Search

Ledarskapsteori är ett viktigt ämne inom forskning, för att göra det möjligt att optimera prestation och trivsel hos medarbetare i organisationer. Det skapar även möjligheter för ledare att anpassa sig efter sina medarbetare och skapa trivsamma och produktiva arbetsplatser. Denna studie undersöker sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser hos HR-anställda i Sverige. HR-anställda ansågs vara relevanta att studera då de har stor påverkan på hälsan hos alla anställda på en arbetsplats. Studien utfördes i form av en enkät som besvarades av 221 respondenter, där 21 frågor från instrumentet Multifactor Leadership Questionnaire, MLQ, besvarades. Frågorna mätte ledarstilarna Transformativt ledarskap, Transaktionellt ledarskap samt Laissez faire-ledarskap. Dessutom togs hänsyn till fyra olika generationsindelningar i studien; Baby Boomers, Generation X, Generation Y och Generation Z. Dessa representerar åldern på den arbetskraft som befinner sig på arbetsmarknaden idag. Resultatet visade på ett negativt samband mellan ålder och preferens för transformativt ledarskap, vilket indikerar att yngre personer föredrar ledare som är mer transformativa i sitt ledarskap. Det fanns även samband mellan preferens för olika ledarstilar, vilket tyder på att en ökad preferens för en av ledarstilarna indikerar en högre preferens för ytterligare en ledarstil. Studien ställer sig kritisk till generationsindelningar, då det inte fanns några signifikanta skillnader mellan preferenserna hos individer från olika generationer., Leadership theory is an important subject within research, to create information and knowledge of how leadership preferences can differ between individuals. It also creates an opportunity for leaders to adapt their leadership to different co-workers and create healthy workplaces. The purpose of this study was to investigate the correlation between age and leadership preference in HR-employees in Sweden. HR-employees was considered to be relevant since they are accountable for the health of all employees at a workplace. A survey was conduced, where the 221 respondents answered 21 questions from the questionnaire Multifactor Leadership Questionnare, MLQ. The questions measured the leadership types Transformative leadership, Transactional leadership and Laissez-faire leadership. Four generations were also considered; Baby Boomers, Generation X, Generation Y and Generation Z, which represent the age of the workforce in Sweden at the time the study was conducted. The study found a negative correlation between age and preference for Transformative leadership, which indicated that younger people prefer leaders who are transformative in their leadership. There were also correlations between preferences for different leadership types, where a higher preference for one leadership type also indicated a higher preference for another leadership type. The study is critical to dividing and judging people based on generation, since there were no differences between the preferences in individuals from different generations.

Doctor of Ministry (DMin), Baby boomers often view sexual minorities differently from Generation Z. Changes in technology, religious shifts, and politics are some of the contributing factors that have shaped how generations understand sexual minorities. Grace Church San Diego is a multi-generational church located three miles from the largest LGBTQ+ neighborhood in southern California. One ministry challenge is the division between young and old, which derives from suspicion and prejudice about how the other views these marginalized people. This divide in understanding and trust is what the project is designed to bridge. Knowing a person's story, and a people's collective journey, is one way to build trust. Simplified themes will be provided to define the distinguishing make-up of why Boomers, Gen X, Millennial, and Gen Z view sexual minorities the way they do. Themes will be generated from the social conditioning of their respective childhood and developmental environments. The goal of this project is inter-generational flourishing at Grace Church with sexual minorities in the congregation. A necessary step for flourishing is clarity on what Grace Church biblically believes, as well as how it ecclesiologically carries out those beliefs. A spectrum of five church views will be provided, from fully affirming to banishment, and where Grace Church fits on this spectrum. This kind of clarity around belief and practice is important for leadership and congregants, for sexual minorities to know what to expect when walking into church. It provides an act of kindness to be honest. A theology of church as spiritual family is the vision for inter-generational flourishing with sexual minorities in the congregation. Implementation at Grace Church will consist of a three part video and discussion guide series for Huddles. Huddles are the discipleship structure at Grace Church. For institutional and cultural change, Huddles are the central place for church integration.

This thesis investigates the influence of Generation Z on the Corporate Social Responsibility strategies within multinational corporations led by top management from Generation X. It employed semi-structured interviews with eight top managers across six countries. The study explores how Gen Z's values and expectations impact CSR initiatives in organisations. The findings of our study have identified 5 themes and 13 sub themes which both support and conflict with the existing body of literature. Substantively, despite Generation Z's growing influence and emphasis on ethical practices, transparency, and social accountability, our findings reveal that their impact is constrained, to a degree, by practical and financial limitations. Top management perceives Generation Z's enthusiasm for ambitious CSR objectives as sometimes conflicting with the operational realities and financial priorities of their organisations and shareholders. Our research further highlights a discrepancy between the conceptual and practical applications of CSR, where traditional practices are frequently repackaged under the CSR umbrella to align with evolving stakeholder expectations. Our study contributes to the existing literature by offering insights into the perspectives of Generation X managers, emphasising the need for genuine and embedded CSR practices rather than superficial, strategically driven initiatives. We also underscore the challenges faced by organisations in balancing the demands of different generational cohorts and integrating CSR authentically into their core values and operations.

Background: The line between work-life and personal life has been blurred as a consequence of the constant connectivity from the rising technological innovation. It has resulted in many employees using work-related information and communication technologies (WICTs) after work hours, which has been shown to have negative consequences such as burnout and strained personal relationships. Several countries in the EU have put legislation that forbids managers from reprimanding employees who do not engage in after-hours use of WICTs as a result of the European Parliament’s initiative to implement a right to disconnect. However, Sweden has shown no interest in such a law. Purpose: The study aims to understand how Swedish employees of Generation X in the consulting industry cope with work-life balance, particularly in managing communication demands after hours. It also aims to find the benefits of potentially implementing regulations on this in Sweden. In order to uncover significant insights, an exploration of coping mechanisms and the impact of digitalization on work-related ICTs (WICTs) was made. Method: To fulfill the research purpose, a qualitative study was conducted using a deductive research design. The interviews were semi-structured, and a total of eight participants in Generation X in the consulting industry participated in the study. Conclusion: The findings revealed a spectrum of various coping mechanisms impacted by digitalization and generational differences. While individuals exhibit diverse approaches, organizations must be aware of the complexities and set policies to create a healthy environment that fosters employee well-being.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit alltmer central i dagens samhälle och investeringar i hållbara alternativ har ökat. Diskussionen kring målen för dessa investeringar inkluderar bland annat etiska aspekter, där investerare strävar efter att påverka företag att agera mer hållbart. Den pågående omställningen påverkar inte bara investerare utan skapar även en ny efterfrågan företagen måste anpassa sig till. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera Generation X och Generation Z hållbara investeringsbeslut på den svenska fond- och aktiemarknaden samt undersöka vilka motiv och egenskaper som grundar hållbara investeringar. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom en digital enkätundersökning, vilket resulterade i 168 svar som utgjorde grunden för den fortsatta analysen genom regressionsanalyser. Resultat: Studiens resultat visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan hållbart investerande och generationer. De variabler som visade på ett signifikant samband var i stället Personliga värderingar, Risk & Avkastning, Omgivning samt Kunskap. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hur generationstillhörighet kan påverka hållbart investerande. Således har studien bidragit till en förståelse för vem den hållbara generationen är samt vilka motiv och faktorer som kan påverka hållbart investerande., Background: Sustainability plays a central role in today’s society, with increased investments in sustainable alternatives. The discussion around the goals of these investments includes both ethical and change-related aspects, where investors strive to influence companies to act more sustainably. The ongoing transition not only affects investors but also creates a new demand that companies must adapt to. Purpose: The purpose of the study is to investigate and analyze Generation X and Generation Z's sustainable investment decisions on the Swedish fund and stock market, as well as to examine the motives and characteristics underlying sustainable investments. Methodology: The study has used a quantitative method with a deductive approach. The empirical data was collected through a digital survey, resulting in 168 responses that formed the basis for further analysis through regression analyses. Results: The study's findings revealed that there was no significant relationship between sustainable investing and generations. Instead, the variables that showed a significant relationship were Personal values, Risk & Return, Environment, and Knowledge. Conclusion: The aim of the study was to enhance understanding of how generational belonging can influence sustainable investing. Thus, the study has contributed to an understanding of who the sustainable generation is, as well as the motives and factors that can affect sustainable investing.

