Search

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kun

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

The concept of servitization has brought about a significant transformation in numerous industries, signaling a strategic shift from a focus on goods to a service-oriented perspective. With the ascent of “Games as a Service”, Service-dominant logic is highly relevant in understanding games as a service. where players emerge as co-creators of value, shaping their unique experiences and meaning in the value co-creation process. While previous research has extensively explored players' gaming experience from a goods-centric viewpoint, it overlooks the active role players assume in the joint sphere of value co-creation. Thus, delving into the interaction and relationship dynamics between players and the specific affordances in the gaming environment is crucial. Therefore, this thesis investigates how player's value co-creation experience is and how affordances within games influence their value co-creation experience. The methodology employed for this exploration involves qualitative semi-structured interviews with 15 participants. The collected data are subsequently analyzed within the theoretical frameworks of affordance and value co-creation, which have been revised and developed for a more in-depth analysis. The preliminary data analysis results reveal seven distinct types of co-created values that players can create and acquire, constituting their value co-creation experience, while the dynamic change of players' relative value co-creation has also been articulated in this study. Regarding the factors influencing players' value co-creation experience, the thesis posits that both players' subjective factors, capability of perceiving affordance, and objective factors, the design quality of affordances construct an impact on players' value co-creation experience. Finally, a series of findings are proposed based on the analysis chapter, including the player's active and direct role in RPG content and affordance creation, and the links between players' perception abilit

People engage in activities that align with the practices through which social systems assign meaning to objects and things, thereby characterizing urban spaces. These systems, which are comprised of user-actors, exert the greatest influence on the urban affordance that stimulates human behaviors. The current research explores this contingent relationship through a documentary review and direct observation of Ignacio Díaz Square in the city of Guadalajara, Mexico. Within this context, three social systems hold significant presence: the parish clergy, the municipal council, and the association of artists and merchants. Each of these systems assigns meaning to objects and things within the public space, while also operating and continue its practices that delimited the diverse affordances of the square, thereby allowing certain user behaviors. This is the conclusive hypothesis. Understanding this contexturization of affordance is valuable in the design of urban spaces., As pessoas realizam atividades com um sentido que corresponde às práticas pelas quais os sistemas sociais atribuem significado a objetos e coisas que caracterizam o espaço urbano. Esses sistemas, compostos por esses usuários-atores, são os que têm maior influência na affordance urbana que estimula os comportamentos humanos. A pesquisa atual explora essa relação contingente com base em uma revisão documental e observação direta da Praça Ignacio Díaz na cidade de Guadalajara, México. Três sistemas sociais têm uma presença preponderante: o clero paroquial, o conselho municipal e a associação de artistas e comerciantes. Cada um atribui significados a objetos e coisas no espaço público, ao mesmo tempo em que opera e continua suas práticas, delimitando assim as diversas affordances da praça para permitir certos comportamentos dos usuários. Esta é a hipótese conclusiva. Compreender essa contexturização da affordance é útil no design de espaços urbanos., Las personas ejecutamos actividades con sentidos que son correspondientes a prácticas con que los sistemas sociales adjudican significados a objetos y cosas que caracterizan al espacio urbano. Tales sistemas, integrados por esos usuarios-actores, son los que mayor determinación tienen sobre la afordancia urbana que estimula los comportamientos humanos. El presente artículo explora esa relación contingente a partir de revisión documental y observación de la plaza Ignacio Díaz en Guadalajara, México. Allí tienen presencia preponderante tres sistemas sociales: clero parroquial, ayuntamiento y asociación de artistas y comerciantes. Cada uno adjudica significados a objetos y cosas del espacio público a medida que opera y prosigue sus prácticas, así delimitan la afordancia variopinta de la plaza para permitir ciertos comportamientos de los usuarios. Esta es la hipótesis conclusiva. Entender esa contexturización de la afordancia sirve en el diseño de espacios urbanos.

