Search

Syftet med studien är att undersöka begreppet exkursion och utforska lärarens perspektiv på exkursionen som en pedagogisk metod. I det insamlade empiriska materialet analyserar vi tematiskt exkursionen i bildämnet som lärandemetod, samt hur lärare anser dessa upplevelser påverkar eleverna. Studien tar sin utgång i Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) och tar särskild hänsyn till artikel 31 som beskriver barns rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Analysen och resultatet är menat att kasta ljus på undervisningspraxis, exkursioner som metod och lärares attityder till exkursion. Det empiriska underlaget i studien, kan väcka intresse för vidare forskning samt bidra till en mer nyanserad och omfattande förståelse av exkursion och lärande utanför klassrummet. Studien belyser främst lärares upplevelser, men också lärarnas erfarenheter av elevernas egna interaktiva upplevelser utanför klassrummet i en lärande miljö. Ytterligare forskning inom området kan vidare fördjupa kunskapen och förståelsen om hur exkursioner kan integreras i lärandeprocessen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Målet med studien är att främja engagemang och motivation för fortsatt forskning inom bildämnet och exkursionen som metod.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.

Studien förväntas bidra till ökad kunskap om specialpedagogens roll och uppdrag i förskolan och en ökad medvetenhet om vikten av pedagogers icke-verbala uttryck. Utifrån detta kan specialpedagogen tänkas anpassa sitt ledarskap i det pedagogiska arbetet som i sin tur kan skapa en mer stödjande miljö för alla barn i förskolan, oavsett behov av stöd i sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om specialpedagogernas syn på språklig sårbarhet och det språkutvecklande arbetet i förskolans utemiljö, med fokus på pedagogers icke-verbala uttryck. Studien undersöker följande preciserade frågeställningar: • Hur använder pedagoger icke-verbala uttryck i interaktion med barn i förskolans utemiljö? • Vad är specialpedagogers uppfattningar om språklig sårbarhet? • Hur ser specialpedagoger på sitt uppdrag när det gäller pedagogers icke-verbala uttryck som språkutvecklande förhållningssätt? Mixade metoder i form av strukturerade observationer av kvantitativ ansats och semistrukturerade intervjuer av kvalitativ ansats har använts för insamling av empiri. Vidare har kvalitativ innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera empirin. För att få en djupare förståelse har Batesons kommunikationsteori använts i analys av insamlad empiri och resultat. Studien tolkas även utifrån specialpedagogiska perspektiv, tidigare forskning samt utvald litteratur inom området. I studien observerades tydliga skillnader i pedagogers delaktighet och inbjudan till interaktion med barnen i utemiljön, samt i deras användande av icke-verbala uttryck. Samtliga specialpedagoger anser att pedagogers icke-verbala uttryck på olika sätt kan främja och stötta barns språkutveckling i förskolan. Pedagogernas medvetenhet anses betydelsefull av specialpedagogerna. Studiens resultat indikerar att specialpedagogerna har en förväntan på att pedagogerna har förutsättningarna för att stötta barn i språklig sårbarhet. Studiens resultat visar även en osäkerhet hos specialpedagogerna om

Below in the report, the various methods available to calculate the interaction formulas for bending moment and normal force in steel columns are examined. The standards compared are SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A, SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B, SS-EN 1993-1-1:2022, CEN/TS 1993-1- 101:2022 and Fpr EN 1993-1-3:2023. When calculating and comparing, the results show that the methods are similar to each other as below: SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A and CEN/TS 1993-1-101:2022 SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B and SS-EN 1993-1-1:2022 In Fpr EN 1993-1-3:2023 - General rules - Supplementary rules for cold-formed members and sheeting, a method is given that can also be used for hot-rolled and welded cross-sections, this method has similarities with the one previously used in BSK07. The result shows that the method gives quick results, but which gives a utilization rate about 10 percentage points higher than the other methods for this calculation case. Hence, the group finds it difficult to justify the use of this method with regard to the material consumption compared to other methods. In the case of a welded cross-section with the same moment of inertia in the rigid direction as a hot-formed steel profile HEA180, the result shows a greater spread of utilization rates between the methods. The result shows that the similarities between the methods follow the same pattern as above. The group has identified the reduction factor regarding lateral torsional buckling and its calculation process is what generates differences between the methods. To gain insight into how user-friendly the different calculation methods are, the group has used calculation data from a course in steel construction certification where the course participants are asked to calculate the utilization rate of a column in a hall building and provide comments on the relevant regulations. The group has also done its own survey where the participants would choose one of the four regulations above and perform similar calculati

Studiens syfte är att öka förståelsen till hur den bebyggda miljön påverkar mänskligt beteende samt stadens sociala liv. Ett särskilt fokus placeras på vilka aktiviteter som genomförs i det offentliga rummet och olika faktorer som kan påverka i vilken omfattning de genomförs. Studien använder kvalitativ metod i form av dolda icke-deltagande observationer och platsanalys för att belysa detta. Metoden tillämpades på tre platser i Uppsala – Stora torget i Uppsala centrum, Gottsunda centrum och Vaksala torg. Resultatet visade att de vanligast förekommande aktiviteterna varierade från plats till plats. Detta kunde bero på utbudet av verksamheter som fanns i omgivningen, men även utformningen av själva platsen. En plats som är välutformad för gångtrafikanter bör kännas trygg, erbjuda många möjligheter till interaktion och vara tillgänglig för så många som möjligt. Gånghastigheten visar sig även ha en viss påverkan kring hur mycket en plats kan upplevas vara levande eller ej. Trots att studien fokuserar på tre platser i en och samma stad, är de alla av olika karaktär med varierade utformning och omgivning, därmed belyses olika typer av platser som kan förekomma i stadsmiljön.

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working., Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

Datum: 2024-01-04 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Danayit Yibrah & Mikaela Isacson (00/12/10) (99/02/26) Titel: Influencer marketing inom hudvårdsbranschen Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Sociala medier, Influencer marketing, Attityd, Köpintention, Interaktion, Förtroende. Forskningsfrågor: Hur påverkar influencer marketing konsumenters attityd och köpintention gentemot hudvårdsprodukter?I vilken utsträckning påverkar influencer marketing konsumenters attityd och köpintention hos Gen Z i jämförelse med Gen X? Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur influencer marketing påverkar konsumenters attityd och köpintention gentemot hudvårdsprodukter samt analysera eventuella skillnader mellan Generation Z och Generation X. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Empirisk data har samlats in via en enkätundersökning och analyserats med hjälp av SPSS. Slutsats: Influencer marketing har en påverkan på konsumenters attityd och köpintention. Gen Z påverkas i större utsträckning. Exponeringpåverkar interaktiv attityd och förtroendeingivande köpintention hos främst hos Gen Z., Date: 2024-01-04 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors: Mikaela Isacson & Danayit Yibrah (99/02/26) (00/12/10) Title: Influencer marketing within the skincare industry Supervisor: Pejvak Oghazi Keywords: Social media, Influencer marketing, Attitude, Purchase intention, Interaction, Trust. Research questions: How does influencer marketing affect consumers' attitudes and purchase intention toward skincare products?To what extent does influencer marketing influence consumers' attitudes and purchase intention of Gen Z compared to Gen X? Purpose: The essay intends to study how influencer marketing affects consumers’ attitude and purchase intention toward skincare products, as well as analyze any differences in reception between Generation Z and Generation X. Method: The study is based on a quantitative method with deductive approach. Empirical data has been collected via a questionnaire survey and analyzed using SPSS. Conclusion: Influencer marketing has an impact on consumers’ attitude and purchase intention. Gen Z is affected to a greater extent. Exposure influences interactive attitude and confidence-inspiring purchase intention among mainly Gen Z.

