Search

Meteors are caused by particles from space that enter the Earth's atmoshphere with very high speeds. In order to better understand the meteor phenomenon, meteor cameras have been put up around the world in large networks. These cameras continuously monitor the sky in order to capture any meteors on film. To get information about the origin of the particles that cause the meteor phenomenon, these cameras need to be calibrated. With a good calibration we can determine where in the sky the meteor appeared, and its trajectory through the atmosphere. A software library has been developed for performing automatic astrometric calibrations of these cameras. It works by pairing stars in the image with known positions of stars from a star catalogue. The library has integrated various existing calibration methods in order to evaluate and compare them. Three methods were chosen and calibrations were performed on a number of different images from existing camera stations. We provide results and analysis of each method and give a measure of their accuracy and reliability. We found that the calibration method bundled with the camera used for the thesis gave substantial residuals, while the methods in use by the Norwegian Meteor Network, as well as the one in use by the Global Meteor Network gave accurate positions across the tested calibration images., Meteorer orsakas av partiklar från rymden som i hög hastighet kommer in i jordens atmosfär. För att bättre kunna förstå meteorfenomenet har meteorkameror satts upp i nätverk över hela världen. Dessa kameror övervakar ständigt himlen för att fånga eventuella meteorer på film. För att kunna få ut information om ursprunget av de partiklar som orsakar meteorfenomenet behöver kamerorna kalibreras. Med en god kalibrering kan meteorernas position på himlen tas fram, och i förlängningen deras banor genom atmosfären. I detta projekt har ett mjukvarubibliotek för att automatiskt utföra astrometriska kalibreringar tagits fram. Det fungerar genom att para ihop stjärnor i bilden med kända positioner från en stjärnkatalog. Detta bibliotek integrerar ett antal existerande kalibreringsmetoder för att utvärdera och jämföra dem. Tre metoder valdes ut och kalibreringar utfördes på ett antal bilder från existerande kamerastationer. Resultat och analys av deras precision och stabilitet presenteras. Den metod som finns inbyggd på kamerastationen som har använts i detta projekt visade sig ge stora fel, medan de metoder som används av det Norska Meteornätverket och Global Meteor Network gav precisa positioner på alla testbilder.

The Gaia satellite maps out the Milky Way and its observations have been condensed into a gigantic data base. The quantity is unmatched by other data bases, therefore its quality must always be analysed and scrutinized to keep the data accurate. The purpose of this thesis is to assess the accuracy of the stellar parameters that Gaia provides through its data sets GSP-Phot and GSP-Spec. This was achieved through inspecting the so-called benchmark stars within these samples. These are stars which has been closely studied with accurate methods which gives supreme reliability in their values. The comparison resulted in some conclusions regarding the GSP-Phot and GSP-Spec data bases. GSP-Phot showed sensitivity to distance, its reliance on photometry and parallax leading to errors through reddening, extinction and parallax uncertainty when distance increases. GSP-Spec showed sensitivity to low metallicity, as well as uncertainty from the radial velocity spectrometer (RVS) flux. Lower metallicity coinciding with greater RVS flux uncertainty, was a common denominator for greater error offsets. Finally future approaches were discussed, such as setting up functions using methods like linear regression and machine learning, to use the results to correct Gaia stellar parameters and increase their accuracy., Gaia-satelliten kartlägger Vintergatan och dess observationer har kondenserats till en gigantisk databas. Mängden objekt är oöverträffad av andra databaser, därför måste dess värden alltid analyseras och granskas för att behålla dess kvalité. Syftet med detta projekt är att bedöma noggrannheten hos de stjärnparametrar som Gaia tillhandahåller genom dess dataset GSP-Phot och GSP-Spec. Detta uppnåddes genom att inspektera så kallade benchmarkstjärnor i dessa dataset. Det är stjärnor som har studerats noggrant med exakta metoder som ger hög tillförlitlighet till deras värden. Jämförelsen resulterade i några slutsatser angående GSP-Phot- och GSP-Spec-databaserna. GSP-Phot visade känslighet för avstånd. Dess beroende av fotometri och parallax ledde till fel genom utsläckning och parallaxosäkerheter när avståndet ökar. GSP-Spec visade känslighet för låg metallicitet, såväl som osäkerhet från radialhastighetsspektrometerns (RVS) flöde. Lägre metallicitet sammanföll också med större osäkerhet i RVS-flöde. Slutligen diskuterades framtida tillvägagångssätt, såsom att sätta upp funktioner med metoder som linjär regression och maskininlärning, för att använda resultaten till att korrigera Gaia stjärnparametrar och öka deras noggrannhet.

Meteors are caused by particles from space that enter the Earth's atmoshphere with very high speeds. In order to better understand the meteor phenomenon, meteor cameras have been put up around the world in large networks. These cameras continuously monitor the sky in order to capture any meteors on film. To get information about the origin of the particles that cause the meteor phenomenon, these cameras need to be calibrated. With a good calibration we can determine where in the sky the meteor appeared, and its trajectory through the atmosphere. A software library has been developed for performing automatic astrometric calibrations of these cameras. It works by pairing stars in the image with known positions of stars from a star catalogue. The library has integrated various existing calibration methods in order to evaluate and compare them. Three methods were chosen and calibrations were performed on a number of different images from existing camera stations. We provide results and analysis of each method and give a measure of their accuracy and reliability. We found that the calibration method bundled with the camera used for the thesis gave substantial residuals, while the methods in use by the Norwegian Meteor Network, as well as the one in use by the Global Meteor Network gave accurate positions across the tested calibration images., Meteorer orsakas av partiklar från rymden som i hög hastighet kommer in i jordens atmosfär. För att bättre kunna förstå meteorfenomenet har meteorkameror satts upp i nätverk över hela världen. Dessa kameror övervakar ständigt himlen för att fånga eventuella meteorer på film. För att kunna få ut information om ursprunget av de partiklar som orsakar meteorfenomenet behöver kamerorna kalibreras. Med en god kalibrering kan meteorernas position på himlen tas fram, och i förlängningen deras banor genom atmosfären. I detta projekt har ett mjukvarubibliotek för att automatiskt utföra astrometriska kalibreringar tagits fram. Det fungerar genom att para ihop stjärnor i bilden med kända positioner från en stjärnkatalog. Detta bibliotek integrerar ett antal existerande kalibreringsmetoder för att utvärdera och jämföra dem. Tre metoder valdes ut och kalibreringar utfördes på ett antal bilder från existerande kamerastationer. Resultat och analys av deras precision och stabilitet presenteras. Den metod som finns inbyggd på kamerastationen som har använts i detta projekt visade sig ge stora fel, medan de metoder som används av det Norska Meteornätverket och Global Meteor Network gav precisa positioner på alla testbilder.