Today, the number of female executives in companies globally is growing, whilst in Sweden the number has decreased over the past five years. During these years, a new generation has started to establish themselves on the labor market, a generation told to have different opinions on what they are looking for in a leader. For that reason, this study aims to examine how different generations of Swedish employees within the private sector value and discuss different leadership styles and leadership behaviors. This study concluded that a stereotypical male leadership style was rated higher by both generations when shown by a male leader than a female leader. The older generation promoted a stereotypical female leadership when shown in a male leader while the younger generation thought that this showed unprofessionalism. Both generations spoke in high regard of the stereotypical female leadership when shown in a female leader. In summary this study contributes with an increased understanding on how the gender of a leader plays a great part in the assessment of their behavior.

Background: Generation Z is the first generation to grow up with the Internet as a part of their daily lives, shaping their investment behavior. They favor innovative investments, contrasting Generation X’s preference for stable portfolios. The younger generation displays irrational behavior, contributing to market volatility. Sweden is facing higher interest rates after a prolonged period of low rates. Despite rising interest rates, young shareholders are increasing. Purpose: This study aims to explore how psychological biases affect investors’ trading activity and the impact of psychological biases on Generation Z and Generation X during elevated interest rates. It focuses on three behavioral biases: overconfidence, herd behavior, and loss aversion. With the growing involvement of young investors in the financial market, this study aims to provide insights for investors, decisionmakers, and other stakeholders to raise awareness of the effects of psychological biases in investment decisions. Method: This study used a quantitative strategy to apply a positivistic, deductive research approach. The data was collected through a survey where which 132 respondents participated. The empirical data was analyzed using simple linear regression, binary logistic regression, and Mann-Whitney U-test. Conclusion: The results support some of the hypotheses. Results indicate a significant influence of overconfidence on investment behavior and that Generation Z showed larger tendencies of overconfidence than Generation X. Herd behavior affects investment behavior but no generational differences could be found. Additionally, Generation Z was less loss-averse compared to Generation X, although it does not impact investment behavior.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Tara Eliassi Tina Modarresi (xx/xx/xx) (xx/xx/xx) Titel: Generationsbaserade skillnader i digital kompetens på arbetsplatser; en kvalitativ studie som undersöker skillnader i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z samt ledares hantering av dessa. Handledare: Konstantin Lampou Nyckelord: Digital kompetens, Generation X, Generation Z, Ledarskap, Digital teknik, Generationsskillnader Forskningsfrågor: Vilka skillnader finns det i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser? Hur hanterar ledare skillnaderna i digital kompetens mellan generationerna? Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga de skillnader som finns i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser, samt undersöka hur ledare hanterar dessa skillnader. Genom att identifiera och

Background: The line between work-life and personal life has been blurred as a consequence of the constant connectivity from the rising technological innovation. It has resulted in many employees using work-related information and communication technologies (WICTs) after work hours, which has been shown to have negative consequences such as burnout and strained personal relationships. Several countries in the EU have put legislation that forbids managers from reprimanding employees who do not engage in after-hours use of WICTs as a result of the European Parliament’s initiative to implement a right to disconnect. However, Sweden has shown no interest in such a law. Purpose: The study aims to understand how Swedish employees of Generation X in the consulting industry cope with work-life balance, particularly in managing communication demands after hours. It also aims to find the benefits of potentially implementing regulations on this in Sweden. In order to uncover significant insights, an exploration of coping mechanisms and the impact of digitalization on work-related ICTs (WICTs) was made. Method: To fulfill the research purpose, a qualitative study was conducted using a deductive research design. The interviews were semi-structured, and a total of eight participants in Generation X in the consulting industry participated in the study. Conclusion: The findings revealed a spectrum of various coping mechanisms impacted by digitalization and generational differences. While individuals exhibit diverse approaches, organizations must be aware of the complexities and set policies to create a healthy environment that fosters employee well-being.

Background: Generation Z is the first generation to grow up with the Internet as a part of their daily lives, shaping their investment behavior. They favor innovative investments, contrasting Generation X’s preference for stable portfolios. The younger generation displays irrational behavior, contributing to market volatility. Sweden is facing higher interest rates after a prolonged period of low rates. Despite rising interest rates, young shareholders are increasing. Purpose: This study aims to explore how psychological biases affect investors’ trading activity and the impact of psychological biases on Generation Z and Generation X during elevated interest rates. It focuses on three behavioral biases: overconfidence, herd behavior, and loss aversion. With the growing involvement of young investors in the financial market, this study aims to provide insights for investors, decisionmakers, and other stakeholders to raise awareness of the effects of psychological biases in investment decisions. Method: This study used a quantitative strategy to apply a positivistic, deductive research approach. The data was collected through a survey where which 132 respondents participated. The empirical data was analyzed using simple linear regression, binary logistic regression, and Mann-Whitney U-test. Conclusion: The results support some of the hypotheses. Results indicate a significant influence of overconfidence on investment behavior and that Generation Z showed larger tendencies of overconfidence than Generation X. Herd behavior affects investment behavior but no generational differences could be found. Additionally, Generation Z was less loss-averse compared to Generation X, although it does not impact investment behavior.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Tara Eliassi Tina Modarresi (xx/xx/xx) (xx/xx/xx) Titel: Generationsbaserade skillnader i digital kompetens på arbetsplatser; en kvalitativ studie som undersöker skillnader i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z samt ledares hantering av dessa. Handledare: Konstantin Lampou Nyckelord: Digital kompetens, Generation X, Generation Z, Ledarskap, Digital teknik, Generationsskillnader Forskningsfrågor: Vilka skillnader finns det i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser? Hur hanterar ledare skillnaderna i digital kompetens mellan generationerna? Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga de skillnader som finns i digital kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser, samt undersöka hur ledare hanterar dessa skillnader. Genom att identifiera och

Ledarskapsteori är ett viktigt ämne inom forskning, för att göra det möjligt att optimera prestation och trivsel hos medarbetare i organisationer. Det skapar även möjligheter för ledare att anpassa sig efter sina medarbetare och skapa trivsamma och produktiva arbetsplatser. Denna studie undersöker sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser hos HR-anställda i Sverige. HR-anställda ansågs vara relevanta att studera då de har stor påverkan på hälsan hos alla anställda på en arbetsplats. Studien utfördes i form av en enkät som besvarades av 221 respondenter, där 21 frågor från instrumentet Multifactor Leadership Questionnaire, MLQ, besvarades. Frågorna mätte ledarstilarna Transformativt ledarskap, Transaktionellt ledarskap samt Laissez faire-ledarskap. Dessutom togs hänsyn till fyra olika generationsindelningar i studien; Baby Boomers, Generation X, Generation Y och Generation Z. Dessa representerar åldern på den arbetskraft som befinner sig på arbetsmarknaden idag. Resultatet visade på ett negativt samband mellan ålder och preferens för transformativt ledarskap, vilket indikerar att yngre personer föredrar ledare som är mer transformativa i sitt ledarskap. Det fanns även samband mellan preferens för olika ledarstilar, vilket tyder på att en ökad preferens för en av ledarstilarna indikerar en högre preferens för ytterligare en ledarstil. Studien ställer sig kritisk till generationsindelningar, då det inte fanns några signifikanta skillnader mellan preferenserna hos individer från olika generationer., Leadership theory is an important subject within research, to create information and knowledge of how leadership preferences can differ between individuals. It also creates an opportunity for leaders to adapt their leadership to different co-workers and create healthy workplaces. The purpose of this study was to investigate the correlation between age and leadership preference in HR-employees in Sweden. HR-employees was considered to be relevant since they are accountable for the health of all employees at a workplace. A survey was conduced, where the 221 respondents answered 21 questions from the questionnaire Multifactor Leadership Questionnare, MLQ. The questions measured the leadership types Transformative leadership, Transactional leadership and Laissez-faire leadership. Four generations were also considered; Baby Boomers, Generation X, Generation Y and Generation Z, which represent the age of the workforce in Sweden at the time the study was conducted. The study found a negative correlation between age and preference for Transformative leadership, which indicated that younger people prefer leaders who are transformative in their leadership. There were also correlations between preferences for different leadership types, where a higher preference for one leadership type also indicated a higher preference for another leadership type. The study is critical to dividing and judging people based on generation, since there were no differences between the preferences in individuals from different generations.