Denna studie undersöker hur fritidslärarna resonerar kring lek samt deras roll i barnens lekaktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsstudie baserad på semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare som arbetar på olika skolor har vi försökt att närma oss lek som metod och hur lärare uppfattar och använder lek i sin praktik. Resultaten av studien belyser den spontana lekens betydelse i det sociala samspelet för att barn ska känna sig som en del av gruppen. Vad beträffar lärarens roll framställer resultaten den noggranna balansen mellan att stödja den spontana fria leken samtidigt som lek introduceras som en pedagogisk metod som kan vara av betydelse för barns interaktion och mediering av samhällets normer. Det mesta i denna studie tyder på att lek inte är fri utan snarare står i en nära relation till den miljö som omger barn vilket gör att leken blir mer styrd än fri. Leken framställs i resultaten som en process där barn är viktiga medaktörer. Fritidslärarens ansvar för att skapa en passande lekmiljö och deras roll i att styra leken för att garantera ett förutbestämt resultat blir framträdande. Lek blir i detta avseende ett viktigt redskap som kan hjälpa läsaren att förstå hur dessa processer fungerar och kan utvecklas till en effektiv metod inom fritidshemmets verksamhet.

Below in the report, the various methods available to calculate the interaction formulas for bending moment and normal force in steel columns are examined. The standards compared are SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A, SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B, SS-EN 1993-1-1:2022, CEN/TS 1993-1- 101:2022 and Fpr EN 1993-1-3:2023. When calculating and comparing, the results show that the methods are similar to each other as below: SS-EN 1993-1-1:2005 Annex A and CEN/TS 1993-1-101:2022 SS-EN 1993-1-1:2005 Annex B and SS-EN 1993-1-1:2022 In Fpr EN 1993-1-3:2023 - General rules - Supplementary rules for cold-formed members and sheeting, a method is given that can also be used for hot-rolled and welded cross-sections, this method has similarities with the one previously used in BSK07. The result shows that the method gives quick results, but which gives a utilization rate about 10 percentage points higher than the other methods for this calculation case. Hence, the group finds it difficult to justify the use of this method with regard to the material consumption compared to other methods. In the case of a welded cross-section with the same moment of inertia in the rigid direction as a hot-formed steel profile HEA180, the result shows a greater spread of utilization rates between the methods. The result shows that the similarities between the methods follow the same pattern as above. The group has identified the reduction factor regarding lateral torsional buckling and its calculation process is what generates differences between the methods. To gain insight into how user-friendly the different calculation methods are, the group has used calculation data from a course in steel construction certification where the course participants are asked to calculate the utilization rate of a column in a hall building and provide comments on the relevant regulations. The group has also done its own survey where the participants would choose one of the four regulations above and perform similar calculati

Sedan 2021 har häktade barn mellan 15 och 17 år enligt lag rätt till fyra timmars mellanmänsklig kontakt om dagen. Den här studien belyser både bristen av kvalitativ utvärdering och av tydliga riktlinjer för hur det isoleringsbrytande arbetet ska genomföras på svenska häkten. Genom en intervjustudie med fyra kriminalvårdare från två olika häkten undersöks kriminalvårdares upplevelser av sin yrkesroll i det isoleringsbrytande arbetet med häktade barn. Uppsatsen fokuserar på tre områden: den kontakt som kriminalvårdarna upplever att de får med de häktade barnen, hur de navigerar mellan att sätta gränser och skapa kontakt samt hur de anser att det isoleringsbrytande arbetet kan förbättras. Intervjupersonerna gav exempel på konkreta och interaktiva åtgärder som verkade syfta till att främja meningsfulla samtal med klienterna. Intervjupersonerna verkade till övervägande del sträva efter att förmedla nya insikter och "visdom" till barnen, både genom dialog och genom att lära dem grundläggande vardagssysslor såsom städning och personlig hygien. Trots detta var tron om att de gör långsiktig skillnad för barnen låga. Kriminalvårdarnas förhållningssätt gentemot klienterna analyserades utifrån ett föräldraperspektiv, vilket bidrog till en djupare förståelse för deras kontakt med barnen. De intervjuade kriminalvårdarna upplevde att det gränssättande och kontaktskapande arbetet är ömsesidigt beroende av varandra, och att de inte komplicerar yrkesrollen. Tre av fyra kriminalvårdare framhäver bristen på möjligheter till utbildning inom bemötandet av barn och uttrycker en önskan om sådan kompetensutveckling. Intervjuerna belyste även den betydande skillnaden mellan avdelningsarbete på ett häkte och det interaktiva arbete som krävs av isoleringsbrytande kriminalvårdare.

Införandet av elektorniska patientjournaler har bidragit till flera fördelar men trots det arbetar vårdpersonal fortfarande i hektiska och stressiga miljöer. Därmed har taligenkänning blivit ett allt vanligare arbetssätt kopplat till dokumentation, detta med anledning av att underlätta främst dokumentationsprocesser. Med denna studie kommer möjligheter och utmaningar kopplat till anvädning av taligenkänning att identidieras. Syftet med studien är att inhämta kunskap och skapa en bredare förståelse för anvädning av taligenkänning inom sjukvården. Resultatet av studien har lett till en bredare förståelse för vårdprocessen med taligenkänning inom hälso- och sjukvård, främst kopplat till dokumentation och elektronsika patientjournaler. Studiens bidrag kommer med förhoppning att kunna användas som stöd för använding av taligenkänning inom vården. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där möjligheter och utmaningar identidierats, både från litteratur och från vårdpersonal. Detta kring hur väl taligenkänning integrerar och fungerar vårdmottanginar emellan., Despite the many advantages of implementing electronic patient records, healthcare straff are still working in a hectic and stressful environment. Speech recognition has therefore become a more common way of working with documentation, mostly to facilitate the documentation process. In this study, possibilities and challanges with speech recognition will be identified. The main purpose of the study is to gather knowledge and create a greater understanding for the usage of speech recognition in healthcare. The result of the study has led to a greater understanding for the process of speech recogotion in healthcare, mostly connected to documentation and electronic patient records. The contribution of the study could optimistically be used as support for speech recognition in healthcare. The study was executed with a qualitative approach where possibilities and challenges have been identified from both literature and healthcare staff. This was carried out regaring how well speech recognition integrates and works healthcare clinics between.