People engage in activities that align with the practices through which social systems assign meaning to objects and things, thereby characterizing urban spaces. These systems, which are comprised of user-actors, exert the greatest influence on the urban affordance that stimulates human behaviors. The current research explores this contingent relationship through a documentary review and direct observation of Ignacio Díaz Square in the city of Guadalajara, Mexico. Within this context, three social systems hold significant presence: the parish clergy, the municipal council, and the association of artists and merchants. Each of these systems assigns meaning to objects and things within the public space, while also operating and continue its practices that delimited the diverse affordances of the square, thereby allowing certain user behaviors. This is the conclusive hypothesis. Understanding this contexturization of affordance is valuable in the design of urban spaces., As pessoas realizam atividades com um sentido que corresponde às práticas pelas quais os sistemas sociais atribuem significado a objetos e coisas que caracterizam o espaço urbano. Esses sistemas, compostos por esses usuários-atores, são os que têm maior influência na affordance urbana que estimula os comportamentos humanos. A pesquisa atual explora essa relação contingente com base em uma revisão documental e observação direta da Praça Ignacio Díaz na cidade de Guadalajara, México. Três sistemas sociais têm uma presença preponderante: o clero paroquial, o conselho municipal e a associação de artistas e comerciantes. Cada um atribui significados a objetos e coisas no espaço público, ao mesmo tempo em que opera e continua suas práticas, delimitando assim as diversas affordances da praça para permitir certos comportamentos dos usuários. Esta é a hipótese conclusiva. Compreender essa contexturização da affordance é útil no design de espaços urbanos., Las personas ejecutamos actividades con sentidos que son correspondientes a prácticas con que los sistemas sociales adjudican significados a objetos y cosas que caracterizan al espacio urbano. Tales sistemas, integrados por esos usuarios-actores, son los que mayor determinación tienen sobre la afordancia urbana que estimula los comportamientos humanos. El presente artículo explora esa relación contingente a partir de revisión documental y observación de la plaza Ignacio Díaz en Guadalajara, México. Allí tienen presencia preponderante tres sistemas sociales: clero parroquial, ayuntamiento y asociación de artistas y comerciantes. Cada uno adjudica significados a objetos y cosas del espacio público a medida que opera y prosigue sus prácticas, así delimitan la afordancia variopinta de la plaza para permitir ciertos comportamientos de los usuarios. Esta es la hipótesis conclusiva. Entender esa contexturización de la afordancia sirve en el diseño de espacios urbanos.

Purpose—The purpose of this paper is to provide a new and useful formulation of relevance. Design/methodology/approach—This paper is formulated as a conceptual argument. It makes the case for the utility of considering relevance to be function of use in creative processes. Findings—There are several corollaries to formulating relevance as a function of use. These include the idea that objects by themselves cannot be relevant since use assumes interaction; the affordances of objects and how they are perceived can affect what becomes relevant but are not in themselves relevant; relevance is not an essential characteristic of objects; relevance is transient; potential relevance (what might be relevant in the future) can be distinguished from what is relevant in use and from what has been relevant in the past. Originality/value—The paper shows that its new formulation of relevance brings improved conceptual and terminological clarity to the discourse about relevance in information science. It demonstrates that how relevance is articulated conceptually is important as its conceptualization can affect the ways that users are able to make use of information systems and, by extension, how information systems can facilitate or disable the co-production of creative outcomes. The paper also usefully expands investigative opportunities by suggesting relevance and creativity are interrelated.

Musikaffären är inte enbart en marknadsplats, utan fungerar som en levande mötesplats för musikentusiaster. Studien visar på hur gitarrer och gitarr-relaterade föremål i en musikaffär bildar ett nätverk av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där gitarren, i synnerhet, som bärare av betydelser, berättelser och symboler framträder som en central aktör. Syftet med denna studie är att visa på vilket sätt gitarren påverkar interaktioner och relationer i musikaffärsmiljön. Mitt empiriska material består av fem observationer och sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare och kunder jag träffat i en musikaffär i Stockholm. Som grund för min analys, där jag argumenterar att gitarren i musikaffärsmiljön kan betraktas som en central aktör i ett omfattande nätverk som omger gitarrer i egenskap av köpare, säljare, tillverkare och andra musikinstrument, använder jag det aktör-nätverksteoretiska ramverket (ANT), som betonar att icke- mänsklig materia också kan inneha sociala egenskaper och på så vis har makt att påverka och förändra sin omgivning. För att få en djupare förståelse för hur gitarrer – och andra materialiteter i musikaffärsmiljön – inverkar på interaktioner och relationer, kompletteras analysen med begreppet affordance, som betonar hur objekt och miljöer möjliggör specifika handlingar och interaktioner., The music store is not just a marketplace but functions as a vibrant meeting place for music enthusiasts. This study illustrates how guitars and guitar-related items in a music store form a network of both human and non-human actors, with the guitar, in particular, emerging as a central actor bearing meanings, stories, and symbols. The purpose of this study is to demonstrate how the guitar influences interactions and relationships within the music store environment. My empirical material consists of five observations and seven qualitative interviews with employees and customers I met in a music store in Stockholm. As the basis for my analysis, where I argue that the guitar in the music store environment can be considered a central actor in an extensive network surrounding guitars as buyers, sellers, manufacturers, and other musical instruments, I use the actor-network theory (ANT) framework, which emphasizes that non-human actors can also possess social properties and thus have the power to influence and change their surroundings. To gain a deeper understanding of how guitars—and other materialities in the music store environment—affect interactions and relationships, the analysis is supplemented with the concept of affordance, which emphasizes how objects and environments enable specific actions and interactions.