Introduction:In recent years, the characterization of the X/Y/Z generation has been used almost continuously in both popular thought and discourse and in academic literature. According to this conceptualization, generational difference is accepted as the primary determinant of social and political transformation. Theoretically and methodologically, studies that focus on the ways in which generations use communication technologies should be seen in relation to the American positivist research tradition that began and grew in the 1930s. The other pillar of these studies can be seen as based on the work of Marshall McLuhan, which came to the fore in the late 1950s. Another cornerstone of these studies should not be overlooked in relation to the arguments of postmodern theory, which proclaims the death of class, based on the assumption that it is not possible to perceive and change the world holistically in the 1960s. Methodology:This study presents a theoretical and methodological critique of studies that focus on the relationship between society/youth segments defined as Generation X/Y/Z and digital communication technologies. As a qualitative and explanatory research, this study has tried to prove that the dominant communication research/microscopic research, technological determinism, and postmodern theory are grounded on the same level. Results:The results of this study demonstrate that the characterization of the X/Y/Z generations as the primary determinants of social and political transformation should be viewed in the context of the American positivist research tradition, the work of MarshallMcLuhan, and the arguments of postmodern theory. Furthermore, it is argued that these approaches share similar methodological and theoretical foundations in relation to communication research and digital communication technologies. Conclusions:In conclusion, this study highlights the importance of considering the historical and theoretical context in which the characterizati, Introducción: En los últimos años, la caracterización de las generaciones X, Y y Z ha sido ampliamente utilizada tanto en el pensamiento popular como en la literatura académica. En esta conceptualización, se acepta que las diferencias generacionales son el principal determinante de la transformación social y política. Este enfoque se relaciona teórica y metodológicamente con la tradición de investigación positivista estadounidense que se originó y creció en la década de 1930. Además, se basa en el trabajo de Marshall McLuhan, que cobró relevancia a finales de la década de 1950, y en los argumentos de la teoría posmoderna, que proclama la muerte de la clase en la década de 1960, basándose en la premisa de que no es posible percibir y cambiar el mundo de manera holística. Metodología: Este estudio se presenta como una crítica teórica y metodológica de las investigaciones que se centran en la relación entre la sociedad y los segmentos juveniles definidos como Generación X, Y y Z, y las tecnologías de comunicación digital. Se trata de una investigación cualitativa y explicativa que ha buscado demostrar que la investigación dominante en comunicación, la investigación microscópica, el determinismo tecnológico y la teoría posmoderna están fundamentados en el mismo nivel. Resultados: Los resultados de este estudio ponen de manifiesto que la caracterización de las generaciones X, Y y Z como determinantes principales de la transformación social y política debe ser vista en el contexto de la tradición positivista estadounidense, el trabajo de Marshall McLuhan y los argumentos de la teoría posmoderna. Además, se argumenta que estos enfoques comparten fundamentos metodológicos y teóricos similares en relación con la investigación en comunicación y las tecnologías de la comunicación digital. Conclusiones: En conclusión, este estudio destaca la importancia de considerar el contexto histórico y teórico en el que se enmarca la caracterización de las generaciones X, Y y Z. Se evidenc

The differences in the character of generation X and generation Y in terms of the way of working, the values they have, and their commitment to the organization are matters that must be addressed by the company during the development of the banking world, especially state-owned banks in the face of changes in the company’s external environment in the future. This is a comparative research that aims to identify differences in organizational commitment between generation X and generation Y through the influence of empowerment and value. The research findings indicate significant differences between organizational commitment in generations X and Y. In the dimensions of affective commitment, normative commitment, and continuance commitment, significant differences were found between them. Empowerment and value have a significant influence on organizational commitment in generation X, with a significant joint influence. Similar is the case for generation Y, with a lower level of influence. The analysis revealed that the determination of empowerment in generation X was higher than that in generation Y, while differences in the contribution of value’s influence were also observed between the two generations. Qualitative tests using the Delphi technique also support these quantitative findings.

This research explores the awareness and adoption of one-trip insurance among different generational groups, namely Gen X, Gen Z, and Millennials. Utilizing a qualitative research design with purposive sampling and interview method of data collection, the study involved 24 participants, with eight individuals representing each generation. The findings of this study conclude that in-trip insurance is not a popular choice of security among most of the sample due to lack of awareness about the specific policy and insurance in general. Other barriers include cost, distrust in the system and utility of the insurance and false optimism. The significance of the study arises from the observed lack of awareness and the presence of negligence and false optimism among individuals regarding insurance options.

This research explores the awareness and adoption of one-trip insurance among different generational groups, namely Gen X, Gen Z, and Millennials. Utilizing a qualitative research design with purposive sampling and interview method of data collection, the study involved 24 participants, with eight individuals representing each generation. The findings of this study conclude that in-trip insurance is not a popular choice of security among most of the sample due to lack of awareness about the specific policy and insurance in general. Other barriers include cost, distrust in the system and utility of the insurance and false optimism. The significance of the study arises from the observed lack of awareness and the presence of negligence and false optimism among individuals regarding insurance options.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Generation X perceive that their purchase decisions are influenced by their use of social media. Method: The study is based on a qualitative research strategy. A semi structured interview was applied. The semi structured interview was conducted with ten respondents who were aged between 40–60 years and utilizes social media. Theory: This study contains the following theories: The purchase decision process and eWOM. Empirics/analysis: The result incorporates a summary of the processed data that forms the basis for the ongoing analysis. Conclusion: This study sheds light on the intricate process of purchase decision-making among Generation X consumers on social media. In the realm of needs identification, the majority of participants discovered new needs through social media advertisements, while a smaller fraction did not associate need discovery with ads. The significance of information search on social media emerged, with participants perceiving it as a tool to gather relevant information for planned purchases. External information-seeking involved personal, commercial, and public sources. The study uncovered that respondents react to both positive and negative reviews on social media, influencing their product and service evaluations. Nevertheless, varying levels of trust exist for social media reviews, with some participants dismissing them due to perceived bias and unreliability. Positive electronic Word-of-Mouth (eWOM), especially from reviewers with substantial followers, enhances the likelihood of purchase decisions for half of the respondents. Conversely, negative reviews, particularly those highlighting issues like shipping costs or customer service, can negatively impact purchase decisions. The credibility of eWOM influences respondents' willingness to adopt or dismiss information in their purchasing process. Negative consumer confidence may lead some respondents to refrain fr

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader

Att vara internetanvändare idag innebär att man ständigt utsätts för datainsamling i form av stora textfiler som företag använder för att bygga upp profiler av individer baserat på deras internetvanor. Vare sig man tillhör den äldre generationen som har behövt anpassa sig efter ny teknik eller om man tillhör den yngre generationen som är uppväxt med tekniken och har den i sitt DNA, så finns det risk att datainsamlingen gör intrång på den personliga integriteten. I takt med den ständig utveckling av teknik, är det inte omöjligt att datainsamling utvecklas till att bli en avlyssningsteknik via mikrofonen i framtiden. Även denna datainsamling löper risk att påverka den personliga integriteten. Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur unga och äldre ställer sig till en potentiell framtida datainsamlingsteknik via mobiltelefonens mikrofon. Detta utförs genom att undersöka vilka åsikter, känslor och attityder Generation X, Y och Z har kring datainsamling i form av ljudfiler och delning av denna data i olika sammanhang. Generationernas inställning till den personliga integriteten har undersökts för att få en uppfattning om vilken trygghet eller otrygghet användare av smart teknik känner i samband med ljudinspelning via mobilapplikationer. Detta ska leda till en djupare förståelse för kundens behov när det kommer till avlyssning via smart teknik. Slutsatsen visade på att det inte finns stora utvecklingsmöjligheter för företag när det gäller en datainsamlingsteknik med avlyssning via mikrofon, eftersom mobilanvändare anser att det är integritetskränkande. För att överhuvudtaget möjliggöra datainsamling via avlyssningsteknik krävs det stort fokus på att informera användarna vilken information som samlas in, skapa trygghet samt öka den personliga integriteten genom att ge användaren kontroll över data som samlas in via ljudfiler. Det finns även behov av att anpassa sig efter generationsgrupperna eftersom dessa har olika uppfattningar och åsikter gällande trygghet, Being an internet user today comes with constantly exposure to data collection, in the form of large text files which companiesexploit, to build profiles of the individuals based on their internet habits. Whether you belong to the older generation who havehad to adapt to new technology or if you belong to the younger generation that grew up with the technology and the digitality consists in their DNA, there is a risk that the data collection infringes on the personal integrity. The technology is constantlyevolving, and it is not impossible for data collection to evolve into a data collection technique through the microphone in the future. Furthermore, this data collection also runs the risk of affecting personal privacy. The purpose of the thesis is to contribute with increased knowledge of young and older people’s approach to a potential futuredata collection technology through the mobile phone's microphone. This is executed by examining what opinions, feelings andattitudes Generation X, Y and Z have towards data collection in the form of audio files and sharing this data in different contexts.The attitudes of the generations towards personal privacy have been examined to clarify what securities or insecurities users ofsmart technology feel in conjunction with audio recordings through mobile applications. This will lead to a deeper understandingof the customer's needs when it comes to audio recordings through smart technology. The conclusion showed that there are not significant development opportunities for companies when it comes to a data collectiontechnology through the microphone, as mobile users consider it to be privacy-violating. In order to enable this technology at all, itrequires considerable focus on informing users what information is collected and creating security by giving the user control overdata collected through sharing audio files. There is also a need to adapt to the generational groups as they have differentperceptions and opinions regarding