The aim of this study is to investigate, through a multimodal text analysis model, the semiotic resources that constitute the visual and verbal interactive potentials in the promotional texts of Swedish fashion companies H&M's and Monki's electronic newsletters. Specifically, the study closely examines the interpersonal potentials, informative versus emotional values, and the social and narrative appeals suggested by the verbal texts and visual images within the broader context of each newsletter’s perceived purpose. Data for this study was collected over a span of three weeks, during which I closely observed the general capacity and types of promotional texts communicated by the companies in this format. The analysis focuses particularly on the interpersonal meta-function and its interactive tendencies, organizing semiotic resources like eye gaze, framing, distance, angles, and perspective as the elements that most effectively engage and immerse the viewer in visual texts. While semiotic resources have the ability and agency to act independently with their own semiotic potentials, they can also complement each other and create more comprehensive messages when arranged together on a digital platform. The findings of the analysis suggest that these strategies and resources play significantly different roles, both directly and indirectly, in shaping the overall interaction and interpersonal relationship between the sender and the receiver of the newsletter. Considering that branding, business, and identity are interlinked facets of the promotional and consumerist culture most developed societies have today, it can be stated that H&M's and Monki's visual and verbal promotional communication directly reflects the respective target groups' identities and interests as well as it reflects the brands' creative identities and marketing operations on a global level.

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

eingereicht von Sarah Sophie Müller, B.Sc., in englischer Sprache, Masterarbeit Universität Innsbruck 2024

The aim of this study is to investigate, through a multimodal text analysis model, the semiotic resources that constitute the visual and verbal interactive potentials in the promotional texts of Swedish fashion companies H&M's and Monki's electronic newsletters. Specifically, the study closely examines the interpersonal potentials, informative versus emotional values, and the social and narrative appeals suggested by the verbal texts and visual images within the broader context of each newsletter’s perceived purpose. Data for this study was collected over a span of three weeks, during which I closely observed the general capacity and types of promotional texts communicated by the companies in this format. The analysis focuses particularly on the interpersonal meta-function and its interactive tendencies, organizing semiotic resources like eye gaze, framing, distance, angles, and perspective as the elements that most effectively engage and immerse the viewer in visual texts. While semiotic resources have the ability and agency to act independently with their own semiotic potentials, they can also complement each other and create more comprehensive messages when arranged together on a digital platform. The findings of the analysis suggest that these strategies and resources play significantly different roles, both directly and indirectly, in shaping the overall interaction and interpersonal relationship between the sender and the receiver of the newsletter. Considering that branding, business, and identity are interlinked facets of the promotional and consumerist culture most developed societies have today, it can be stated that H&M's and Monki's visual and verbal promotional communication directly reflects the respective target groups' identities and interests as well as it reflects the brands' creative identities and marketing operations on a global level.

Bakgrund Denna studie handlar om sambandet mellan anknytningsstil och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt betydelsen av stöd och utbildning för föräldrar vars barn ligger i riskgruppen för NPF-diagnos. Studien undersöker även hur tidig anpassad omsorg kan påverka barnets utveckling och delaktighet. Det konstateras att tidiga preventiva interventioner kan vara avgörande för familjer med svårigheter att etablera ömsesidig interaktion med sina barn vid NPF. Forskningen visar att en del NPF-symptom kan förutsägas redan före barnets 1-årsdag, vilket betonar möjligheten av tidig intervention och tidig anpassad omsorg. Målet med detta arbete är att identifiera riskgrupper och undersöka vilken typ av tidig anpassad omsorg som bör tillämpas. Resultaten kan sedan användas som underlag för framtida forskning. Metod En systematisk litteraturstudie har utarbetats utifrån mixed-method-analys av såväl kvalitativa som kvantitativa studier och i syfte att kunna användas i vidare forskning. Fokus ligger på att diskutera tidiga insatser som förebygger psykisk ohälsa för familjer i riskgruppen för NPF. Resultat Att tidigt screena och analysera biomarkörer kan hjälpa till att fastställa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD och ASD hos barn. Studier har visat att avvikelser i språkutveckling, social interaktion, motorik och emotionell reglering kan observeras redan vid tidig ålder. NPF-symptom är dock heterogena i gruppen vilket kan ha en biopsykologisk förklaring. Därför antar forskningen att föräldrarnas känslighet och lyhördhet för barnets signaler avgörande för att kunna påverka vissa NPF-symptom och främja barnets positiva kognitiva utveckling. Studier har visat att tidig beteendeterapi baserad på positiv förstärkning och strukturerad omgivning enligt Early Intensive Behavioral Intervention och Treatment and Education of Autistic and related Communication-handicapped Children (EIBI, TEACCH) kan leda till meningsfulla förändringar i beteendet hos b, Background This study is about the relationship between attachment style and neuropsychiatric functional impairments (NPF), as well as the importance of support and education for parents whose children are at risk for NPF diagnosis. The study also examines how early adapted care can affect the child's development and participation. It is concluded that early preventive interventions can be crucial for families with difficulties in establishing mutual interaction with their children at NPF. Research shows that some NPF symptoms can be predicted even before the child's 1st birthday, which emphasizes the possibility of early intervention and early adapted care. The goal of this work is to identify risk groups and investigate what type of early adapted care should be applied. The results can then be used as a basis for future research. Method A systematic literature study has been prepared based on mixed-method analysis of both qualitative and quantitative studies and with the aim of being able to be used in further research. The focus is on discussing early interventions that prevent mental illness for families in the riskgroup for NPF. Results Screening and analysing biomarkers early can help to identify neuropsychiatric functional impairments (NPFs) such as ADHD and ASD in children. Studies have shown that deviations in language development, social interaction, motor skills and emotional regulation can be observed already at an early age. However, NPF symptoms are heterogeneous in the group, which may have a biopsychological explanation. Therefore, the research assumes that the parents' sensitivity and responsiveness to the child's signals are crucial to being able to influence certain NPF symptoms and promote the child's positive cognitive development. Studies have shown that early behavioural therapy based on positive reinforcement and structured environment according to Early Intensive Behavioural Intervention and Treatment and Educationof Autistic and related Com

Syftet med föreliggande studie är att konkretisera de sammanhang och situationer där lärandet sker på fritidshemmet för att beskriva interaktionen mellan elever och fritidspersonal. Vi har undersökt hur läroplanens innehåll omsätts i praktiken i fritidsverksamheten, med fokus på interaktionen mellan elever och fritidspersonal som genomför aktiviteterna. Vi genomförde studien genom deltagande observationer i ett fritidshem där interaktionen mellan fritidspersonal och elever samt de pedagogiska aktiviteterna var fokuset i våra fältanteckningar. Resultatet från observationerna analyserades med hjälp av Sundbergs (2016) läroplansteoretiska ramverk med särskilt fokus på realiseringsprocessen. Metoden ledde till en djupgående analys av hur läroplanens mål omsätts i praktiken och vilka utmaningar som uppstår i realiseringsprocessen. Studiens resultat visar att fritidspersonalen skapar en trygg miljö där eleverna får möjligheten att utforska och lära sig genom lek och sociala interaktioner. De aktiviteter som genomfördes på fritidshemmet utgick från elevernas behov och intresse, något som är relaterat till Lgr 22. En viktig faktor som påverkade realiseringen av läroplanen var bristen på pedagogisk planering och utbildad personal, vilket gör att fritidshemmet handlar om tidsfördriv snarare än aktiviteter som främjar lärande. Diskussionen redogör för hur våra observationer både bekräftar och motsäger kritiken mot fritidsverksamheten. Studien visar på att fritidshemmet ger eleverna möjlighet till annat än vad de gör i skolan och får chansen att utifrån deras intressen och behov engagera sig i aktiviteter. Samtidigt kan bristen på pedagogisk planering och planerad undervisning negativt påverka hur läroplanens mål realiseras. Nyckelord: Fritidshem, läroplan, lärande, realiseringsprocess, interaktion, pedagogiska aktiviteter, lek, läroplansteoretisk analys.

