalt och specifikt deduktionssystem, och att det kan vara bättre att inleda processen med en specifik grafklass i åtanke. Dessutom föreslås flera alternativa metoder för att utöka Kuhlmann och Jonsson.

Dependency parsing can be a useful tool to allow computers to parse text. In 2015, Kuhlmann and Jonsson proposed a logical deduction system that parsed to non-crossing dependency graphs with an asymptotic time complexity of O(n3), where “n” is the length of the sentence to parse. This thesis extends the deduction system by Kuhlmann and Jonsson; the extended deduction system introduces certain crossing edges, while maintaining an asymptotic time complexity of O(n4). In order to extend the deduction system by Kuhlmann and Jonsson, fifteen logical item types are added to the five proposed by Kuhlmann and Jonsson. These item types allow the deduction system to intro-duce crossing edges while acyclicity can be guaranteed. The number of inference rules in the deduction system is increased from the 19 proposed by Kuhlmann and Jonsson to 172, mainly because of the larger number of combinations of the 20 item types. The results are a modest increase in coverage on test data (by roughly 10% absolutely, i.e. approx. from 70% to 80%), and a comparable placement to that of Kuhlmann and Jonsson by the SemEval 2015 task 18 metrics. By the method employed to introduce crossing edges, derivational uniqueness is impossible to maintain. It is hard to defien the graph class to which the extended algorithm, QAC, parses, and it is therefore empirically compared to 1-endpoint crossing and graphs with a page number of two or less, compared to which it achieves lower coverage on test data. The QAC graph class is not limited by page number or crossings. The takeaway of the thesis is that extending a very minimal deduction system is not necessarily the best approach, and that it may be better to start off with a strong idea of to which graph class the extended algorithm should parse. Additionally, several alternative ways of extending Kuhlmann and Jonsson are proposed., Dependensparsning kan vara ett användbart verktyg för att få datorer att kunna läsa text. Kuhlmann och Jonsson kom 2015 fram till ett logiskt deduktionssystem som kan parsa till ickekorsande grafer med en asymptotisk tidskomplexitet O(n3), där "n" är meningens som parsas längd. Detta arbete utökar Kuhlmann och Jonssons deduktionssystem så att det kan introducera vissa korsande bågar, medan en asymptotisk tidskomplexitet O(n4) uppnås. För att tillåta deduktionssystemet att introducera korsande bågar, introduceras 15 nya logiska delgrafstyper, eller item. Dessa item-typer tillåter deduktionssystemet att introducera korsande bågar på ett sådant sätt att acyklicitet bibehålls. Antalet logiska inferensregler tags från Kuhlmanns och Jonssons 19 till 172, på grund av den större mängden kombinationer av de nu 20 item-typerna. Resultatet är en mindre ökning av täckning på testdata (ungefär 10 procentenheter, d v s från cirka 70% till 80%), och jämförbar placering med Kuhlmann och Jonsson enligt måtten från uppgift 18 från SemEval 2015. Härledningsunikhet kan inte garanteras på grund av hur bågar introduceras i det nya deduktionssystemet. Den utökade algoritmen, QAC, parsar till en svårdefinierad grafklass, som jämförs empiriskt med 1-endpoint-crossing-grafer och grafer med pagenumber 2 eller mindre. QAC:s grafklass har lägre täckning än båda dessa, och har ingen högre gräns i pagenumber eller antal korsningar. Slutsatsen är att det inte nödvändigtvis är optimalt att utöka ett mycket minimalt och specifikt deduktionssystem, och att det kan vara bättre att inleda processen med en specifik grafklass i åtanke. Dessutom föreslås flera alternativa metoder för att utöka Kuhlmann och Jonsson.