The Gaia satellite maps out the Milky Way and its observations have been condensed into a gigantic data base. The quantity is unmatched by other data bases, therefore its quality must always be analysed and scrutinized to keep the data accurate. The purpose of this thesis is to assess the accuracy of the stellar parameters that Gaia provides through its data sets GSP-Phot and GSP-Spec. This was achieved through inspecting the so-called benchmark stars within these samples. These are stars which has been closely studied with accurate methods which gives supreme reliability in their values. The comparison resulted in some conclusions regarding the GSP-Phot and GSP-Spec data bases. GSP-Phot showed sensitivity to distance, its reliance on photometry and parallax leading to errors through reddening, extinction and parallax uncertainty when distance increases. GSP-Spec showed sensitivity to low metallicity, as well as uncertainty from the radial velocity spectrometer (RVS) flux. Lower metallicity coinciding with greater RVS flux uncertainty, was a common denominator for greater error offsets. Finally future approaches were discussed, such as setting up functions using methods like linear regression and machine learning, to use the results to correct Gaia stellar parameters and increase their accuracy., Gaia-satelliten kartlägger Vintergatan och dess observationer har kondenserats till en gigantisk databas. Mängden objekt är oöverträffad av andra databaser, därför måste dess värden alltid analyseras och granskas för att behålla dess kvalité. Syftet med detta projekt är att bedöma noggrannheten hos de stjärnparametrar som Gaia tillhandahåller genom dess dataset GSP-Phot och GSP-Spec. Detta uppnåddes genom att inspektera så kallade benchmarkstjärnor i dessa dataset. Det är stjärnor som har studerats noggrant med exakta metoder som ger hög tillförlitlighet till deras värden. Jämförelsen resulterade i några slutsatser angående GSP-Phot- och GSP-Spec-databaserna. GSP-Phot visade känslighet för avstånd. Dess beroende av fotometri och parallax ledde till fel genom utsläckning och parallaxosäkerheter när avståndet ökar. GSP-Spec visade känslighet för låg metallicitet, såväl som osäkerhet från radialhastighetsspektrometerns (RVS) flöde. Lägre metallicitet sammanföll också med större osäkerhet i RVS-flöde. Slutligen diskuterades framtida tillvägagångssätt, såsom att sätta upp funktioner med metoder som linjär regression och maskininlärning, för att använda resultaten till att korrigera Gaia stjärnparametrar och öka deras noggrannhet.

This thesis examines the medical content of Early Modern Swedish almanacs between the years 1608-1731. The aim of the study is to uncover the understanding of health, illness and the human body that is prevalent within the almanacs. This has been found to be strongly related to the medical paradigm of humorism, or Galenic Medicine. The almanacs also reveal the connection between the intellectual fields of medicine and astrology during the Early Modern Era, which I argue to be largely overlooked within the history of medicine in Sweden. Another central aspect of the study has been to analyze how the medical content and medical understanding changed during the studied period. The part of the almanacs called elections, were found to change quite drastically, and disappeared from the almanacs around 1700. When analyzing medical texts in the almanacs however, this change was not evident, indicating, among other results, that the relation between medicine and astrology remained.

The rate at which stars have formed throughout the history of theuniverse is not constant, it started out slow, increased until around redshift ∼ 2 when it reversed and became slower again. The reason for this behaviour is still being investigated with various models and simulations usually based upon dark matter halos. The aim of this study is to instead investigate whether there is a correlation between the cosmic star formation rate and the evolution of cosmic voids. This is achieved by comparing the total mass flow from voids with the amount of matter forming stars. A simple model of void mass flow is created and compared with observational data of star formation. The model is shown to exhibit the same behaviour as the star formation rate indicating that there is indeed a correlation between void evolution and star formation. This suggests it to be fruitful to create a more involved, alternative model of star formation based upon void evolution as opposed to the common halo evolution, Hur snabbt stjärnor bildas har genom universums historia förändrats över tid, det började långsamt och ökade sedan fram till rödförskutning ∼ 2 då trenden vände och saktade ner igen. Förklaringen till detta beteende utforskas fortfarande genom diverse modeller och simularingar som vanligtvis bygger på mörk materia halos. Syftet med detta arbete är att istället undersöka ifall det finns en korrelation mellan tomrumsutveckling och den kosmiska stjärnbildningen. Detta åstadkoms genom att jämföra det totala massflödet från tomrum med den massa som bildar stjärnorna. En simpel model för tomrumsutveckling skapas och jämförs med observationell data för stjärnbildningshastighet. Denna modell visar samma beteende som stjärnbildningen och tyder på att det finns en korrelation mellan denna och tommrumsutveckling. Som slutsats pekar denna studie på att det kan vara fruktbart att utveckla en mer anancerad modell för den kosmiska stjärnbildningen som bygger på tomrumsutveckling istället för mörk materia halos.