This study aims to investigate how attitudes are expressed and discussed in group interaction. The background to this study is based on the debate about children's exposure on social media. Our methodological approach is of qualitative sort and the research is carried out with focus group interviews, using a photo elicity method. This study uses the theoretical perspective of symbolic interactionism and the concepts of attitudes, norms and role taking to analyze group interaction. Mead and Blumer's theories of interaction and symbolic interaction were further of great importance in gaining a deeper understanding of how attitudes were expressed and discussed in the groups. Previous research about conformity was also of importance in our study. Our result shows that the definition of the situation, role taking and compliance with social norms impact the way attitudes are expressed in groups. Further on, our result shows that the participants' attitudes are especially in need for discussion when the attitudes are not in line with the remaining group members. Last but not least our result shows that attitudes are based on attitude components and are expressed in line with these.

In this study, writing instruction with certain special characteristics is of great importance. These are to emphasize the collective as a resource for everyone's learning, the interaction between the students and the importance of talk. In addition, the importance of having a holistic view together with separate structured exercises in a context, to develop an awareness in the students of their writing. Fiction and narrative texts are also in focus. Previous research shows that form seems to dominate writing instruction in the early years. There is a need for a development that favours a broader view of students' writing. Good writing development seems to take place when instruction is explicit about linguistic features with the help of a metalanguage. The theoretical starting point is literacy with the basic prerequisites for literacy. One aspect is metalinguistic understanding, which means an ability talk about and think about one's use of language, not just to be a language user and producer. The socio-cultural perspective is another starting point. The purpose of this study is to investigate students' use of metalanguage related to narrative text in grade 1, and whether explicit teaching can contribute to the development of this ability. Questions are as follows: What metalinguistic reflections do the students make in conversation about narrative text? Do these reflections change after completed writing instruction and if so, how? How does students interaction in conversation contribute to the development and consolidation of metalinguistic competences? Does this change after completed instruction and if so, how? The study is a qualitative intervention study, which intends to try a design of writing instruction of narrative text in grade 1. Conversations, reminiscent of semi-structured interviews, were conducted before and after instruction. These conversations were documented with filming and field notes. Lesson observations with field notes were also part o

Införandet av elektorniska patientjournaler har bidragit till flera fördelar men trots det arbetar vårdpersonal fortfarande i hektiska och stressiga miljöer. Därmed har taligenkänning blivit ett allt vanligare arbetssätt kopplat till dokumentation, detta med anledning av att underlätta främst dokumentationsprocesser. Med denna studie kommer möjligheter och utmaningar kopplat till anvädning av taligenkänning att identidieras. Syftet med studien är att inhämta kunskap och skapa en bredare förståelse för anvädning av taligenkänning inom sjukvården. Resultatet av studien har lett till en bredare förståelse för vårdprocessen med taligenkänning inom hälso- och sjukvård, främst kopplat till dokumentation och elektronsika patientjournaler. Studiens bidrag kommer med förhoppning att kunna användas som stöd för använding av taligenkänning inom vården. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där möjligheter och utmaningar identidierats, både från litteratur och från vårdpersonal. Detta kring hur väl taligenkänning integrerar och fungerar vårdmottanginar emellan., Despite the many advantages of implementing electronic patient records, healthcare straff are still working in a hectic and stressful environment. Speech recognition has therefore become a more common way of working with documentation, mostly to facilitate the documentation process. In this study, possibilities and challanges with speech recognition will be identified. The main purpose of the study is to gather knowledge and create a greater understanding for the usage of speech recognition in healthcare. The result of the study has led to a greater understanding for the process of speech recogotion in healthcare, mostly connected to documentation and electronic patient records. The contribution of the study could optimistically be used as support for speech recognition in healthcare. The study was executed with a qualitative approach where possibilities and challenges have been identified from both literature and healthcare staff. This was carried out regaring how well speech recognition integrates and works healthcare clinics between.

Meningen med studien har varit att undersöka bild- och medielärares förhållningssätt till grupparbete i gymnasiet med fokus på bedömning. Forskningen har sökt skapa förståelse gällande vad som bedöms i grupparbeten samt genom vilka metoder som lärare skapar insyn i elevernas processer på både grupp- och individnivå. Studien har också strävat efter att belysa grupparbetets fördelar respektive utmaningar i undervisningen kopplat till lärarens bedömningsplikt. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma gymnasielärare i ämnena bild och media i Stockholm. Den insamlande empirin synliggjorde fyra stycken centrala teman som utgörs av Planering av grupparbete, Lärarens bedömningsavsikt, Metoder för bedömning och Grupparbetets inverkan. Undersökningens resultat visar att medverkande lärare generellt önskar bedöma eleverna på både grupp- och individuell nivå utifrån både underlag relaterat till process och produkt. Men i vilken utsträckning detta går att genomföra upplevs av informanterna variera. Studien visar att lärarna använder sig av beprövade metoder och strategier för planering, undervisning och återkoppling. Men på grund av lärarens begränsade insyn och grupparbetets komplexitet fokuseras kunskaper som långsiktigt lärande, samarbetsförmåga, interaktion samt utbyte av idéer och perspektiv framför akademisk och teoretisk kunskap. I studien framkommer vikten av dialog och förtrogenhet mellan lärare och elev vid grupparbeten, att relationell pedagogik vid grupparbeten skapar tydlig kommunikation, sociala band och informella bedömningssituationer som genererar underlag och gynnar bedömning för lärande.