This study, conducted in an English 6 course at a Swedish upper secondary school, employed a unique educational research design by integrating manga adaptations with their typological source texts to explore the pedagogical potential of a comparative approach to teaching classics in line with pupils’ experiences. The investigation focused on three key questions: pupils’ initial attitudes towards literature, the effects of the comparative approach, and its impact on understanding the source text. Data were collected through a series of questionnaires as well as three group interviews before being examined thematically. The findings were then analysed and discussed using the theoretical frameworks of transmedia storytelling, Langer’s theory of envisionment, and affordance. The findings indicate that the pupils initially had negative attitudes towards English literature, viewing it as difficult and unengaging. However, including manga significantly improved their engagement and comprehension, foremost due to its visual elements. The pupils also reported that manga made reading more motivating because of its different modes, compared to the source text. However, the pupils regarded the manga as less effective in promoting vocabulary expansion compared to the source texts, thus highlighting the importance of a balanced approach. Furthermore, the comparative approach, engaging with both versions, allowed the pupils to view the story from multiple perspectives, thereby enriching their understanding and deepening their comprehension. This approach also promoted pupils’ exploration of genres. Overall, the study suggests that incorporating a manga adaptation alongside its source text can address the diverse needs of pupils, thus making literature more accessible and engaging. This particular comparative approach could promote a multifaceted learning experience by encouraging the inclusion of varied pedagogical materials. Its pedagogical potential lies in its alignment with c

This study focuses on the distribution of agency in software-based spell checking in L1 (Language and Literature)teaching. Drawing on video-ethnographic data from a Swedish-medium school in Finland, the research shows thatbuilt-in spell checkers can both afford and constrain students’ digital writing. Through examining the micro-dynam-ics between human and material agency in use of spell checking, the analysis illustrates that the software does notalways work as expected from the user’s perspective, and hence becomes framed as a ‘trouble source’, assigned ‘lin-guistic authority’, and held accountable for not meeting human intentionality. We argue that technology’s inherentfunctions and properties play a central role in the co-constitution of agency in digital writing practices, and call for agreater awareness of generic spell checkers’ opportunities and limitations in teaching and learning.

This study focuses on the distribution of agency in software-based spell checking in L1 (Language and Literature)teaching. Drawing on video-ethnographic data from a Swedish-medium school in Finland, the research shows thatbuilt-in spell checkers can both afford and constrain students’ digital writing. Through examining the micro-dynam-ics between human and material agency in use of spell checking, the analysis illustrates that the software does notalways work as expected from the user’s perspective, and hence becomes framed as a ‘trouble source’, assigned ‘lin-guistic authority’, and held accountable for not meeting human intentionality. We argue that technology’s inherentfunctions and properties play a central role in the co-constitution of agency in digital writing practices, and call for agreater awareness of generic spell checkers’ opportunities and limitations in teaching and learning.