This thesis examines the medical content of Early Modern Swedish almanacs between the years 1608-1731. The aim of the study is to uncover the understanding of health, illness and the human body that is prevalent within the almanacs. This has been found to be strongly related to the medical paradigm of humorism, or Galenic Medicine. The almanacs also reveal the connection between the intellectual fields of medicine and astrology during the Early Modern Era, which I argue to be largely overlooked within the history of medicine in Sweden. Another central aspect of the study has been to analyze how the medical content and medical understanding changed during the studied period. The part of the almanacs called elections, were found to change quite drastically, and disappeared from the almanacs around 1700. When analyzing medical texts in the almanacs however, this change was not evident, indicating, among other results, that the relation between medicine and astrology remained.

The rate at which stars have formed throughout the history of theuniverse is not constant, it started out slow, increased until around redshift ∼ 2 when it reversed and became slower again. The reason for this behaviour is still being investigated with various models and simulations usually based upon dark matter halos. The aim of this study is to instead investigate whether there is a correlation between the cosmic star formation rate and the evolution of cosmic voids. This is achieved by comparing the total mass flow from voids with the amount of matter forming stars. A simple model of void mass flow is created and compared with observational data of star formation. The model is shown to exhibit the same behaviour as the star formation rate indicating that there is indeed a correlation between void evolution and star formation. This suggests it to be fruitful to create a more involved, alternative model of star formation based upon void evolution as opposed to the common halo evolution, Hur snabbt stjärnor bildas har genom universums historia förändrats över tid, det började långsamt och ökade sedan fram till rödförskutning ∼ 2 då trenden vände och saktade ner igen. Förklaringen till detta beteende utforskas fortfarande genom diverse modeller och simularingar som vanligtvis bygger på mörk materia halos. Syftet med detta arbete är att istället undersöka ifall det finns en korrelation mellan tomrumsutveckling och den kosmiska stjärnbildningen. Detta åstadkoms genom att jämföra det totala massflödet från tomrum med den massa som bildar stjärnorna. En simpel model för tomrumsutveckling skapas och jämförs med observationell data för stjärnbildningshastighet. Denna modell visar samma beteende som stjärnbildningen och tyder på att det finns en korrelation mellan denna och tommrumsutveckling. Som slutsats pekar denna studie på att det kan vara fruktbart att utveckla en mer anancerad modell för den kosmiska stjärnbildningen som bygger på tomrumsutveckling istället för mörk materia halos.

Astronomi fascinerar många och har spelat en avgörande roll i fysikens utveckling. I det svenska gymnasiets läroplan Gy2011 ingår astronomi i kursen Fysik 2. Tidigare intervjustudier har visat att lärare som undervisar i Fysik 2 ofta ger astronomidelen låg vikt och att den ofta knyts starkt till lärobokens innehåll. Det senare gör det intressant att granska hur de aktuella läroböckerna i Fysik 2 behandlar den astronomiska delen av denna kurs. I detta arbete granskas illustrationer ur astronomikapitlen i fyra läroböcker i Fysik 2 utgivna 2012-2019. För att avgöra vilka möjligheter illustrationerna erbjuder att urskilja detaljer som är relevanta för ämnet används begreppen affordans, disciplinär urskiljning och variation. Med dessa begrepp som stöd granskas ett urval av illustrationer (ett fotografi av den variabla stjärnan RS Puppis, bilder av Krabbnebulosan i olika våglängdsområden respektive tre versioner av hubblediagrammet). En del illustrationer visar sig ha lågt pedagogiskt värde, vilket beror på att de inte valts ändamålsenligt eller på att de kopplas svagt till omgivande text. Storleken hos synfältet i de sammanlagt 42 astronomiska bilder (t.ex. fotografier) som finns i kapitlen granskas också. Synfältets bredd i bilderna sträcker sig från 0,000002' till 120 grader (med medianvärdet 12') men synfältens storlek kommenteras inte i kapiteltexterna och variationen används inte för något pedagogiskt syfte.

Electron holes are positively charged nonlinear structures in which trapped electrons are supported by a positive electrostatic potential. These structure are regularly observed in space and laboratory plasmas by means of diverging bipolar electric field signatures. Recent observations and simulations have shown that fast moving electron holes can generate electromagnetic whistler waves via Čerenkov emission. The fast moving positive charge correspond to localised currents which can potentially excite waves. The aim of the project is to study both theoretically and numerically the properties leading to the Čerenkov emission of whistler waves by three-dimensional electron holes. In addition, efforts are dedicated to the derivation of a model providing the properties of emitted whistlers. The model is compared with the observational features of electromagnetic whistler waves generated by electron holes.

Astronomi fascinerar många och har spelat en avgörande roll i fysikens utveckling. I det svenska gymnasiets läroplan Gy2011 ingår astronomi i kursen Fysik 2. Tidigare intervjustudier har visat att lärare som undervisar i Fysik 2 ofta ger astronomidelen låg vikt och att den ofta knyts starkt till lärobokens innehåll. Det senare gör det intressant att granska hur de aktuella läroböckerna i Fysik 2 behandlar den astronomiska delen av denna kurs. I detta arbete granskas illustrationer ur astronomikapitlen i fyra läroböcker i Fysik 2 utgivna 2012-2019. För att avgöra vilka möjligheter illustrationerna erbjuder att urskilja detaljer som är relevanta för ämnet används begreppen affordans, disciplinär urskiljning och variation. Med dessa begrepp som stöd granskas ett urval av illustrationer (ett fotografi av den variabla stjärnan RS Puppis, bilder av Krabbnebulosan i olika våglängdsområden respektive tre versioner av hubblediagrammet). En del illustrationer visar sig ha lågt pedagogiskt värde, vilket beror på att de inte valts ändamålsenligt eller på att de kopplas svagt till omgivande text. Storleken hos synfältet i de sammanlagt 42 astronomiska bilder (t.ex. fotografier) som finns i kapitlen granskas också. Synfältets bredd i bilderna sträcker sig från 0,000002' till 120 grader (med medianvärdet 12') men synfältens storlek kommenteras inte i kapiteltexterna och variationen används inte för något pedagogiskt syfte.