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

Genom dagens digitalisering har den traditionella marknadsföringen utvecklats till en mer individanpassad marknadsföring, där företag i större utsträckning riktar sig till konsumenter på individnivå. Detta för att kunna nå konsumenten på ett personligt plan och därmed skapa annonser anpassade utefter den enskilda individen. Detta sker genom att data kring konsumentens beteenden och preferenser samlas in via cookies och röstassistenter. Med dessa möjligheter till informationsinsamling medförs även risker och utmaningar i säkerheten, i form av integritetsintrång. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna marknadsföringsmetod påverkar två generationsgrupper, generation X och generation Z. Studien utgick från en abduktiv ansats och har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in via tre fokusgrupper med totalt 16 medverkande individer. Resultatet som framkom av undersökningen var att attityderna till individanpassad marknadsföring skiljer sig åt beroende på generationstillhörighet. Generation X visade sig ha en skeptisk attityd kring individanpassade annonser, medan generation Z som är infödda i den digitala världen ser det mer fördelaktigt. Vad gäller generationernas personliga integritet visade resultatet att mängden kunskap kring ämnet är av betydelse för att kunna avgöra huruvida den personliga integriteten påverkas eller inte. Studiens resultat påverkades till viss del av konformitet då somliga respondenter ändrade åsikt utefter vad majoriteten i gruppen ansåg. Avslutningsvis visade resultatet att samtliga respondenter var överens om att avlyssning via röstassistenter frambringar en obehagskänsla, därmed anses rösten mer integritetskänslig.

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora förändringar gällande generationer. Baby boom generationen kommer inom snar framtid att gå i pension och generation X och generation Y tar över arbetsmarknaden. I takt med att baby boomers lämnar arbetsmarknaden går man även miste om viktiga och nödvändiga kunskaper som denna generation erhåller. Ett stort tomrum uppstår som de nästkommande generationerna måste fylla. Däremot har generation X och generation Y andra kunskaper som kommer att vara betydelsefulla. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för ledarskap i relation till generationer på arbetsplatsen. Syftet är att beskriva och analysera vilka förväntningar generation X och generation Y har på ledarskap samt vilken typ av ledarstil dessa generationer föredrar. Utifrån detta syfte har två frågeställningar formulerats: “Vilka förväntningar har generation X respektive generation Y på ledarskap?” och “Vilken typ av ledarskapsstil föredrar generation X respektive generation Y på arbetsplatsen?”. Studiens empiriska material har samlats in genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk förståelseansats. Resultatet som framhölls i studien är att det förekommer generationsskillnader kopplat till ledarskap och ledarstilar, men att dessa återfinns i små variationer. Exempelvis förväntade sig generation X mer tydlighet medan generation Y förväntade sig en högre grad av delaktighet. Analysen av det empiriska materialet indikerar på att åldersintervallet man är född inom har präglats av historiska händelser. Detta kan ligga till grund för individens synsätt och uppfattningar men betydelsen av att inkludera yttre faktorer såsom uppväxt och bakgrund är viktiga då ett pålitligt resultat inte endast kan baseras på ålder. Slutsatsen i studien blir således att man inte kan kategorisera in generationerna i enbart ett traditionellt eller modernt ledarskap, inte heller en renodlad auktoritär eller demokratisk ledarstil. Både generation X och generation Y, The Swedish labor market is facing major generational changes. The baby boom generation will soon retire and Generation X and Generation Y will take over the labor market. As baby boomers leave the labor market, important and necessary skills that this generation acquires are also being lost. A great void is created that the next generations must fill. However, Generation X and Generation Y have other skills that will be significant. This study aims to deepen the understanding of leadership in relation to generations in the workplace. The aim is to describe and analyze what expectations generation X and generation Y have for leadership and what type of leadership style these generations prefer. Based on this aim, two questions have been formulated: "What expectations do generation X and generation Y respectively have of leadership?" and "Which type of leadership style do generation X and generation Y prefer in the workplace?". The study's empirical material has been collected through ten semi-structured interviews with a phenomenological understanding approach. The result highlighted in the study is that there are generational differences linked to leadership and leadership styles, but that these are found in small variations. For example, Generation X expected more clarity while Generation Y expected a higher degree of participation. The analysis of the empirical material indicates that the age range one is born into has been marked by historical events. This may be the basis of the individual's approach and perceptions, but the importance of including external factors such as upbringing and background are important as a reliable result cannot be based solely on age. The conclusion of the study is thus that you cannot categorize the generations into only traditional or modern leadership, nor a purely authoritarian or democratic leadership style. Both Generation X and Generation Y have more expectations that go hand in hand with modern leadership, but with elements

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations., Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Att vara internetanvändare idag innebär att man ständigt utsätts för datainsamling i form av stora textfiler som företag använder för att bygga upp profiler av individer baserat på deras internetvanor. Vare sig man tillhör den äldre generationen som har behövt anpassa sig efter ny teknik eller om man tillhör den yngre generationen som är uppväxt med tekniken och har den i sitt DNA, så finns det risk att datainsamlingen gör intrång på den personliga integriteten. I takt med den ständig utveckling av teknik, är det inte omöjligt att datainsamling utvecklas till att bli en avlyssningsteknik via mikrofonen i framtiden. Även denna datainsamling löper risk att påverka den personliga integriteten. Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur unga och äldre ställer sig till en potentiell framtida datainsamlingsteknik via mobiltelefonens mikrofon. Detta utförs genom att undersöka vilka åsikter, känslor och attityder Generation X, Y och Z har kring datainsamling i form av ljudfiler och delning av denna data i olika sammanhang. Generationernas inställning till den personliga integriteten har undersökts för att få en uppfattning om vilken trygghet eller otrygghet användare av smart teknik känner i samband med ljudinspelning via mobilapplikationer. Detta ska leda till en djupare förståelse för kundens behov när det kommer till avlyssning via smart teknik. Slutsatsen visade på att det inte finns stora utvecklingsmöjligheter för företag när det gäller en datainsamlingsteknik med avlyssning via mikrofon, eftersom mobilanvändare anser att det är integritetskränkande. För att överhuvudtaget möjliggöra datainsamling via avlyssningsteknik krävs det stort fokus på att informera användarna vilken information som samlas in, skapa trygghet samt öka den personliga integriteten genom att ge användaren kontroll över data som samlas in via ljudfiler. Det finns även behov av att anpassa sig efter generationsgrupperna eftersom dessa har olika uppfattningar och åsikter gällande trygghet, Being an internet user today comes with constantly exposure to data collection, in the form of large text files which companiesexploit, to build profiles of the individuals based on their internet habits. Whether you belong to the older generation who havehad to adapt to new technology or if you belong to the younger generation that grew up with the technology and the digitality consists in their DNA, there is a risk that the data collection infringes on the personal integrity. The technology is constantlyevolving, and it is not impossible for data collection to evolve into a data collection technique through the microphone in the future. Furthermore, this data collection also runs the risk of affecting personal privacy. The purpose of the thesis is to contribute with increased knowledge of young and older people’s approach to a potential futuredata collection technology through the mobile phone's microphone. This is executed by examining what opinions, feelings andattitudes Generation X, Y and Z have towards data collection in the form of audio files and sharing this data in different contexts.The attitudes of the generations towards personal privacy have been examined to clarify what securities or insecurities users ofsmart technology feel in conjunction with audio recordings through mobile applications. This will lead to a deeper understandingof the customer's needs when it comes to audio recordings through smart technology. The conclusion showed that there are not significant development opportunities for companies when it comes to a data collectiontechnology through the microphone, as mobile users consider it to be privacy-violating. In order to enable this technology at all, itrequires considerable focus on informing users what information is collected and creating security by giving the user control overdata collected through sharing audio files. There is also a need to adapt to the generational groups as they have differentperceptions and opinions regarding