In a socio-cultural context in which horizons of meaning oriented towards consumption and individualism risk prevailing, it is important to design opportunities where people can exercise their best ability to be (Palmieri, 2020). Pedagogical research should question the multiple strategies to allow human beings to develop their entirety, considering the interrelation between subject and environment, in terms of affordances that educational experience can promote (Guerra, 2022). In this framework, the challenge of peace connected with the topic of multifaceted sustainability (cultural, economic, environmental and social) is urgent, both for those who work in formal and non-formal educational fields: “There can be no sustainable development without peace and no peace without sustainable development” states the UN 2030 Agenda (UN, 2015). Starting from this framework, and taking into consideration educational opportunities outside school, the contribution focuses on the role of digital media, understood as enabling contexts (Alessandrini, 2021) and educational mediators (Canevaro, 2008): they can be supports to draw an experience, which allows people to move from one learning phase to a subsequent one. Considering the construct of community technologies (Rivoltella, 2020), they can also outline horizons of meaning useful for personal growth and counteract the possible isolation that derives from their use, as well as the consequent weakening of the relational bonds to which they could lead. Alongside these reflections, the paper presents a research and action plan in the context of the MUSA (Multilayered Urban Sustainability Action) project and in particular in the line of intervention called “MUSA Societies” (Spoke 6), by the interdisciplinary research group Open-Air Lab of the Department of Human Sciences for Education of the University of Milano-Bicocca for the design of a website conceived as an immersive map of the Bicocca area, in which the user can find different

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Under de senaste åren har TikTok revolutionerat sociala medieplattformar och kommit att bli ett marknadsföringsverktyg för up-n-coming artister. Med syftet att öka kunskapen om hur artister påverkas av och förhåller sig till en ny era av musikmarknadsföring och om de är villiga att kompromissa sin konstnärliga integritet för framgång, undersöker studien hur up-n-coming artister navigerar och anpassar sig efter TikToks ramverk för att nå ut med sin musik. Studiens forskningsfrågor tar avstamp i artisternas upplevelser och strategier på TikTok, samt vilka värden och ideal de förhandlar genom sin närvaro på plattformen och hur artisterna påverkas av dem. Det empiriska materialet inhämtades genom åtta djupgående intervjuer med up-n-coming artister. Det analyserades utifrån tematisk analys som vägleddes av det teoretiska ramverket med avstamp i kritisk teori, emotional capitalism och affordance. Resultatet visar att en opolerad estetik och innehåll som både resonerar med målgruppen och fångar deras uppmärksamhet tidigt är avgörande faktorer som strategierna utgår från. De värden och ideal som artisterna förhandlar är komplexa och formas av publikens förväntningar, både vad gäller plattformens klimat, relationen mellan publik och artist och innehållsmässiga ramar. Påverkan på artisterna är mångfacetterad och utmynnar i varierande förhållningssätt som formar deras engagemang, kreativitet och konstnärskap. Avslutningsvis diskuteras studiens implikationer inom fältet och förslag på vidare forskning.

Musikaffären är inte enbart en marknadsplats, utan fungerar som en levande mötesplats för musikentusiaster. Studien visar på hur gitarrer och gitarr-relaterade föremål i en musikaffär bildar ett nätverk av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där gitarren, i synnerhet, som bärare av betydelser, berättelser och symboler framträder som en central aktör. Syftet med denna studie är att visa på vilket sätt gitarren påverkar interaktioner och relationer i musikaffärsmiljön. Mitt empiriska material består av fem observationer och sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare och kunder jag träffat i en musikaffär i Stockholm. Som grund för min analys, där jag argumenterar att gitarren i musikaffärsmiljön kan betraktas som en central aktör i ett omfattande nätverk som omger gitarrer i egenskap av köpare, säljare, tillverkare och andra musikinstrument, använder jag det aktör-nätverksteoretiska ramverket (ANT), som betonar att icke- mänsklig materia också kan inneha sociala egenskaper och på så vis har makt att påverka och förändra sin omgivning. För att få en djupare förståelse för hur gitarrer – och andra materialiteter i musikaffärsmiljön – inverkar på interaktioner och relationer, kompletteras analysen med begreppet affordance, som betonar hur objekt och miljöer möjliggör specifika handlingar och interaktioner., The music store is not just a marketplace but functions as a vibrant meeting place for music enthusiasts. This study illustrates how guitars and guitar-related items in a music store form a network of both human and non-human actors, with the guitar, in particular, emerging as a central actor bearing meanings, stories, and symbols. The purpose of this study is to demonstrate how the guitar influences interactions and relationships within the music store environment. My empirical material consists of five observations and seven qualitative interviews with employees and customers I met in a music store in Stockholm. As the basis for my analysis, where I argue that the guitar in the music store environment can be considered a central actor in an extensive network surrounding guitars as buyers, sellers, manufacturers, and other musical instruments, I use the actor-network theory (ANT) framework, which emphasizes that non-human actors can also possess social properties and thus have the power to influence and change their surroundings. To gain a deeper understanding of how guitars—and other materialities in the music store environment—affect interactions and relationships, the analysis is supplemented with the concept of affordance, which emphasizes how objects and environments enable specific actions and interactions.