Electron holes are positively charged nonlinear structures in which trapped electrons are supported by a positive electrostatic potential. These structure are regularly observed in space and laboratory plasmas by means of diverging bipolar electric field signatures. Recent observations and simulations have shown that fast moving electron holes can generate electromagnetic whistler waves via Čerenkov emission. The fast moving positive charge correspond to localised currents which can potentially excite waves. The aim of the project is to study both theoretically and numerically the properties leading to the Čerenkov emission of whistler waves by three-dimensional electron holes. In addition, efforts are dedicated to the derivation of a model providing the properties of emitted whistlers. The model is compared with the observational features of electromagnetic whistler waves generated by electron holes.

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet., The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet., The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

Astronomiundervisning är del av dagens gymnasiefysik. Studier av svenska elevers uppfattning om fysik visar att de ofta tycker att det är ett svårt, tråkigt och irrelevant ämne. Syftet med denna studie är att, genom intervjuer av verksamma gymnasielärare, utöka förståelsen för hur undervisningen av astronomi går till idag samt hur den skulle kunna utvecklas. Studien kommer fram till att astronomi har en undanskymd roll av fysikundervisningen och ofta genomförs med lärarcentrerade lektioner, föreläsningar och inspelade dokumentärer. Det motiveras med att brist på utrustning gör att laborationer, i form av observationer, inte kan göras samt att astronomi sällan kommer upp på slutproven. Resultatet av studien och författarens egna erfarenheter säger däremot att det utan tvekan är möjligt att ha en elevaktiv astronomiundervisning samt att det kan hjälpa eleverna att greppa universums ofantliga storlek.

Analyzing stellar spectra plays a big role in understanding the evolution of our galaxy. Having good data for spectral line properties is very important when analyzing these spectra. One part of the Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) is to gather data for spectral line properties from stellar spectra. The scope of this project is to study one of these properties, the spectral line width caused by collisional broadening by hydrogen. Collisional broadening by hydrogen occurs when a hydrogen atom collides with a particle. The goal of this project is to successfully calculate the collisional spectral line broadening of iron lines where new data is missing from the GES using modern quantum mechanical calculations. These calculations are done using the ABO theory, which is more advanced than previously established theory.A table of Fe-I (Neutral iron) spectral lines without collisional broadening data in the GES has been provided. Using the ABO theory and the accompanying ABO cross section calculator code, estimates of collisional broadening by hydrogen have been calculated for these lines. The new calculations predict that the line width of the spectral lines are typically twice as large compared to older estimates calculated using simpler theory. This new data can be expected to improve stellar spectrum analysis in the Gaia-ESO survey spectra., Analys av stjärnspektran spelar en stor roll i vår förståelse av vintergatans utveckling. Att ha bra data för spektrallinjers egenskaper är oerhört viktigt vid analys av dessa spektran. En del i Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) är att samla in data för dessa spektrallinjers egenskaper ur stjärnspektran. Omfattningen av detta projekt innefattar att titta närmare på en av dessa egenskaper, spektrallinjebreddning orsakad av kollisionsbreddning av väte. Kollisionsbreddning av väte uppstår när en väteatom kolliderar med en annan partikel. Målet med projektet är att med framgång beräkna kollisionsbreddningen av spektrallinjer från järn där ny data saknas ur GES genom att använda moderna kvantmekaniska beräkningar. Dessa beräkningar är gjorda med den så kallade ABO-teorin, vilken är mer avancerad än tidigare etablerade teorier. En tabell med Fe-I (neutralt järn) spektrallinjer utan kollisionsbreddningsdata i GES har tillhandahållits. Med hjälp av ABO-teorin och den medföljande ABO-tvärsnittsräknar-koden har beräkningar av kollisionsbreddning med väte utförts för dessa linjer. De nya beräkningarna förutser att spektrallinjernas bredd blir typiskt två gånger så stor jämfört med de äldre beräkningarna gjorda med enklare teori. Denna nya data kan förväntas att förbättra analysen av stjärnspektrum ur Gaia-ESO kartläggningen.

Analyzing stellar spectra plays a big role in understanding the evolution of our galaxy. Having good data for spectral line properties is very important when analyzing these spectra. One part of the Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) is to gather data for spectral line properties from stellar spectra. The scope of this project is to study one of these properties, the spectral line width caused by collisional broadening by hydrogen. Collisional broadening by hydrogen occurs when a hydrogen atom collides with a particle. The goal of this project is to successfully calculate the collisional spectral line broadening of iron lines where new data is missing from the GES using modern quantum mechanical calculations. These calculations are done using the ABO theory, which is more advanced than previously established theory.A table of Fe-I (Neutral iron) spectral lines without collisional broadening data in the GES has been provided. Using the ABO theory and the accompanying ABO cross section calculator code, estimates of collisional broadening by hydrogen have been calculated for these lines. The new calculations predict that the line width of the spectral lines are typically twice as large compared to older estimates calculated using simpler theory. This new data can be expected to improve stellar spectrum analysis in the Gaia-ESO survey spectra., Analys av stjärnspektran spelar en stor roll i vår förståelse av vintergatans utveckling. Att ha bra data för spektrallinjers egenskaper är oerhört viktigt vid analys av dessa spektran. En del i Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) är att samla in data för dessa spektrallinjers egenskaper ur stjärnspektran. Omfattningen av detta projekt innefattar att titta närmare på en av dessa egenskaper, spektrallinjebreddning orsakad av kollisionsbreddning av väte. Kollisionsbreddning av väte uppstår när en väteatom kolliderar med en annan partikel. Målet med projektet är att med framgång beräkna kollisionsbreddningen av spektrallinjer från järn där ny data saknas ur GES genom att använda moderna kvantmekaniska beräkningar. Dessa beräkningar är gjorda med den så kallade ABO-teorin, vilken är mer avancerad än tidigare etablerade teorier. En tabell med Fe-I (neutralt järn) spektrallinjer utan kollisionsbreddningsdata i GES har tillhandahållits. Med hjälp av ABO-teorin och den medföljande ABO-tvärsnittsräknar-koden har beräkningar av kollisionsbreddning med väte utförts för dessa linjer. De nya beräkningarna förutser att spektrallinjernas bredd blir typiskt två gånger så stor jämfört med de äldre beräkningarna gjorda med enklare teori. Denna nya data kan förväntas att förbättra analysen av stjärnspektrum ur Gaia-ESO kartläggningen.