This study consists of a survey among the customers of an ITservice company. The survey examines organizational buyingbehavior in relation to the factors of age, role, and industry.Age is divided into three generations: the post-wargeneration, Generation X, and Generation Y. Other factors,such as role in the buying process and industry, are limited toone of each, which includes influencers and "State,Municipality & Region." Marketing related to buyingbehavior is also examined in this survey.First theory was collected in order to later build hypothesesabout the factors that were going to be examined in thisstudy. In total there were four hypotheses about age, oneabout role, and one about industry. After this, the survey wasmade to either reject or accept the hypotheses. The surveyconsisted of nine questions about buying behavior and twoabout marketing.The results of the survey indicated that there was not a bigdifference between the generations, as well as for theindustry. Influencers deviated from the average in somequestions, and it was observed that they gathered moreinformation before making a purchase compared to others.The results for the marketing questions provided anindication of how organizations could attempt to sell productsor services to the respondents., Denna studie består av en enkätstudie bland kunderna av ettIT-tjänsteföretag. Enkäten undersöker det organsationellaköpbeteendet i relation till faktorerna ålder, roll och bransch.Åldern är indelad i tre generationer: efterkrigsgenerationen,Generation X och Generation Y. Övriga faktorer inkluderar:roll i köpprocess och bransch som avgränsas till en av varje,vilket blev Påverkare och “Stat, kommun & region”.Marknadsföring som är kopplad till köpbeteende undersöksäven i denna enkät.Först samlades teori in för att senare kunna bygga hypoteserom samtliga faktorer som ska undersökas i denna studie. Detblev totalt fyra hypoteser om ålder, en om roll och slutligenen om bransch. Efter hypoteserna skapades en enkät somantingen skulle avslå eller bekräfta dem.. Enkäten bestod i sintur av nio frågor om köpbeteende och två ommarknadsföring.Det som kunde konstateras av enkätens resultat var att detendast inte fanns en stor skillnad mellan generationerna menäven för branschen. Påverkare avvek sig från snittet i vissafrågor, och det kunde konstateras att de samlade in merinformation innan inköp än övriga. Resultatet för frågorna ommarknadsföring gav en indikation på hur organisationerskulle försöka sälja produkter eller tjänster tillrespondenterna.

This study consists of a survey among the customers of an ITservice company. The survey examines organizational buyingbehavior in relation to the factors of age, role, and industry.Age is divided into three generations: the post-wargeneration, Generation X, and Generation Y. Other factors,such as role in the buying process and industry, are limited toone of each, which includes influencers and "State,Municipality & Region." Marketing related to buyingbehavior is also examined in this survey.First theory was collected in order to later build hypothesesabout the factors that were going to be examined in thisstudy. In total there were four hypotheses about age, oneabout role, and one about industry. After this, the survey wasmade to either reject or accept the hypotheses. The surveyconsisted of nine questions about buying behavior and twoabout marketing.The results of the survey indicated that there was not a bigdifference between the generations, as well as for theindustry. Influencers deviated from the average in somequestions, and it was observed that they gathered moreinformation before making a purchase compared to others.The results for the marketing questions provided anindication of how organizations could attempt to sell productsor services to the respondents., Denna studie består av en enkätstudie bland kunderna av ettIT-tjänsteföretag. Enkäten undersöker det organsationellaköpbeteendet i relation till faktorerna ålder, roll och bransch.Åldern är indelad i tre generationer: efterkrigsgenerationen,Generation X och Generation Y. Övriga faktorer inkluderar:roll i köpprocess och bransch som avgränsas till en av varje,vilket blev Påverkare och “Stat, kommun & region”.Marknadsföring som är kopplad till köpbeteende undersöksäven i denna enkät.Först samlades teori in för att senare kunna bygga hypoteserom samtliga faktorer som ska undersökas i denna studie. Detblev totalt fyra hypoteser om ålder, en om roll och slutligenen om bransch. Efter hypoteserna skapades en enkät somantingen skulle avslå eller bekräfta dem.. Enkäten bestod i sintur av nio frågor om köpbeteende och två ommarknadsföring.Det som kunde konstateras av enkätens resultat var att detendast inte fanns en stor skillnad mellan generationerna menäven för branschen. Påverkare avvek sig från snittet i vissafrågor, och det kunde konstateras att de samlade in merinformation innan inköp än övriga. Resultatet för frågorna ommarknadsföring gav en indikation på hur organisationerskulle försöka sälja produkter eller tjänster tillrespondenterna.

Bakgrund: Från Stockholms Fondbörs till dagens teknologiskt drivna samhälle har svenska investerare fortsatt att göra affärer på börsen i över ett sekel. Samhället är under ständig utveckling och i en tid med ekonomisk osäkerhet, hög inflation och ökande hållbarhetsfokus är det av betydelse att förstå hur externa faktorer påverkar investeringsbeteende. Detta gäller särskilt vid jämförelse mellan två olika generationer - Generation X och Z - som vuxit upp under skilda omständigheter och därav har olika uppfattningar om en digitaliserad och hållbar värld. Dessa faktorer präglar deras förhållningssätt och beteende, hur de väljer att investera sina pengar förväntas därför också skilja sig åt. Samtidigt har ett hållbarhetsfokus aldrig varit större än nu, där de senaste generationerna blivit allt mer informerade av samhället om att vara miljömedvetna. Människor tar hänsyn till dessa aspekter oavsett om det sker medvetet eller omedvetet. Följaktligen ser författarna vikten av att förstå hur människor har anpassat sig till förändringarna och förutse faktorer som kan påverka nästa generation av investerare. Genom att direkt jämföra generation X och Z kan det öka förståelsen om generationernas investeringsbeteende idag men också i framtiden. Syfte: Studiens syfte är att genomföra en empirisk jämförelse mellan generation X och generation Z för att undersöka likheter och skillnader när det gäller deras investeringsbeteende, avseende påverkan av de externa faktorerna hållbarhet, makroekonomiska faktorer och sociala medier. Syftet är vidare att ge användbara insikter om framtida investeringsbeteenden och trender, vilket kan vara till nytta för investerare i modern tid och framåt. Metod: Studien anammar en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom en internetbaserad enkätundersökning med respondenter ur generation X och Z. Respondenternas svar granskas med statistiska test och analyser.

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader

Bakgrund: Från Stockholms Fondbörs till dagens teknologiskt drivna samhälle har svenska investerare fortsatt att göra affärer på börsen i över ett sekel. Samhället är under ständig utveckling och i en tid med ekonomisk osäkerhet, hög inflation och ökande hållbarhetsfokus är det av betydelse att förstå hur externa faktorer påverkar investeringsbeteende. Detta gäller särskilt vid jämförelse mellan två olika generationer - Generation X och Z - som vuxit upp under skilda omständigheter och därav har olika uppfattningar om en digitaliserad och hållbar värld. Dessa faktorer präglar deras förhållningssätt och beteende, hur de väljer att investera sina pengar förväntas därför också skilja sig åt. Samtidigt har ett hållbarhetsfokus aldrig varit större än nu, där de senaste generationerna blivit allt mer informerade av samhället om att vara miljömedvetna. Människor tar hänsyn till dessa aspekter oavsett om det sker medvetet eller omedvetet. Följaktligen ser författarna vikten av att förstå hur människor har anpassat sig till förändringarna och förutse faktorer som kan påverka nästa generation av investerare. Genom att direkt jämföra generation X och Z kan det öka förståelsen om generationernas investeringsbeteende idag men också i framtiden. Syfte: Studiens syfte är att genomföra en empirisk jämförelse mellan generation X och generation Z för att undersöka likheter och skillnader när det gäller deras investeringsbeteende, avseende påverkan av de externa faktorerna hållbarhet, makroekonomiska faktorer och sociala medier. Syftet är vidare att ge användbara insikter om framtida investeringsbeteenden och trender, vilket kan vara till nytta för investerare i modern tid och framåt. Metod: Studien anammar en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom en internetbaserad enkätundersökning med respondenter ur generation X och Z. Respondenternas svar granskas med statistiska test och analyser.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