This study, conducted in an English 6 course at a Swedish upper secondary school, employed a unique educational research design by integrating manga adaptations with their typological source texts to explore the pedagogical potential of a comparative approach to teaching classics in line with pupils’ experiences. The investigation focused on three key questions: pupils’ initial attitudes towards literature, the effects of the comparative approach, and its impact on understanding the source text. Data were collected through a series of questionnaires as well as three group interviews before being examined thematically. The findings were then analysed and discussed using the theoretical frameworks of transmedia storytelling, Langer’s theory of envisionment, and affordance. The findings indicate that the pupils initially had negative attitudes towards English literature, viewing it as difficult and unengaging. However, including manga significantly improved their engagement and comprehension, foremost due to its visual elements. The pupils also reported that manga made reading more motivating because of its different modes, compared to the source text. However, the pupils regarded the manga as less effective in promoting vocabulary expansion compared to the source texts, thus highlighting the importance of a balanced approach. Furthermore, the comparative approach, engaging with both versions, allowed the pupils to view the story from multiple perspectives, thereby enriching their understanding and deepening their comprehension. This approach also promoted pupils’ exploration of genres. Overall, the study suggests that incorporating a manga adaptation alongside its source text can address the diverse needs of pupils, thus making literature more accessible and engaging. This particular comparative approach could promote a multifaceted learning experience by encouraging the inclusion of varied pedagogical materials. Its pedagogical potential lies in its alignment with c

Covid-19-pandemin var en oförutsägbar händelse som påverkade samhället och individer. På grund av regler från regeringen har svenska folket tvingats ifrån sin vanliga arbetsplats för att i stället vid möjlighet, utföra arbetet hemifrån. Detta gäller även studenter som har tvingats att studera på distans i stället för den traditionella klassrumsundervisningen. Den här studien har undersökt förändringarna av studenters möjligheter till grupparbete på distans under Covid-19-pandemin. En kvalitativ kartläggning har utförts och grundar sig på tio intervjuer med studenter på Uppsala universitet inom institutionen för Informatik och media. Intervjuerna har analyserats utifrån riktlinjer för tematisk analys för att erhålla teman och kodord baserade på den insamlade data. Studien visade att grupparbeten på distans har påverkat studenter både positivt och negativt. Med större frihet att bestämma över tid och rum har studenter upplevt en större frihet över studieplanering. Avsaknaden av ansikte-mot-ansikte-kommunikation har dock lett till känslor av isolering och att inte vara en integrerad del av gruppen. Genom att se på hur påtvingat distansgrupparbete har påverkat brukskvalitet för studenter, har denna studie konstaterat att studenter inte har upplevt någon skillnad i användning av samarbetsverktyg. Däremot har studenter upplevt svårigheter med de sociala aspekterna i grupparbete som inte har kunnat ersättas av digitala samarbetsverktyg., The Covid-19 pandemic was an unpredictable outbreak that affected society and individuals. Due to regulations from the government, the Swedish people have been forced from their usual workplace to instead, if possible, conduct the work from home. This also applies to students who have been forced to study remotely instead of the traditional classroom teaching. This study has investigated the changes in students' opportunities for remote group work during the Covid 19 pandemic. A qualitative survey has been conducted and is based on ten interviews with students at Uppsala University within the Department of Informatics and Media. The interviews have been analyzed based on guidelines for thematic analysis to obtain themes and code words based on the collected data. The study has seen that remote group work has affected students both positively and negatively. With greater freedom to decide over time and space, students have experienced greater freedom over study planning. However, the lack of face-to-face communication has led to feelings of isolation and not being an integral part of the group. By looking at how forced remote group work has affected affordance for students, this study has found that students have not experienced any difference in the use of collaboration tools. On the other hand, students have experienced difficulties with the social aspects of group work which have not been able to be replaced by digital collaboration tools.