Astronomiundervisning är del av dagens gymnasiefysik. Studier av svenska elevers uppfattning om fysik visar att de ofta tycker att det är ett svårt, tråkigt och irrelevant ämne. Syftet med denna studie är att, genom intervjuer av verksamma gymnasielärare, utöka förståelsen för hur undervisningen av astronomi går till idag samt hur den skulle kunna utvecklas. Studien kommer fram till att astronomi har en undanskymd roll av fysikundervisningen och ofta genomförs med lärarcentrerade lektioner, föreläsningar och inspelade dokumentärer. Det motiveras med att brist på utrustning gör att laborationer, i form av observationer, inte kan göras samt att astronomi sällan kommer upp på slutproven. Resultatet av studien och författarens egna erfarenheter säger däremot att det utan tvekan är möjligt att ha en elevaktiv astronomiundervisning samt att det kan hjälpa eleverna att greppa universums ofantliga storlek.

The interview treats Lennart Nordh’s experiences as an astronomer at Stockholm University and the Stockholm Observatory in Saltsjöbaden, and as secretary of the Swedish National Space Board’s (SNSB) scientific committee, responsible for the distribution of funds for Swedish space-related research and development. As part of his role at SNSB, Nordh was also the Swedish delegate in ESA:s scientific committee, which he chaired for three years towards the end of his career. The interview treats, among other things, the entry, development, and special requirements of astronomy as a space-borne scientific field in a landscape that was initially dominated by space physics and aeronomy. Given Nordh’s involvement in infrared (IR) astronomy in particular, focus is on IR-related projects, from balloon and sounding rocket-based projects via the Swedish national satellite project Odin to grand international missions such as ISO, Herschel and James Webb Space Telescope, although he also discusses other Swedish astronomy groups’ particularities and access to experimental know-how and technical facilities. Finally, based on his experiences within the Swedish and European scientific committees, Nordh elaborates on the inner workings and considerations regarding funding of space research, including national strategies and the juste retour-principle that guides ESA-funding., QC 20181128, 50 år i rymden: Ett dokumentationsprojekt om svensk rymdverksamhet

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar: 1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi? 2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

This project highlights various methods used to detect the elongated elemental particle neutrino. It is especially focused on the IceCube observatory, which uses Cherenkov light to detect these particles. Neutrino is an importnant building block in astrophysics and particle physics research as this particle can travel from great distances in time and space without interacting with matter. This means that high-energy neutrinos that are detected can orginate from strong explosions from outer space, even from explosions billion years ago, like Big Bang. This means that these particles carry a huge amount of information about the universe. The project also contains an experiment whose purpose is to demonstrate that with simple materials it is possible to detect particles that are not otherwise visible to the naked eye.

Studier visar att Sveriges elever tycker att fysik är tråkigt, irrelevant och man förstår inte användningen för den. Samtidigt visar undersökningar att astronomi av elever ses som synnerligen intressant. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i fysik undersöka hur de ser på astronomins del i sin undervisning. Studien kommer fram till att det råder skillnad i hur olika lärare ser på astronomin, men samtliga menar att astronomin är mindre viktigt i förhållande till andra områden av fysiken; områden som anses vara mer traditionella. Man motiverar det utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen, att det är upp till läraren själv att avgöra var man vill lägga huvudfokus, men också att vissa delar av fysiken är till större nytta för eleverna att ha med sig för fortsatta studier. Konklusionen av detta är att det möjligtvis finns ett behov att dels fortbilda lärare i de föränderliga delarna av fysiken, men också ett behov av att låta läroplanen i större utsträckning ligga till grund för skolornas undervisning., Ämnesgranskare: Emma Johansson

This project highlights various methods used to detect the elongated elemental particle neutrino. It is especially focused on the IceCube observatory, which uses Cherenkov light to detect these particles. Neutrino is an importnant building block in astrophysics and particle physics research as this particle can travel from great distances in time and space without interacting with matter. This means that high-energy neutrinos that are detected can orginate from strong explosions from outer space, even from explosions billion years ago, like Big Bang. This means that these particles carry a huge amount of information about the universe. The project also contains an experiment whose purpose is to demonstrate that with simple materials it is possible to detect particles that are not otherwise visible to the naked eye.