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

I denna kvalitativa studie har jag för avsikt att fokusera på att förstå fenomen i sin naturliga miljö och i dess komplexitet, med syfte att beskriva och tolka olika aspekter av människors liv, upplevelser och interaktioner. Genom att intervjua sex svenska som andraspråkselever med liten eller ingen skolbakgrund har jag eftersträvat att förstå den sociala kontexten och tolka deltagarnas upplevelser. Studien visar att de första två åren i den svenska skolan präglas av en kombination av positiva och negativa erfarenheter. Det gäller till exempel skolkulturen och lärarnas didaktiska, interkulturella och relationella kompetens och erfarenhet, men också tillgången till studiehandledare, modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare samt att det finns en organisation som främjar samverkan mellan lärare och studiehandledare, och även andra yrkesgrupper (Korp et al., 2019). Negativa aspekter speglar sig genom dålig uppföljningen och att det innebär brist på tillit, otillräcklig information om resurser och bristande gemenskap. Dessa resurser, så som kvalificerade modeller för studiehandledning och god kompetens hos lärare om flerspråkighet och språkutvecklande arbetssätt, finns framför allt i skolor som ofta är stigmatiserade och isolerade ”i staden” (Nilsson Folke, 2015; Bunar, 2011). Ett återkommande mönster vad gäller internationella studier som fokuserar på direktplacering i ordinarie klasser är att modellen framstår som ett attraktivt tillvägagångssätt i teorin, men att problem oftast uppstår vid den praktiska implementeringen (Taylor, 2008; Block m.fl.) Studien ger en bredare förståelse för de erfarenheter och utmaningar som nyanlända svenska som andraspråkselever med kort skolbakgrund möter under sin första tid i den svenska skolan.

This study examines university students' learning ability using Virtual Reality (VR) and video to see if VR's immersive features can offer an advantage. The study is based on previous research on active learning and the use of VR as a learning tool. The hope is that this study will provide insights into VR's potential as an educational tool in future education. 7 participants performed two tests for each tool, one for VR and one for video. The task was to learn to conduct a daily conversation in Japanese, focusing on translation and pronunciation, with the conversations alternated to balance any differences in difficulty. Afterwards, the participants took a language test on a computer for each tool, and the results were compared. The results suggest that VR enhances the learning ability of university students. Additionally, VR seems to provide higher motivation to continue trying to reach the correct answer. Although the participants considered themselves beginners in Japanese, some were found to have more prior knowledge than expected, which affected the test results. The test environment and the participants' experience with VR also varied, influencing the outcomes, and future studies should take these factors into account more carefully to ensure more reliable results., I denna studie undersöks högskolestudenters lärande med hjälp av Virtual Reality (VR) och video för att se om VR:s immersiva egenskaper kan erbjuda en fördel. Studien bygger på tidigare forskning om aktivt lärande och användningen av VR som inlärningsverktyg. Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt om VR:s potential som studieverktyg i framtida utbildningar. Sju testdeltagare utförde ett test för VR och ett för video. Uppgiften var att lära sig föra en vardaglig konversation på japanska, där översättning och uttal var i fokus, och konversationerna alternerades för att jämna ut eventuella skillnader i svårighetsgrad. Efteråt gjorde deltagarna ett språkprov på persondator för varje verktyg och resultaten jämfördes. Resultaten tyder på att VR främjar lärandet hos högskolestudenter. Dessutom verkar VR ge högre motivation till att fortsätta försöka för att nå rätt svar. Trots att försökspersonerna bedömde sig som nybörjare i japanska, visade vissa sig ha mer förkunskaper än väntat, vilket påverkade testresultaten. Testmiljön och deltagarnas erfarenhet av VR varierade, vilket också påverkade resultaten, och framtida studier bör överväga dessa faktorer noggrannare för att säkerställa mer tillförlitliga resultat.

Bakgrund: Forskning utforskar effektiva tillvägagångssätt för att främja barns läsförmåga trots kvarstående utmaningar i förskolans undervisning och inlärning av läsfärdigheter. Förskolans betydelse i läsinlärning lyfts fram som avgörande för barns framtida skolframgång och möjligheter, där integrerade och lekfulla aktiviteter spelar en nyckelroll. Läroplaner och skollagar ger riktlinjer för att främja barns läsinlärning och betonar vikten av att skapa en holistisk utbildningsmiljö redan från förskoleåldern. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares resonemang kring läsfrämjande undervisning i förskolan. Metod: Data samlas in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fyra förskolor. Som grund för analysmetod användes en tematisk analysmetod, som i sin tur har resulterat i fyra olika teman: undervisning för läsfrämjande, utmaningar och svårigheter, läsfrämjande miljö och barns intresse för böcker och läsning. Resultat: I studien, baserad på intervjuer med nio erfarna förskollärare, undersöker läsfrämjande tillvägagångssätt och utmaningar i förskolan. Förskolläraren använder strategier som att skapa tillgängliga läsmiljöer, hålla planerade och spontana lässtunder och integrera lek i läsningen. Utmaningar inkluderar tidsbegränsningar, stora barngrupper och att möta individuella behov.

Uppsatsen undersöker socialpedagogiskt arbete med skolhundar som del av skolsocialt arbete. Syftet är att undersöka hur skolhundar används som metod för elever med särskilda behov eller bekymmersamma livsvillkor samt vad skolhunden bidrar med i klassrummet. Undersökningen har en öppen etnografisk ansats med fältstudier under fyra heldagsobservationer på två grundskolor i olika kommuner i Västsverige. Totalt deltog en speciallärare/hundförare, en hundförare på lärardirektiv och tre skolhundar fördelat på två skolhundsteam. Därutöver åtta elever i åldern sex till 14 år. Samtliga deltog i skolhundsinsatsen utifrån behov av extra stöd i relation till mål av kunskapsmässig, social, emotionell, kognitiv eller utvecklingsmässig karaktär. Vid observationerna användes observationsschema och fältnotiser. Den etnografiska analysen tog stöd av Goffmans dramaturgiska perspektiv och stigmateori. Resultatet visar att skolhundar bidrar till situationer där skolarbete kan utföras. De bidrar också till att alternativa roller och samspelsmönster uppstår och upprätthålls där både elever, föräldrar och lärare får alternativa sätt att hantera känslor och komma in i klassrummet. Empirin indikerar således att skolhundar har positiv inverkan på välmående och motverkar stigmatiserande processer såväl som ökar skolnärvaro och deltagande i skolarbete. Skolhundar och icke-traditionella insatser bör därför kunna appliceras i större utsträckning. Resultaten kan användas vid identifiering av andra målgrupper för insatsen och vid utformande av gemensamma riktlinjer. Under studien väcktes frågor om huruvida skolhundar maskerar brister i organisation och ledningsansvar samt huruvida skolhundarna påverkar skolpersonalens välmående och arbetsvillkor. Detta utgör rekommendation för framtida forskning. Avslutningsvis förs en reflektion om djurvälfärd och en reflektion om metodkritik.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion., The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processe

The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

Det finns en pågående debatt om hur förskollärarkroppen påfrestas i yrket och hur komplexiteten i förskolans dubbla uppdrag får förskollärarna att fundera hur länge kroppen kommer att hålla. Tidigare forskning problematiserar att förskolans dubbla uppdrag upplevs som en dikotomi, vilket får konsekvenser för förskollärare att finna balans mellan omsorg och lärande. I likhet med detta visar forskning som studerat förskollärares kroppsliga kunskap, att den är beroende av organisatoriska förutsättningar för att bibehålla kvalitén. Den aktuella studien syftar till att fördjupa förståelsen för förskollärares kroppsliga kunskap samt hur kroppen spelar in i yrkesvardagen. Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuades. Genom en reflexiv tematisk analys analyserades intervjuerna som resulterade i en djupare förståelse för kroppens betydelse för förskolläraryrket. Resultatet belyser den komplexitet som finns i förskolans dubbla uppdrag som problematiserar förskolläraryrket ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Studiens slutsats är att det behövs mer forskning som studerar förskollärares kroppslighet och vilken betydelse kroppen och kroppslig kunskap har för förskolans kvalitet.