With the emergence of Generative Artificial Intelligence (GAI), a new form of content creation has been implemented across industries, particularly within creative agencies. Many studies today around this topic are using a quantitative approach to study the usage of text-to-image tools. Objective of this thesis is to explore swedish creators’ perceptions, ideas, and thoughts regarding these tools and contribute to deeper understanding of their views of the tool’s impact, applications, and limitations. We conducted a qualitative study employing a semi-structured interview format. Our choice of data analysis is conducted using a thematic analysis and parts of an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). In our research, a total of 5 creators, with varying roles at different agencies, were interviewed, and from the empirical data 11 main themes were identified where the results pointed to a great variety of thoughts and ideas. These positions are based on the fact that there is a shared opinion for the usability and application of the text-to-image tools where a majority saw a challenge and difficulties with the communication with the tool. Many expressed the need to be up-to-date in order to be competitive and a majority saw the need for regulation for use. There are varying opinions on how the technology works and the purpose of the functions. There is a need for regulation and the importance of the human laying on of hands is emphasized so that the tool does not have too great an impact. A misleading image emerges on social media that does not match the informants' image of the tools. There is a need to be up-to-date on technology to be competitive., Med den nya funktionen för Artificiell intelligens, Generativ AI (GAI) har ny form av innehållsskapande implementerats bland branscher, i synnerhet inom kreativa byråer. Många studier inom området idag använder sig av en kvantitativ tillvägagångsätt för att undersöka användandet av text-till-bild AI-verktyg. Syftet med studien är att kartlägga svenska kreatörers uppfattning, idéer och tankar för dessa verktyg och bidra med en djupare förståelse för deras syn på verktygets påverkan, användningsområde och begränsningar. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervjuform och analys av data sker med en tematisk analys med inslag av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I denna uppsats intervjuades totalt 5 kreatörer med varierande roller på olika byråer, och av den empiriska datan identifierades 11 huvudteman där resultatet pekade på en stor variation av tankar och idéer. Dessa ståndpunkter bygger på att det finns en delad uppfattning för användbarheten och tillämpningen med text-till-bild-verktygen där en majoritet såg en utmaning och svårigheter med kommunikationen med verktyget. Många uttryckte behov att vara up-to-date för att vara konkurrenskraftiga och en majoritet såg behovet av reglering för användandet. Det råder varierande åsikter för hur teknologin fungerar och funktionernas syfte. Det finns ett behov av reglering och vikten av den mänskliga handpåläggningen poängteras för att verktyget inte ska få för stor inverkan. Det framkommer en missvisande bild på sociala medier som inte stämmer överens med informanternas bild av verktygen. Det finns ett behov av att vara uppdaterad på tekniken för att vara konkurrenskraftig.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.

Placed within language and literature didactics this qualitative practice-based study with a multimodal perspective aims to explore the potentials for meaning-making through photography. Despite that, the digitization of society has facilitated access to various modes of meaning-making and has had a major impact on how we communicate and learn, new possibilities for meaning-making using for example film or photography are poorly explored in both research and education. This justifies a broad aim and an explorative study. In aiming for an explorative methodology, cooperation was initiated with a group of interested teachers, and the design of the cooperation and the data collection was inspired by educational design research. Meaning-making processes through photography, editing, and discussions about photographs were explored with pupils aged 10-12 years in social science, religion, Swedish, Swedish as a second language, and English. The data comprises video documentation, observational notes, and the pupils’ photographs (and some films). The pupils used apps on iPads as tools for taking photographs and editing. A central concept in the study is affordance. The analysis focuses on what affordances for meaning-making pupils realize in their photographs and edited images and in literacy events when they take photographs, as well as edit and discuss photographs. With an ambition to contribute to a deeper understanding of the interplay between literacy events and realized affordances used for meaning-making an analytical model is created and used in the study based on social semiotic theory. The key for this model is the literacy event as an analytical unit within which semiosis as an iterative movement is emphasized. These literacy events are also analyzed with a focus on how the pupils move between different positions and perspectives. An important finding is that pupils show a high level of agency in using different semiotic resources. Affordances related to bot