Studier visar att Sveriges elever tycker att fysik är tråkigt, irrelevant och man förstår inte användningen för den. Samtidigt visar undersökningar att astronomi av elever ses som synnerligen intressant. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i fysik undersöka hur de ser på astronomins del i sin undervisning. Studien kommer fram till att det råder skillnad i hur olika lärare ser på astronomin, men samtliga menar att astronomin är mindre viktigt i förhållande till andra områden av fysiken; områden som anses vara mer traditionella. Man motiverar det utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen, att det är upp till läraren själv att avgöra var man vill lägga huvudfokus, men också att vissa delar av fysiken är till större nytta för eleverna att ha med sig för fortsatta studier. Konklusionen av detta är att det möjligtvis finns ett behov att dels fortbilda lärare i de föränderliga delarna av fysiken, men också ett behov av att låta läroplanen i större utsträckning ligga till grund för skolornas undervisning., Ämnesgranskare: Emma Johansson

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar: 1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi? 2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Experimental data suggest that the universe is homogeneous and isotropic on sufficiently large scales. An exact solution of the Einstein field equations exists for a homogeneous and isotropic universe, also known as a Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker (FLRW) universe. However, this model is only a first approximation since we know that, locally, the universe has anisotropic and inhomogeneous structures such as galaxies and clusters of galaxies. In order to successfully introduce inhomogeneities and anisotropies to the model one uses perturbative methods. In cosmological perturbations the FLRW universe is considered the zeroth order term in a perturbation expansion and perturbation theory is used to derive higher order terms which one tries to match with observations. In this thesis I present a review of the main concepts of general relativity, discuss the 3+1 formalism which gives us the Einstein field equations in a useful form for the perturbative analysis, and lastly, I derive the first order scalar perturbations of the Einstein field equations.

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer., Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Experimental data suggest that the universe is homogeneous and isotropic on sufficiently large scales. An exact solution of the Einstein field equations exists for a homogeneous and isotropic universe, also known as a Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker (FLRW) universe. However, this model is only a first approximation since we know that, locally, the universe has anisotropic and inhomogeneous structures such as galaxies and clusters of galaxies. In order to successfully introduce inhomogeneities and anisotropies to the model one uses perturbative methods. In cosmological perturbations the FLRW universe is considered the zeroth order term in a perturbation expansion and perturbation theory is used to derive higher order terms which one tries to match with observations. In this thesis I present a review of the main concepts of general relativity, discuss the 3+1 formalism which gives us the Einstein field equations in a useful form for the perturbative analysis, and lastly, I derive the first order scalar perturbations of the Einstein field equations.

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer., Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

2030 NASA Jet Propulsion Laboratory will place an interferometer, which will workas a radio telescope, on the far side of the Moon. The interferometer uses thinpolyamide films as antennas, which are rolled out by a rover (an autonomousvehicle). The thesis covers concept generation of the propulsion and steering systemof the rover.The interferometer is to be placed on the far side of the Moon in order to ensure, asfar as possible, that it is not effected by radiation from Earth. The interferometerconsists of several polyamide films, approximately 100 meters long and one meterwide. The films are to be connected in the middle in order to form a star pattern offilm. Since the rover is to roll out these films on the surface of the Moon, it will driveback and forth to the lander to pick up the rolls. The focus in the project has been todevelop a reliable and stable system as possible so that the rover can accomplish itsmission without malfunctions. The purpose with the interferometer is to map thehydrogen gas clouds which were formed during universe’s youth (Platt, 2008).The outcome of this project is a concept indicating what the most optimal design ofwheel mount, of motor mount, of wheel and steering design may be in order to steerthe rover. The method to generate concepts used is known Fredy Olsson’s method.This is a method that has been developed at Lunds University and it has been widelyused in engineering education at Halmstad University.The four concepts developed and contributes to the whole concept for propulsion andsteering system of the rover. The four concepts developed are an all six steering, allof the six wheels can be controlled individually. Each wheel is split, or divided intwo. The motor is angle mounted and the wheel is semi-open with a slope that makesthe Moon dust fall out if it comes inside.Inspiration from previous rovers which are or have been on the Moon and Mars hasbeen useful in generating concepts. Previously used concepts are stable and relia, NASA Jet Propulsion Laboratory ska 2030 placera en interferometer på månensbaksida, interferometern ska fungera som ett radioteleskop. Interferometern användersig av tunna polyamidfilmer som antenner. Dessa ska rullas ut på månens yta av enrover (ett obemannat fordon). Rapporten behandlar framtagning av koncept förstyrning och framdrivning av denna rover.Interferometern ska placeras på månens baksida för att man i så stor mån som möjligtvill undkomma strålningsstörningar från Jorden. Interferometern ska bestå av flertaletpolyamidfilmer, ca 100 meter långa och en meter breda. Filmerna skasammankopplas i en kontrollenhet som finns i mitten av det stjärnformade mönsterfilmerna läggs i. Då rovern ska placera ut dessa filmer på månens yta, ska den skaköra från och till landaren för att hämta upp rullarna. Fokus i projektet har varit attgöra ett så pålitligt stabilt system som möjligt för att rovern ska klara av att slutförasitt uppdrag utan driftstörningar. Med interferometern vill man sedan kartläggavätgasmoln som bildades i universums ungdom (Platt, 2008).Resultatet av projektet är ett koncept som visar roverns framdrivnings- ochstyrsystem, hjulupphängning, motorplacering samt hur hjuldesignen kan se ut. FredyOlssons metoder har använts för att ta fram koncept som uppfyller krav och önskemåldå denna metod har använts tidigare under utbildningen.De fyra koncept som bidrar till ett koncept för hela styr- och framdrivningssystem ärstyrning och framdrivning på roverns alla sex hjul, hjulen är designade på så vis att deär delade i två. Motorn är vinkelmonterad. Roverns hjul är semi-öppna med en kantsom är högre än det djup hjulet sjunker ner i månytan., med en sluttning inuti för attsand och damm ska rinna ut.Inspiration har kommit från tidigare rovrar som varit/är aktiva på månen och Mars dådet är beprövade koncept som visat sig vara stabila och pålitliga. Tidigareexamensarbeten har kommit fram till att det chassi som ska användas är snarlikt detsom använts på Mars Science