Det finns flera faktorer som tycks bidra till bättre matematikundervisning, däribland god interaktion och kommunikation mellan den som undervisar och den som blir undervisad anses vara en av dem. Däremot är det inte enkelt att skapa en miljö med god kommunikation mellan lärare och elev, vilket kan påverka elevernas prestationer inom matematik. Detta examensarbete undersöker interaktionen mellan lärare och elever i matematikundervisningen i syfte att bättre förstå lärares omfattande arbetssätt i att utveckla elevernas matematiska kunskaper. Studien genomfördes med fokus på elevperspektivet, som möjligen ger en annorlunda synvinkel kring kommunikation då tidigare forskning har framförallt utgått från lärarperspektiv. Metoden för studien är kvalitativ forskning med intervjuer för datainsamling, varav fyra elever har intervjuats från två olika gymnasieskolor med olika program på sina respektive skolor. Att ha intervjuer som huvudmetod anses lämpligt för att analysera och förstå elevernas upplevelser i undervisningen med sina matematiklärare, vilket är en del av den sociokulturella och fenomenologiska ansatsen som är centralt för detta arbete. Resultatet av arbetet visar att eleverna anser att en positiv kommunikation med lärare beror på flera faktorer, där lärarens sätt att genomföra undervisningen samt hantera emotioner och relationer både inom och utanför matematikklassrummet värderas högt. Resultatet ger en bild av elevernas förväntningar och åsikter om vad som kan fungera för matematikundervisningen, vilket kan användas till att förbättra inlärningsmiljön för dem. Dessutom vill vi även bidra till en bredare förståelse för de olika sätten som lärare kan arbeta på, i syfte att kunna nå en effektiv kommunikation och relation med sina elever. Att förändra hela bilden om lärar-elevrelation anses vara för stort mål i denna forsknings omfattning, trots detta är vi positivt inställda till framförande av nya synvinklar. Andra lärare och forskare kan därmed använda dessa synv

Dementia is a global disease that is growing rapidly as the human life expectancy is considerably increasing. It does not only have an impact on the person with the diagnosis, but also the people around them. Which means that the number of caregivers that are affected is also increasing. The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of what it can mean to be a caregiver of a near one with dementia, by studying the experiences of caregivers in Sweden. The study has a qualitative approach and the data consists of ten interviews with caregivers from a medium-sized municipality in Sweden. The results show that caregivers found their role to be distressing and that they have to take a lot of responsibility. They also expressed experiences of grief with the loss of who their near one once was, and sadness over what their life becomes as the disease progresses. There was also emphasis on the caregivers interactions with their near one with dementia and their social network, aswell as how this affects how they deal with their situation. Lastly, the study presents the caregivers experiences of society’s support, and how caregivers wish to see changes in society's outlook on dementia and how it affects them.

My degree project is an exploration of fragility and impermanence in objects. An attempt to find a language for it and to put words on a bodily feeling. Where objects are given space through an installation. Like an extension, or mirroring, of my body or your body. I’m thinking about the complexity of human, trapped emotions and fragments, like puzzle pieces or layers of memories. I’m thinking about vulnerability and tears, unredeemed tears. When the first tear rolls down the cheek there is no stop. A bridge is created between an inner world and the outer when sensitive experiences are allowed to come to the surface and be released.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap kring inomhusmiljöns betydelse för barns fria lek samt vad som inspirerar till barnens lek. Studien syftar till att bidra med kunskap kring inomhusmiljön och dess erbjudanden för barns fria lek. För att få syn på detta genomfördes observationer i två olika fysiska inomhusmiljöer. För att ta reda på det har två forskningsfrågor ställts som lyder: Vad inspirerar till lek i de olika miljöerna? Hur interagerar barn i en miljö med fler respektive färre artefakterer? För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod där observation, videoinspelning, observationsschema och fältanteckningar står för insamlandet av empiriskt material. Det insamlade materialet analyseras genom en interaktionsanalys. Materialet samlades in på en förskola med barn som befann sig i en miljö med färre artefakter respektive en miljö med fler artefakter. Resultatet visar att barn hellre vistas i en miljö med fler artefakter eftersom det erbjuds fler möjligheter och val. Barn blir inspirerade av de olika valen som finns tillgngliga. Variation av lekar skapar interaktion mellan barn, miljö och artefakter. En miljö med färre artefakter är dock lika viktig för barn som inte behöver alla de olika intrycken av många olika artefakter. Barn har specifika behov vilket gör att båda miljöerna är lika viktiga för barns lek och utveckling. En variation mellan miljöerna är något barnen visar intresse för, vilket vi som blivande pedagoger, ska ha insyn i. Det kan även vara av vikt att som pedagog även sätta detta i relation till barns perspektiv eftersom barnperspektivet lätt kan ta över., The purpose of this study is to investigate and contribute knowledge aboutthe importance of the indoor environment for children's free play and whatinspires children's play. The study aims to contribute knowledge about theindoor environment and its offerings for children's free play. To see this,observations were carried out in two different physical indoor environments.To find out, two research questions have been asked which read: Whatinspires play in the different environments? How do children interact in anenvironment with more and fewer artefacts?In order to get answers to the questions, a qualitative method is used whereobservation, video recording, observation schedule and field notes accountfor the collection of empirical material. The collected material is analyzedthrough and interaction analysis. The material was collected at a preschoolwith children who were in an environment with fewer artifacts and anenvironment with more artifacts, respectively.The result shows that children prefer to stay in an environment with moreartifacts because there are more opportunities and choices. Children areinspired by the variety of choices available. Variety of games createsinteraction between children, environment and artefacts. However, anenvironment with fewer artifacts is just as important for children who do notneed all the different impressions of different artifacts. Children havespecific needs, which means that both environments are equally importantfor children's play and development. A variation between the environmentsis something children show an interest in, which we as future educatorsshould be aware of. It may also be important as an educator to also put thisin relation to the child's perspective because the child's perspective caneasily take over.

Både nationella och internationella undersökningar visar att elever har svaga resultat och låga prestationer i matematik i grundskolan. Det betonas även att kvaliteten i klassrummet behöver utvecklas och interaktionen under lektionerna oftast saknas i matematikundervisning. Detta examensarbete bidrar med kunskap om att kooperativt lärande förbättrar elevers matematikprestationer i lågstadiet utifrån ett lärarperspektiv i svenska skolor. Denna studie bygger på sociokulturell teori som anses relevant för vårt tema (kooperativt lärande i matematikundervisning) och kopplar till interaktion begrepp som sker i klassrummet. Valet av metod i vår studie är en enkät med både kvantitativa och kvalitativa ansatser som kallas för mixad metod. Resultatet visar att kooperativt lärande ger betydande och märkbara förbättringar i elevers matematikprestationer. Dessutom har lärare en avgörande roll när de använder kooperativt lärande metoder för att ge positiva effekter och öka matematiska prestationer. I studiens resultat framkommer även att det finns några betydande utmaningar vid implementering av kooperativt lärande för att det ska bli en effektiv metod i matematikundervisning i de tidiga åldrarna i svenska skolor.