Tato diplomová práce se zabývá sledováním postojů jednotlivých demografických skupin k principům sdílené ekonomiky, citlivosti na marketingové aktivity a následným vyvozením návrhů a doporučeními pro subjekty sdílené ekonomiky. První část práce je věnována teoretickým východiskům souvisejících s danou problematikou. Druhá část diplomové práce se zabývá vyhodnocením kvantitativního výzkumu a snahou pochopit spotřebitelské chování jednotlivých generačních skupin ve vztahu k marketingovým aktivitám jednotlivých platforem v oblasti sdílené ekonomiky. Na závěr jsou formulovány návrhy pro správné zacílení marketingových aktivit., This diploma thesis deals with monitoring the attitudes of demographic groups to the principles of shared economy, sensitivity to marketing activities and the subsequent derivation of proposals and recommendations for the subjects of shared economy. The first part of the work is devoted to the theoretical basis related to the issue. The second part of the thesis deals with the evaluation of quantitative research and the effort to understand the consumer behavior of generational groups in relation to the marketing activities of individual platforms in the field of shared economy. In the end, suggestions are made for the correct targeting of marketing activities., Fakulta ekonomicko-správní, Student přednesl obhajobu práce s názvem Marketingové aktivity subjektů sdílené ekonomiky a jejich působení na tržní segmenty.Cílem práce bylo sledování postojů jednotlivých demografických skupin k principům sdílené ekonomiky, citlivosti na marketingové aktivity a následné vyvození návrhů a doporučení pro subjekty sdílené ekonomiky. Během rozpravy byly položeny dotazy dle posudku vedoucího diplomové práce: Otázka 1.: Jaké možnosti nabízí nástroje PR při změně positioningu sdílené ekonomiky u generace X? Otázka 2.: Autor může uvést rozpočet pro své návrhy společnosti Rekola. Dotazy dle posudku oponenta diplomové práce: Otázka 1.: Firmě Rekola doporučujete mmj. i televizní spoty. Nejsem si jistý vhodností tohoto doporučení. Jaké jsou možnosti regionálního zaměření (zacílení na segment) tohoto média v komparaci s nákladovostí? Následně byly během rozpravy položeny doplňující dotazy: Proč jste v grafu ohledně zájmu respondentů o Rekola nezkoumal rozdílnost zájmu dle pohlaví? Jaká věkové rozmezí těch dvou generací, které jste uváděl? Myslíte, že by na ně fungovala zacílení dle influencerů? Student na otázky reagoval s určitými nedostatky., Dokončená práce s úspěšnou obhajobou

Quatre cohortes générationnelles se côtoient désormais sur le marché du travail (Al-Asfour & Lettau, 2014; Zemke, Raines & Filipczak, 2013). Les membres de ces cohortes générationnelles présentent certaines particularités dont leurs préférences en termes de pratiques de leadership (Navalkar, 2016; Zemke, Raines & Filipczak, 2013) et de facteurs motivationnels (c.-à-d., les raisons pour lesquelles ils s'investissent dans leur travail; Cogin, 2012; Lester, Standifer, Schultz & Windsor, 2012; Twenge, Campbell, Hoffman & Lance, 2010). À ce jour, ces deux derniers concepts ont souvent été mis en relation dans la littérature (Eyal & Roth, 2011; Fernet, Trépanier, Austin, Gagné & Forest, 2015; Wang & Gagné, 2013; Levesque-Côté, Fernet, Morin, & Austin, 2021). Cependant, les connaissances demeurent limitées quant au rôle de l’appartenance à une cohorte générationnelle dans cette relation. Afin de pallier cette lacune, le présent mémoire doctoral étudie le rôle de l’appartenance à une cohorte générationnelle dans la relation entre le style de leadership et la motivation des employés. Pour ce faire, cette recherche s’appuie sur la théorie générationnelle de Strauss et Howe (1991), celle du leadership transformationnel (Bass, 1990), ainsi que celle de l’autodétermination (Deci & Ryan, 2017). Des données secondaires ayant été recueillies dans le cadre d’une étude menée par Levesque-Côté, Fernet et Austin (2018) auprès de 311 travailleurs québécois œuvrant dans les secteurs manufacturier et de la vente au détail ont été utilisées afin de répondre à la question de recherche suivante : l’appartenance à une cohorte générationnelle modère-t-elle la relation entre le style de leadership transformationnel du leader et la motivation autonome des employés? Les analyses de modération ont permis de mettre en lumière le rôle modérateur de l’appartenance à une cohorte générationnelle, soit que celle-ci viendrait potentialiser le lien entre le leadership transformationnel du supérieur immédi

Denna studie genomfördes i Sverige med syftet att erbjuda ett nytt perspektiv på ämnet turnover och hur olika faktorer påverkar beslutet att säga upp sig från jobbet eller stanna kvar. Med detta syfte undersökte studien de sex faktorerna lön och förmåner, miljö, karriärmöjligheter, kollegiala aspekter, meningsfullhet och balans mellan arbete och privatliv, som har ansetts vara några av de mest inflytelserika när man fattade det beslutet att lämna eller stanna kvar på en arbetsplats. Vidare undersöktes eventuella skillnader och likheter mellan Generation X, födda 1960-1978, och Generation Y, födda 1979-1995. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkät med hypotetiska uttalanden, som skickades ut till deltagarna via sociala medier och e-post. Totalt bestod studien av 104 deltagare. Oberoende t-tester samt Mann-Whitneys U-test genomfördes för att jämföra nivåerna av varje faktor mellan de två generationerna. Resultaten visade att även om det inte fanns några stora skillnader i hur de två generationerna värderade varje faktor eller hur de vägde in dem i beslutet att säga upp sig eller inte, så visade det ändå att dessa faktorer är mycket viktiga för båda generationerna. Dessa fynd diskuteras eftersom resultaten tyder på att en möjlig kombination av alla eller några faktorer leder till beslutet att lämna arbetsplatsen., This study was conducted in Sweden with the motivation to provide a new perspective on the topic of turnover, specifically how different factors may affect turnover decision making. With this aim, the study examined the six factors salary and benefits, environment, career opportunities, collegial aspects, meaningfulness, and work/life balance, that have been regarded as some of the most influential when making that decision to resign or remain at a workplace. It also examined potential differences and similarities between Generation X, born 1960-1978 and Generation Y, born 1979-1995. The study was conducted using a quantitative survey with hypothetical statements, which was sent out to participants through social media and email. There were a total of 104 participants in the study. Independent t-tests as well as Mann-Whitney’s U-test were conducted in order to compare the levels of each factor between the two generations. Results showed that though there were no major differences in how each generation valued each factor, or how they weighed it in with how they would decide turnover, it still showed that these factors are highly considered among both generations. These findings are discussed as the results suggest a combination of all or some factors that leads to the dealbreaking decision.

Genom dagens digitalisering har den traditionella marknadsföringen utvecklats till en mer individanpassad marknadsföring, där företag i större utsträckning riktar sig till konsumenter på individnivå. Detta för att kunna nå konsumenten på ett personligt plan och därmed skapa annonser anpassade utefter den enskilda individen. Detta sker genom att data kring konsumentens beteenden och preferenser samlas in via cookies och röstassistenter. Med dessa möjligheter till informationsinsamling medförs även risker och utmaningar i säkerheten, i form av integritetsintrång. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna marknadsföringsmetod påverkar två generationsgrupper, generation X och generation Z. Studien utgick från en abduktiv ansats och har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in via tre fokusgrupper med totalt 16 medverkande individer. Resultatet som framkom av undersökningen var att attityderna till individanpassad marknadsföring skiljer sig åt beroende på generationstillhörighet. Generation X visade sig ha en skeptisk attityd kring individanpassade annonser, medan generation Z som är infödda i den digitala världen ser det mer fördelaktigt. Vad gäller generationernas personliga integritet visade resultatet att mängden kunskap kring ämnet är av betydelse för att kunna avgöra huruvida den personliga integriteten påverkas eller inte. Studiens resultat påverkades till viss del av konformitet då somliga respondenter ändrade åsikt utefter vad majoriteten i gruppen ansåg. Avslutningsvis visade resultatet att samtliga respondenter var överens om att avlyssning via röstassistenter frambringar en obehagskänsla, därmed anses rösten mer integritetskänslig.