2030 NASA Jet Propulsion Laboratory will place an interferometer, which will workas a radio telescope, on the far side of the Moon. The interferometer uses thinpolyamide films as antennas, which are rolled out by a rover (an autonomousvehicle). The thesis covers concept generation of the propulsion and steering systemof the rover.The interferometer is to be placed on the far side of the Moon in order to ensure, asfar as possible, that it is not effected by radiation from Earth. The interferometerconsists of several polyamide films, approximately 100 meters long and one meterwide. The films are to be connected in the middle in order to form a star pattern offilm. Since the rover is to roll out these films on the surface of the Moon, it will driveback and forth to the lander to pick up the rolls. The focus in the project has been todevelop a reliable and stable system as possible so that the rover can accomplish itsmission without malfunctions. The purpose with the interferometer is to map thehydrogen gas clouds which were formed during universe’s youth (Platt, 2008).The outcome of this project is a concept indicating what the most optimal design ofwheel mount, of motor mount, of wheel and steering design may be in order to steerthe rover. The method to generate concepts used is known Fredy Olsson’s method.This is a method that has been developed at Lunds University and it has been widelyused in engineering education at Halmstad University.The four concepts developed and contributes to the whole concept for propulsion andsteering system of the rover. The four concepts developed are an all six steering, allof the six wheels can be controlled individually. Each wheel is split, or divided intwo. The motor is angle mounted and the wheel is semi-open with a slope that makesthe Moon dust fall out if it comes inside.Inspiration from previous rovers which are or have been on the Moon and Mars hasbeen useful in generating concepts. Previously used concepts are stable and relia, NASA Jet Propulsion Laboratory ska 2030 placera en interferometer på månensbaksida, interferometern ska fungera som ett radioteleskop. Interferometern användersig av tunna polyamidfilmer som antenner. Dessa ska rullas ut på månens yta av enrover (ett obemannat fordon). Rapporten behandlar framtagning av koncept förstyrning och framdrivning av denna rover.Interferometern ska placeras på månens baksida för att man i så stor mån som möjligtvill undkomma strålningsstörningar från Jorden. Interferometern ska bestå av flertaletpolyamidfilmer, ca 100 meter långa och en meter breda. Filmerna skasammankopplas i en kontrollenhet som finns i mitten av det stjärnformade mönsterfilmerna läggs i. Då rovern ska placera ut dessa filmer på månens yta, ska den skaköra från och till landaren för att hämta upp rullarna. Fokus i projektet har varit attgöra ett så pålitligt stabilt system som möjligt för att rovern ska klara av att slutförasitt uppdrag utan driftstörningar. Med interferometern vill man sedan kartläggavätgasmoln som bildades i universums ungdom (Platt, 2008).Resultatet av projektet är ett koncept som visar roverns framdrivnings- ochstyrsystem, hjulupphängning, motorplacering samt hur hjuldesignen kan se ut. FredyOlssons metoder har använts för att ta fram koncept som uppfyller krav och önskemåldå denna metod har använts tidigare under utbildningen.De fyra koncept som bidrar till ett koncept för hela styr- och framdrivningssystem ärstyrning och framdrivning på roverns alla sex hjul, hjulen är designade på så vis att deär delade i två. Motorn är vinkelmonterad. Roverns hjul är semi-öppna med en kantsom är högre än det djup hjulet sjunker ner i månytan., med en sluttning inuti för attsand och damm ska rinna ut.Inspiration har kommit från tidigare rovrar som varit/är aktiva på månen och Mars dådet är beprövade koncept som visat sig vara stabila och pålitliga. Tidigareexamensarbeten har kommit fram till att det chassi som ska användas är snarlikt detsom använts på Mars Science

I tredje og fjerde kapitel (699a12–700a25) af De motu animalium behandler Aristoteles principperne for bevægelse i både den himmelske og sublunære sfære. Denne artikel præsenterer en tekstkritisk udgave og analyse af Simon af Favershams behandling af forholdet mellem den yderste himmelske sfære og jorden i hans kvæstionskommentar til De motu animalium.