Forskning indikerar att simulerat ägande av ett djur har positiv effekt. Interaktion med virtuella djur har i ett flertal studier visats öka avslappning och välmående, samt erbjudit tröst, stöd och sällskap. Virtuella djur har dock problematiska aspekter. Instinkterna som styr människors interaktioner med djur är inte anpassade för interaktioner med maskiner. För att identifiera de negativa konsekvenser som interaktioner med virtuella djur kan tillföra analyserades tre virtuella djur utifrån deras utseende, beteende och interaktionsfunktioner. Därefter etablerades eventuella konsekvenser, med utgångspunkten att spelare försätts i subjektiva verkligheter. De virtuella djuren observerades orsaka problem när de inte agerade på sättet deras ägare förväntade. Djuren varierade dock i de sätt som relationen med dem förvrängdes. Detta väcker frågor om relationen mellan dem och huruvida ägaren projicerar sina känslor på djuret. I framtiden bör mer forskning om ämnet genomföras med målet att analysera de interaktionen som skapar känslomässiga band mellan ägare och virtuellt djur.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

This study examines university students' learning ability using Virtual Reality (VR) and video to see if VR's immersive features can offer an advantage. The study is based on previous research on active learning and the use of VR as a learning tool. The hope is that this study will provide insights into VR's potential as an educational tool in future education. 7 participants performed two tests for each tool, one for VR and one for video. The task was to learn to conduct a daily conversation in Japanese, focusing on translation and pronunciation, with the conversations alternated to balance any differences in difficulty. Afterwards, the participants took a language test on a computer for each tool, and the results were compared. The results suggest that VR enhances the learning ability of university students. Additionally, VR seems to provide higher motivation to continue trying to reach the correct answer. Although the participants considered themselves beginners in Japanese, some were found to have more prior knowledge than expected, which affected the test results. The test environment and the participants' experience with VR also varied, influencing the outcomes, and future studies should take these factors into account more carefully to ensure more reliable results., I denna studie undersöks högskolestudenters lärande med hjälp av Virtual Reality (VR) och video för att se om VR:s immersiva egenskaper kan erbjuda en fördel. Studien bygger på tidigare forskning om aktivt lärande och användningen av VR som inlärningsverktyg. Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt om VR:s potential som studieverktyg i framtida utbildningar. Sju testdeltagare utförde ett test för VR och ett för video. Uppgiften var att lära sig föra en vardaglig konversation på japanska, där översättning och uttal var i fokus, och konversationerna alternerades för att jämna ut eventuella skillnader i svårighetsgrad. Efteråt gjorde deltagarna ett språkprov på persondator för varje verktyg och resultaten jämfördes. Resultaten tyder på att VR främjar lärandet hos högskolestudenter. Dessutom verkar VR ge högre motivation till att fortsätta försöka för att nå rätt svar. Trots att försökspersonerna bedömde sig som nybörjare i japanska, visade vissa sig ha mer förkunskaper än väntat, vilket påverkade testresultaten. Testmiljön och deltagarnas erfarenhet av VR varierade, vilket också påverkade resultaten, och framtida studier bör överväga dessa faktorer noggrannare för att säkerställa mer tillförlitliga resultat.

The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion., The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processe

Meningen med studien har varit att undersöka bild- och medielärares förhållningssätt till grupparbete i gymnasiet med fokus på bedömning. Forskningen har sökt skapa förståelse gällande vad som bedöms i grupparbeten samt genom vilka metoder som lärare skapar insyn i elevernas processer på både grupp- och individnivå. Studien har också strävat efter att belysa grupparbetets fördelar respektive utmaningar i undervisningen kopplat till lärarens bedömningsplikt. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma gymnasielärare i ämnena bild och media i Stockholm. Den insamlande empirin synliggjorde fyra stycken centrala teman som utgörs av Planering av grupparbete, Lärarens bedömningsavsikt, Metoder för bedömning och Grupparbetets inverkan. Undersökningens resultat visar att medverkande lärare generellt önskar bedöma eleverna på både grupp- och individuell nivå utifrån både underlag relaterat till process och produkt. Men i vilken utsträckning detta går att genomföra upplevs av informanterna variera. Studien visar att lärarna använder sig av beprövade metoder och strategier för planering, undervisning och återkoppling. Men på grund av lärarens begränsade insyn och grupparbetets komplexitet fokuseras kunskaper som långsiktigt lärande, samarbetsförmåga, interaktion samt utbyte av idéer och perspektiv framför akademisk och teoretisk kunskap. I studien framkommer vikten av dialog och förtrogenhet mellan lärare och elev vid grupparbeten, att relationell pedagogik vid grupparbeten skapar tydlig kommunikation, sociala band och informella bedömningssituationer som genererar underlag och gynnar bedömning för lärande.

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

Det finns en pågående debatt om hur förskollärarkroppen påfrestas i yrket och hur komplexiteten i förskolans dubbla uppdrag får förskollärarna att fundera hur länge kroppen kommer att hålla. Tidigare forskning problematiserar att förskolans dubbla uppdrag upplevs som en dikotomi, vilket får konsekvenser för förskollärare att finna balans mellan omsorg och lärande. I likhet med detta visar forskning som studerat förskollärares kroppsliga kunskap, att den är beroende av organisatoriska förutsättningar för att bibehålla kvalitén. Den aktuella studien syftar till att fördjupa förståelsen för förskollärares kroppsliga kunskap samt hur kroppen spelar in i yrkesvardagen. Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuades. Genom en reflexiv tematisk analys analyserades intervjuerna som resulterade i en djupare förståelse för kroppens betydelse för förskolläraryrket. Resultatet belyser den komplexitet som finns i förskolans dubbla uppdrag som problematiserar förskolläraryrket ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Studiens slutsats är att det behövs mer forskning som studerar förskollärares kroppslighet och vilken betydelse kroppen och kroppslig kunskap har för förskolans kvalitet.