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora förändringar gällande generationer. Baby boom generationen kommer inom snar framtid att gå i pension och generation X och generation Y tar över arbetsmarknaden. I takt med att baby boomers lämnar arbetsmarknaden går man även miste om viktiga och nödvändiga kunskaper som denna generation erhåller. Ett stort tomrum uppstår som de nästkommande generationerna måste fylla. Däremot har generation X och generation Y andra kunskaper som kommer att vara betydelsefulla. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för ledarskap i relation till generationer på arbetsplatsen. Syftet är att beskriva och analysera vilka förväntningar generation X och generation Y har på ledarskap samt vilken typ av ledarstil dessa generationer föredrar. Utifrån detta syfte har två frågeställningar formulerats: “Vilka förväntningar har generation X respektive generation Y på ledarskap?” och “Vilken typ av ledarskapsstil föredrar generation X respektive generation Y på arbetsplatsen?”. Studiens empiriska material har samlats in genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk förståelseansats. Resultatet som framhölls i studien är att det förekommer generationsskillnader kopplat till ledarskap och ledarstilar, men att dessa återfinns i små variationer. Exempelvis förväntade sig generation X mer tydlighet medan generation Y förväntade sig en högre grad av delaktighet. Analysen av det empiriska materialet indikerar på att åldersintervallet man är född inom har präglats av historiska händelser. Detta kan ligga till grund för individens synsätt och uppfattningar men betydelsen av att inkludera yttre faktorer såsom uppväxt och bakgrund är viktiga då ett pålitligt resultat inte endast kan baseras på ålder. Slutsatsen i studien blir således att man inte kan kategorisera in generationerna i enbart ett traditionellt eller modernt ledarskap, inte heller en renodlad auktoritär eller demokratisk ledarstil. Både generation X och generation Y, The Swedish labor market is facing major generational changes. The baby boom generation will soon retire and Generation X and Generation Y will take over the labor market. As baby boomers leave the labor market, important and necessary skills that this generation acquires are also being lost. A great void is created that the next generations must fill. However, Generation X and Generation Y have other skills that will be significant. This study aims to deepen the understanding of leadership in relation to generations in the workplace. The aim is to describe and analyze what expectations generation X and generation Y have for leadership and what type of leadership style these generations prefer. Based on this aim, two questions have been formulated: "What expectations do generation X and generation Y respectively have of leadership?" and "Which type of leadership style do generation X and generation Y prefer in the workplace?". The study's empirical material has been collected through ten semi-structured interviews with a phenomenological understanding approach. The result highlighted in the study is that there are generational differences linked to leadership and leadership styles, but that these are found in small variations. For example, Generation X expected more clarity while Generation Y expected a higher degree of participation. The analysis of the empirical material indicates that the age range one is born into has been marked by historical events. This may be the basis of the individual's approach and perceptions, but the importance of including external factors such as upbringing and background are important as a reliable result cannot be based solely on age. The conclusion of the study is thus that you cannot categorize the generations into only traditional or modern leadership, nor a purely authoritarian or democratic leadership style. Both Generation X and Generation Y have more expectations that go hand in hand with modern leadership, but with elements

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations., Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

Gratitude has been associated with religious traditions and studied among several scholars over time. It has gained recognition among organizations due to its associations with positive work outcomes. The purpose of this quantitative, correlational study was to see if gratitude had a positive relationship with employee well-being and organization citizenship behavior (OCB) and to look for differences in the constructs among three generational cohorts: Generation Z, millennials, and Generation X. Data collected through an online survey using self-reported measures (n=731) were analyzed using the Pearson’s correlation and Kruskal-Wallis Tests. Completed surveys by cohort were Generation X (239), millennials (298), and Generation Z (194). The Pearson’s correlation test did show a positive relationship between gratitude and OCB and gratitude and employee well-being. The Kruskal-Wallis Test showed differences among the generational cohorts for gratitude and OCB but did not show differences among the generational cohorts and employee well-being. Organizations can benefit from practical implications of this study such as awareness of gratitude intervention programs that may positively impact gratitude among employees.

The entrance of Millennials into the workforce has sparked the interest of many researchers in understanding what this generation values within the workplace, how to attract them to jobs and organizations, and how to retain their employment. This unique generation, who has been characterized as one of the most high-maintenance within the workforce, prone to job-hopping, and highly educated, has made it clear that their perspective on work is much different from generations before them. Work-life balance, specifically, has been a determining factor for Millennials when choosing a job and deciding how long to stay there. This study seeks to better understand how Millennials experience, perceive, and are affected by issues of work-life balance, compared to other generations. Using a sample of 421 participants from four generations (Baby Boomers, Generation X, Millennials, and Generation Z) in a survey study, comparisons were made for the levels of work-life balance and the perceived importance of work-life balance. Additionally, the relationship between work-life balance and the psychological well-being of Millennials was explored. A Kruskal-Wallis test and Spearman's Correlation were used to analyze the data. Findings suggest that there is a statistically significant difference in work-life balance and the perceived importance of work-life balance of Millennials, compared to other generations. It was also found that work-life balance and psychological well-being are positively correlated for the millennial generation. This study contributes in deepening the theoretical understanding of Millennials’ experience and perception of work-life balance, and what that means for the workforce as a whole. Implications for practice and recommendations are also provided in order to help organizations better support not only millennial employees but other generations of employees as well.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Generation X perceive that their purchase decisions are influenced by their use of social media. Method: The study is based on a qualitative research strategy. A semi structured interview was applied. The semi structured interview was conducted with ten respondents who were aged between 40–60 years and utilizes social media. Theory: This study contains the following theories: The purchase decision process and eWOM. Empirics/analysis: The result incorporates a summary of the processed data that forms the basis for the ongoing analysis. Conclusion: This study sheds light on the intricate process of purchase decision-making among Generation X consumers on social media. In the realm of needs identification, the majority of participants discovered new needs through social media advertisements, while a smaller fraction did not associate need discovery with ads. The significance of information search on social media emerged, with participants perceiving it as a tool to gather relevant information for planned purchases. External information-seeking involved personal, commercial, and public sources. The study uncovered that respondents react to both positive and negative reviews on social media, influencing their product and service evaluations. Nevertheless, varying levels of trust exist for social media reviews, with some participants dismissing them due to perceived bias and unreliability. Positive electronic Word-of-Mouth (eWOM), especially from reviewers with substantial followers, enhances the likelihood of purchase decisions for half of the respondents. Conversely, negative reviews, particularly those highlighting issues like shipping costs or customer service, can negatively impact purchase decisions. The credibility of eWOM influences respondents' willingness to adopt or dismiss information in their purchasing process. Negative consumer confidence may lead some respondents to refrain fr

The spiritual development during the teenage years are pivotal in determining the religious and spiritual values as teenagers transition into adulthood. As serious as this stage of development is, there is a lack of involvement in the faith development of teenagers on the part of parents, specifically Christian fathers. With this lack of paternal support during faith development, the percentage of those leaving the church during adolescents and early adulthood is rapidly increasing. The aim of the research was to understand important milestones in spiritual development of teenagers, why Christian dads are uninvolved in this development, and best strategies for communicating large quantities of development information to dads that already struggle with being involved. To better understand this problem, the following research questions were asked to better understand the problem and possible solutions: 1. Who is Gen Z? 2. Why is Gen Z leaving the church? 3. What does spiritual development look like during the adolescent years? 4. What impact does the parental relationship have on spiritual development? 5. What is the current state of paternal involvement in faith development in the home today? 6. What external sources are impacting spiritual development? After this research was conducted, additional case studies and visual analysis were also conducted to evaluate similar studies and design projects. Based off the research, a brand campaign consisting of a poster series, social media posts, mobile app, website, and activity booklet were created to educate dads on important milestones of teenage spiritual development, challenges to connect with their teenager regularly and have faith conversations and provide guides for creating a safe space to ask and answer tough questions about faith. Through these resources, dads will be better equipped to understand spiritual development and be actively involved in the lives of their teenagers. Additionally, teenagers will also hav

The extended unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT2) model extensively explains consumers' behaviour. However, from the service providers' perspective, understanding the role of generational cohorts in technology acceptance is necessary. The paper explores this role in mobile banking adoption by investigating its moderating effect on the linkages between the antecedents of the UTAUT2 model and behavioural intention. The article uses the partial least square method and regressions with generation as a multi-categorical moderator to investigate the moderating effect in a sample of 959 individuals from South-Eastern Europe. Findings reveal that generations govern most of the linkages between the antecedents of UTAUT2 and behavioural intention. These relationships were stronger for generation Y than generation Z, while there were no differences between generation X and Y. The paper contributes to the literature by providing theoretical and practical insights in the context of developing countries.