For Indonesian Moslem, the determination of the month of Ramadlan, Shawal and Zulhijjah is based on two methods namely, rukyat and hisab. At the same time, the beginning of these three months is determined according to the results of rukyat. Besides that, they are also determined by hisab method. The determination of other months is based on hisab. The development of the two methods seem imbalanced, at the beginning, rukyat was only meant as an effort to see hilal at the beginning of a new month, the 29th Qomariah month. This method did not use a sophisticated equipment to be used to see small thing bigger and used as the only method to determine the beginning of the month of Ramadlan, shawal and Zulhijjah.ملخص: شهرالرمضان، شوال, وذوالحجة – المسكان اندونسيين قد قرر بطريقتين. أولا طريقة الرؤية ثانيا طريقة الحساب. في بعض الاحيان قرر هذا الشهر الثلاثة بالرؤية وحين أخر قرر بالحساب. أما قرر أول الشهر فى الأشهر الباقى يكفى بالحساب. تطور هذان طريقتان لايقسا وتيان. فى الاول، انما الرؤية تقصد بها كمحاولة رؤية الحلال فى أول شهر جديد فى التاريح 29 شهر قمرية بعين كاشفة، بالعبارة الاخرى الرؤية تكون نعيرالة وتعتبرا الطريقة الوحدة فى القرار أول شهر الرمضان، شوال وذوالحجة، ثم عملية الرؤية تطور بائباحة اسة خدام الالة للنظر شيئا بعيدا أكبر وأظهر مثلا باستخدام المظهر حينما يتطور الفهم على نصوص الدين وبعد العلماء يفتحون انفسهم لاعتماد على الحساب- وليست الرؤية فقط – فى تقرير اول الشهر القمرية، الرؤية ليست هى الطريقة الوحيدة فى تقرير اول شهر جديد، يوجود ذلك التغير يجعل الحساب اشد تطورا حتى يبعث تنوع منهاج الحساب كما حدث فى اندونسيا.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi. Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ”Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser”. För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor. Vi har även genomfört en sammanställning av faktaböcker, skönlitteratur, läromedel och internetsidor. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ metod som har legat till grund i utvecklingen av läromedlet. Av enkäten har vi fått resultatet att pedagogerna eftersöker läromedel som bland annat inne­håller praktiska övningar kopplat till Lgr 11 och kopieringsunderlag. Av inventeringen av lit­teratur har vi kommit fram till resultatet att det saknas ett läromedel inom Astronomi för grundskolans yngre åldrar samt att ett sådant läromedel som pedagogerna i enkäten eftersö­ker inte finns på marknaden. Läromedlet består av en lärarhandledning och en arbetsbok till eleverna. Lärarhandled­ningen är uppdelad efter rubrikerna saga, diskussionsfrågor, fakta och instruktioner till akti­viteter med tillhörande kopieringsunderlag. Arbetsboken är uppdelad i rubrikerna fakta, in­struktioner till aktiviteter och ordlista med svåra ord. Läromedlet bygger på metoderna: story­line, saga och högläsning. För att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper om rymden så an­vänds verktyg som experiment och diskussionsfrågor. Läromedlet riktar sig främst till lärare och elever i grunds, During our practical teacher training we became aware of children’s alternative conceptions in astronomy. We turned our faces towards science education literature and found evidence that children’s conceptions is not corresponding to scientific explanations. We also realized that there is a lack of Swedish teaching aids in astronomy for younger children (school year 1-3), therefore we have chosen to develop a teaching tool in astronomy. The teaching material is meant to be accessible and easy to use for teachers, as well as the teaching material shall meet one of the key requirements of Lgr 11 for grades 1-3 in science: "The earth, sun and moon movements relative to each other. Phases of the moon". (own translation) To find out what a good teaching aid is and get tips to our own, we made a survey at our part­ner schools. We also performed a compilation of nonfiction, fiction, educational materials and Internet sites. The material was then analyzed with the help of a qualitative method which then formed the basis of the development of the teaching aid. Our main results from the survey are that the educators are seeking teaching aids which includes practical exercises linked to Lgr 11and photocopiable documents. From the inventory of literature, we have come to the conclusion that there is no Swedish teaching aid in Astronomy for the younger children in primary school and that such teaching materials that the teachers in the questionnaire are asking fore can’t be found in today’s market. The teaching material consists of a teacher's guide and a workbook for students. The teach­er's guide is divided by the headlines: story, discussion topics, facts and instructions for ac­tivities with photocopiable documents. Students’ workbook is divided into headings: facts, instructions for activities and a glossary. These teaching materials are based on the methods: storyline, story and reading aloud. For students to be able to make meaning of Space the teaching aid contains to

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi. Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ”Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser”. För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor. Vi har även genomfört en sammanställning av faktaböcker, skönlitteratur, läromedel och internetsidor. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ metod som har legat till grund i utvecklingen av läromedlet. Av enkäten har vi fått resultatet att pedagogerna eftersöker läromedel som bland annat inne­håller praktiska övningar kopplat till Lgr 11 och kopieringsunderlag. Av inventeringen av lit­teratur har vi kommit fram till resultatet att det saknas ett läromedel inom Astronomi för grundskolans yngre åldrar samt att ett sådant läromedel som pedagogerna i enkäten eftersö­ker inte finns på marknaden. Läromedlet består av en lärarhandledning och en arbetsbok till eleverna. Lärarhandled­ningen är uppdelad efter rubrikerna saga, diskussionsfrågor, fakta och instruktioner till akti­viteter med tillhörande kopieringsunderlag. Arbetsboken är uppdelad i rubrikerna fakta, in­struktioner till aktiviteter och ordlista med svåra ord. Läromedlet bygger på metoderna: story­line, saga och högläsning. För att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper om rymden så an­vänds verktyg som experiment och diskussionsfrågor. Läromedlet riktar sig främst till lärare och elever i grunds, During our practical teacher training we became aware of children’s alternative conceptions in astronomy. We turned our faces towards science education literature and found evidence that children’s conceptions is not corresponding to scientific explanations. We also realized that there is a lack of Swedish teaching aids in astronomy for younger children (school year 1-3), therefore we have chosen to develop a teaching tool in astronomy. The teaching material is meant to be accessible and easy to use for teachers, as well as the teaching material shall meet one of the key requirements of Lgr 11 for grades 1-3 in science: "The earth, sun and moon movements relative to each other. Phases of the moon". (own translation) To find out what a good teaching aid is and get tips to our own, we made a survey at our part­ner schools. We also performed a compilation of nonfiction, fiction, educational materials and Internet sites. The material was then analyzed with the help of a qualitative method which then formed the basis of the development of the teaching aid. Our main results from the survey are that the educators are seeking teaching aids which includes practical exercises linked to Lgr 11and photocopiable documents. From the inventory of literature, we have come to the conclusion that there is no Swedish teaching aid in Astronomy for the younger children in primary school and that such teaching materials that the teachers in the questionnaire are asking fore can’t be found in today’s market. The teaching material consists of a teacher's guide and a workbook for students. The teach­er's guide is divided by the headlines: story, discussion topics, facts and instructions for ac­tivities with photocopiable documents. Students’ workbook is divided into headings: facts, instructions for activities and a glossary. These teaching materials are based on the methods: storyline, story and reading aloud. For students to be able to make meaning of Space the teaching aid contains to

Biografisk artikel om lundastudenten, läraren, astronomen och filmentreprenören Karl Oskar Krantz (1867-1933) som exempel på en tidig representant för entreprenörskap och livslångt lärande.