Det finns flera faktorer som tycks bidra till bättre matematikundervisning, däribland god interaktion och kommunikation mellan den som undervisar och den som blir undervisad anses vara en av dem. Däremot är det inte enkelt att skapa en miljö med god kommunikation mellan lärare och elev, vilket kan påverka elevernas prestationer inom matematik. Detta examensarbete undersöker interaktionen mellan lärare och elever i matematikundervisningen i syfte att bättre förstå lärares omfattande arbetssätt i att utveckla elevernas matematiska kunskaper. Studien genomfördes med fokus på elevperspektivet, som möjligen ger en annorlunda synvinkel kring kommunikation då tidigare forskning har framförallt utgått från lärarperspektiv. Metoden för studien är kvalitativ forskning med intervjuer för datainsamling, varav fyra elever har intervjuats från två olika gymnasieskolor med olika program på sina respektive skolor. Att ha intervjuer som huvudmetod anses lämpligt för att analysera och förstå elevernas upplevelser i undervisningen med sina matematiklärare, vilket är en del av den sociokulturella och fenomenologiska ansatsen som är centralt för detta arbete. Resultatet av arbetet visar att eleverna anser att en positiv kommunikation med lärare beror på flera faktorer, där lärarens sätt att genomföra undervisningen samt hantera emotioner och relationer både inom och utanför matematikklassrummet värderas högt. Resultatet ger en bild av elevernas förväntningar och åsikter om vad som kan fungera för matematikundervisningen, vilket kan användas till att förbättra inlärningsmiljön för dem. Dessutom vill vi även bidra till en bredare förståelse för de olika sätten som lärare kan arbeta på, i syfte att kunna nå en effektiv kommunikation och relation med sina elever. Att förändra hela bilden om lärar-elevrelation anses vara för stort mål i denna forsknings omfattning, trots detta är vi positivt inställda till framförande av nya synvinklar. Andra lärare och forskare kan därmed använda dessa synv

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.

Dementia is a global disease that is growing rapidly as the human life expectancy is considerably increasing. It does not only have an impact on the person with the diagnosis, but also the people around them. Which means that the number of caregivers that are affected is also increasing. The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of what it can mean to be a caregiver of a near one with dementia, by studying the experiences of caregivers in Sweden. The study has a qualitative approach and the data consists of ten interviews with caregivers from a medium-sized municipality in Sweden. The results show that caregivers found their role to be distressing and that they have to take a lot of responsibility. They also expressed experiences of grief with the loss of who their near one once was, and sadness over what their life becomes as the disease progresses. There was also emphasis on the caregivers interactions with their near one with dementia and their social network, aswell as how this affects how they deal with their situation. Lastly, the study presents the caregivers experiences of society’s support, and how caregivers wish to see changes in society's outlook on dementia and how it affects them.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka begreppet exkursion och utforska lärarens perspektiv på exkursionen som en pedagogisk metod. I det insamlade empiriska materialet analyserar vi tematiskt exkursionen i bildämnet som lärandemetod, samt hur lärare anser dessa upplevelser påverkar eleverna. Studien tar sin utgång i Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) och tar särskild hänsyn till artikel 31 som beskriver barns rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Analysen och resultatet är menat att kasta ljus på undervisningspraxis, exkursioner som metod och lärares attityder till exkursion. Det empiriska underlaget i studien, kan väcka intresse för vidare forskning samt bidra till en mer nyanserad och omfattande förståelse av exkursion och lärande utanför klassrummet. Studien belyser främst lärares upplevelser, men också lärarnas erfarenheter av elevernas egna interaktiva upplevelser utanför klassrummet i en lärande miljö. Ytterligare forskning inom området kan vidare fördjupa kunskapen och förståelsen om hur exkursioner kan integreras i lärandeprocessen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Målet med studien är att främja engagemang och motivation för fortsatt forskning inom bildämnet och exkursionen som metod.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap kring inomhusmiljöns betydelse för barns fria lek samt vad som inspirerar till barnens lek. Studien syftar till att bidra med kunskap kring inomhusmiljön och dess erbjudanden för barns fria lek. För att få syn på detta genomfördes observationer i två olika fysiska inomhusmiljöer. För att ta reda på det har två forskningsfrågor ställts som lyder: Vad inspirerar till lek i de olika miljöerna? Hur interagerar barn i en miljö med fler respektive färre artefakterer? För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod där observation, videoinspelning, observationsschema och fältanteckningar står för insamlandet av empiriskt material. Det insamlade materialet analyseras genom en interaktionsanalys. Materialet samlades in på en förskola med barn som befann sig i en miljö med färre artefakter respektive en miljö med fler artefakter. Resultatet visar att barn hellre vistas i en miljö med fler artefakter eftersom det erbjuds fler möjligheter och val. Barn blir inspirerade av de olika valen som finns tillgngliga. Variation av lekar skapar interaktion mellan barn, miljö och artefakter. En miljö med färre artefakter är dock lika viktig för barn som inte behöver alla de olika intrycken av många olika artefakter. Barn har specifika behov vilket gör att båda miljöerna är lika viktiga för barns lek och utveckling. En variation mellan miljöerna är något barnen visar intresse för, vilket vi som blivande pedagoger, ska ha insyn i. Det kan även vara av vikt att som pedagog även sätta detta i relation till barns perspektiv eftersom barnperspektivet lätt kan ta över., The purpose of this study is to investigate and contribute knowledge aboutthe importance of the indoor environment for children's free play and whatinspires children's play. The study aims to contribute knowledge about theindoor environment and its offerings for children's free play. To see this,observations were carried out in two different physical indoor environments.To find out, two research questions have been asked which read: Whatinspires play in the different environments? How do children interact in anenvironment with more and fewer artefacts?In order to get answers to the questions, a qualitative method is used whereobservation, video recording, observation schedule and field notes accountfor the collection of empirical material. The collected material is analyzedthrough and interaction analysis. The material was collected at a preschoolwith children who were in an environment with fewer artifacts and anenvironment with more artifacts, respectively.The result shows that children prefer to stay in an environment with moreartifacts because there are more opportunities and choices. Children areinspired by the variety of choices available. Variety of games createsinteraction between children, environment and artefacts. However, anenvironment with fewer artifacts is just as important for children who do notneed all the different impressions of different artifacts. Children havespecific needs, which means that both environments are equally importantfor children's play and development. A variation between the environmentsis something children show an interest in, which we as future educatorsshould be aware of. It may also be important as an educator to also put thisin relation to the child's perspective because the child's perspective caneasily take over.

Studiens syfte är att öka förståelsen till hur den bebyggda miljön påverkar mänskligt beteende samt stadens sociala liv. Ett särskilt fokus placeras på vilka aktiviteter som genomförs i det offentliga rummet och olika faktorer som kan påverka i vilken omfattning de genomförs. Studien använder kvalitativ metod i form av dolda icke-deltagande observationer och platsanalys för att belysa detta. Metoden tillämpades på tre platser i Uppsala – Stora torget i Uppsala centrum, Gottsunda centrum och Vaksala torg. Resultatet visade att de vanligast förekommande aktiviteterna varierade från plats till plats. Detta kunde bero på utbudet av verksamheter som fanns i omgivningen, men även utformningen av själva platsen. En plats som är välutformad för gångtrafikanter bör kännas trygg, erbjuda många möjligheter till interaktion och vara tillgänglig för så många som möjligt. Gånghastigheten visar sig även ha en viss påverkan kring hur mycket en plats kan upplevas vara levande eller ej. Trots att studien fokuserar på tre platser i en och samma stad, är de alla av olika karaktär med varierade utformning och omgivning, därmed belyses olika typer av platser som kan förekomma i stadsmiljön.