The extended unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT2) model extensively explains consumers’ behaviour. However, from the service providers’ perspective, understanding the role of generational cohorts in technology acceptance is necessary. The paper explores this role in mobile banking adoption by investigating its moderating effect on the linkages between the antecedents of the UTAUT2 model and behavioural intention. The article uses the partial least square method and regressions with generation as a multi-categorical moderator to investigate the moderating effect in a sample of 959 individuals from South-Eastern Europe. Findings reveal that generations govern most of the linkages between the antecedents of UTAUT2 and behavioural intention. These relationships were stronger for generation Y than generation Z, while there were no differences between generation X and Y. The paper contributes to the literature by providing theoretical and practical insights in the context of developing countries. Copyright © 2022 Inderscience Enterprises Ltd.

Dissertation, Increased digitalisation has not only transformed the world of work, but also impacted numerous organisational factors such as organisational structure and culture, and job satisfaction and motivation. Various industries, none so than the hospitality industry, must continuously search for and implement new ways of operating to meet both employee and customer expectations. Customers in the hospitality industry are increasingly expecting exceptional service and convenient processes. The hospitality industry is characterised by numerous challenges, for example, long working hours, often poor compensation and a lack of job flexibility, all of which make the retention of staff a major issue in this labour-intensive industry. As millennials currently constitute more than 50% of the global employment rate they can be regarded as the future leaders of business and industry. It is thus paramount to retain millennial hospitality employees. To address this challenge, the study investigated the influence of job characteristics on the motivation of millennial hospitality employees. A structured questionnaire was administered through QuestionPro and 96 millennial hospitality employees responded to the survey questions. Due to the nation-wide impact of Covid-19, snowball sampling was used as a way of attracting and reaching out to respondents. The questionnaire included two sections: (1) items measuring job characteristics, based on the job characteristics model of Oldham and Hackman; and (2) items measuring motivation, based on Hertzberg’s two-factor theory. Partial least squares structured equation modelling (PLS-SEM) was used to analyse the relationship between the variables of job characteristics and motivation. The results revealed significant positive relationships between skills variety, task significance, and feedback towards motivation. However, no significant relationships were found between autonomy and task identity towards motivation. Due to the labour-intensive natur

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels. The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

No one is perfect, and that includes the brands that we use. Therefore, there will inevitably come a time in a brand’s existence where a transgression occurs that will harm their relationships with its customers. The decision to forgive a brand after a transgression is a complex and individual process that evolves over time. With the rise of social media, the ease with which negative word-of-mouth can be spread is an increasing challenge for brands to manage. However, social media usage tends to differ between people from different generational belongings, or cohorts. As a testament to the fact that you are shaped by the time you grow up in, this paper analyzes how brand forgiveness differs between consumers from the generational cohorts of Generation X and Generation Z. Furthermore, it was investigated whether brand image is a decisive factor that affects the consumer’s willingness to forgive. This study suggests that a certain brand image implies increased expectations toward the brand, which affects the forgiveness process. The willingness to forgive does, however, differ depending on the generational cohort. In contrast to consumers from Generation Z, Generation X are more inclined to forgive a brand after a transgression.

The Covid-19 pandemic broadly affected the world together with the phenomena of digitalization, which quickly accelerated during the pandemic. This led to people working more from home (also called WFH or telework) or in a hybrid mix, which has workers reporting different opinions on the preferences for working at home or the office (Alexander et al., 2020). This change meant that managers and companies needed to rethink the structure of the organization and the effect of WFH or hybrid work form, to fit the preferences of the personnel and its productivity. Previous research shows that household characteristics have a significant impact on workplace preference. As Hill et al. (2003) reported that there were blurred lines between work and home life when working from home. The main purpose of this study was to find the factors that lead employees to prefer working from home or the office. This was done through the research question ”What are the factors which lead people to prefer working from home or at the office, and how do these factors differ between Generation X and millennials?”. This study was done with a deductive approach for the qualitative research and consists of a cross-sectional design with a restrictive time frame. Interviews were conducted with ten participants, including five participants from the generation of millennials born between 1981-1996 and the other five from Generation X born between 1965-1980 (Kagan, 2021). These interviews were semi-structured, followed by a thematic analysis method to analyze the collected qualitative primary data The coded data were analyzed relating to the research question. However, this study was conducted with participants from Svealand, Sweden and it can be disputed whether this sample is large enough and whether this region can represent the whole of Sweden. Further, the results of this study found that the main factors behind workplace preference, common to both generations, were the organizational factor and

Date: 2022-01-12 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Eriksson Nils, 95/11/20 Gissler Robin, 93/09/27 Title: Personalized or monitored? A quantitative study regarding different generations’ attitudes towards personalized marketing. Tutor: Ulf Andersson Keywords: Personalized Marketing, Personal integrity, Attitude, Generation X & Z Research questions: RQ1: In which aspects does the attitude towards personalized marketing differ between consumers in Generation X and Generation Z? RQ2: How does the attitudes of consumers within Generation X and Generation Z affect their consumption of products from companies using personalized marketing? Purpose: The purpose of this paper is to explore whether the attitude towards personalized marketing differs between Generation X and Generation Z. Furthermore, the paper aims to give insights to the relation between attitude and purchase intent. Method: In order to answer the research questions of this study a deductive research approach was used, with a quantitative method of collecting data. The primary data was collected through an internet-based survey, in which a total of 114 respondents chose to participate. Conclusion: The two hypotheses constructed for this study shows that the attitude towards personalized marketing does affect purchase intent in both Generation X and Z. However, the results show no significant importance regarding the ages of the respondents. The attitude towards personalized marketing doesn’t show any significant difference between the two gene, Datum: 2022-01-12 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Eriksson Nils, 95/11/20 Gissler Robin, 93/09/27 Titel: Individanpassad eller övervakad? En kvantitativ studie om olika generationers attityder gentemot individanpassad marknadsföring. Handledare: Ulf Andersson Nyckelord: Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, Attityd, Generation X, Generation Z. Frågeställning: FF1: Hur skiljer attityden gentemot individanpassad marknadsföring hos konsumenter i Generation X och Z? FF2: Hur påverkar attityden gentemot individanpassad marknadsföring individer i Generation X och Z:s köpbenägenhet mot företag som brukar denna typ av marknadsföring? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om attityden till individanpassad marknadsföring skiljer sig mellan Generation X och Generation Z, och hur attityden påverkar köpbenägenheten. Metod: För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor användes en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ datainsamlingsmetod. Studiens primärdata samlades således in via en internetbaserad enkätundersökning, varav 114 respondenter valde att medverka i. Slutsats: Studiens två hypoteser påvisar att attityden till individanpassad marknadsföring har en påverkan av köpbenägenheten hos både Generation X och Z. Det som dock framkom i studien var att åldern inte hade någon signifikant betydande utifrån den insamlade empirin. Attityden till individanpassad marknadsföring generationerna emellan skiljer sig således inte på någon signifikant nivå.

BAKGRUND: Generation X är den kommande generationen som ska gå i pension och kommer därmed påverkas av hårdare pensionsreformer. Ett förlängt arbetsliv kombinerat med privat pensionssparande anses vara lösningen till problemet. Erkända teorier framhåller att psykologisk bias, finansiell bildning, numerisk förmåga och demografisk bakgrund påverkar individers sparande. Dessa faktorer sammantaget motiverar en kvalitativ studie för att undersöka dess påverkan till ett privat sparande hos generation X. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga hur pensionssparandet i generation X skiljer sig åt mellan de som saknar en akademisk utbildning och inte. GENOMFÖRANDE: Studien är baserad på 10-semistrukturerade intervjuer med personer tillhörande generation X. Frågorna har utformats på ett sådant sätt att intervjurespondenterna har haft möjlighet att själva reflektera och analysera sina egna svar i syfte att få en nyanserad bild av hur de upplever sitt eget sparande. SLUTSATS: Studiens resultat visar att det finns ett generellt intresse för ett privat sparande hos respondenterna tillhörande generation X. Samtidigt påvisas tendenser till bias i form av överoptimism. Utbildningsnivå verkar inte samvariera med ett ökat sparande mer än att det kan leda till en bättre planeringsförmåga.