Immersive virtual reality (IVR) technology provides several educational affordances that make it a valuable tool for learning, especially from a constructivist learning perspective. Combined with the increasing availability of Metaverse social platforms, such as ENGAGE and AltSpace VR, where students and teachers can meet and work together, IVR may transform how students learn and interact with educational content. However, little is known about students’ attitudes toward IVR in education. To address this gap, we surveyed 329 undergraduate students from different universities in Italy. We used the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) to predict students’ intention to adopt IVR for learning. We further explored the role that different individual factors, including students’ learning styles, affordances perceptions, and personal innovativeness, have on their attitudes toward IVR. A hierarchical multiple regression analysis revealed that the four constructs of the UTAUT, namely performance expectancy, effort expectancy, social influence, and facilitating conditions were the strongest predictors of students’ intention to use IVR in education and that individual factors only had little impact on it. Based on these results, this study provides helpful indications for researchers and educators who wish to introduce IVR effectively in educational contexts. Given the new possibilities provided by Metaverse applications based on IVR technology for learning, it is indeed crucial to fully understand the attitudes different stakeholders in education have toward adopting this technology in educational contexts.

This study focuses on the distribution of agency in software-based spell checking in L1 (Language and Literature)teaching. Drawing on video-ethnographic data from a Swedish-medium school in Finland, the research shows thatbuilt-in spell checkers can both afford and constrain students’ digital writing. Through examining the micro-dynam-ics between human and material agency in use of spell checking, the analysis illustrates that the software does notalways work as expected from the user’s perspective, and hence becomes framed as a ‘trouble source’, assigned ‘lin-guistic authority’, and held accountable for not meeting human intentionality. We argue that technology’s inherentfunctions and properties play a central role in the co-constitution of agency in digital writing practices, and call for agreater awareness of generic spell checkers’ opportunities and limitations in teaching and learning.

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Under de senaste åren har TikTok revolutionerat sociala medieplattformar och kommit att bli ett marknadsföringsverktyg för up-n-coming artister. Med syftet att öka kunskapen om hur artister påverkas av och förhåller sig till en ny era av musikmarknadsföring och om de är villiga att kompromissa sin konstnärliga integritet för framgång, undersöker studien hur up-n-coming artister navigerar och anpassar sig efter TikToks ramverk för att nå ut med sin musik. Studiens forskningsfrågor tar avstamp i artisternas upplevelser och strategier på TikTok, samt vilka värden och ideal de förhandlar genom sin närvaro på plattformen och hur artisterna påverkas av dem. Det empiriska materialet inhämtades genom åtta djupgående intervjuer med up-n-coming artister. Det analyserades utifrån tematisk analys som vägleddes av det teoretiska ramverket med avstamp i kritisk teori, emotional capitalism och affordance. Resultatet visar att en opolerad estetik och innehåll som både resonerar med målgruppen och fångar deras uppmärksamhet tidigt är avgörande faktorer som strategierna utgår från. De värden och ideal som artisterna förhandlar är komplexa och formas av publikens förväntningar, både vad gäller plattformens klimat, relationen mellan publik och artist och innehållsmässiga ramar. Påverkan på artisterna är mångfacetterad och utmynnar i varierande förhållningssätt som formar deras engagemang, kreativitet och konstnärskap. Avslutningsvis diskuteras studiens implikationer inom fältet och förslag på vidare forskning.

Covid-19-pandemin var en oförutsägbar händelse som påverkade samhället och individer. På grund av regler från regeringen har svenska folket tvingats ifrån sin vanliga arbetsplats för att i stället vid möjlighet, utföra arbetet hemifrån. Detta gäller även studenter som har tvingats att studera på distans i stället för den traditionella klassrumsundervisningen. Den här studien har undersökt förändringarna av studenters möjligheter till grupparbete på distans under Covid-19-pandemin. En kvalitativ kartläggning har utförts och grundar sig på tio intervjuer med studenter på Uppsala universitet inom institutionen för Informatik och media. Intervjuerna har analyserats utifrån riktlinjer för tematisk analys för att erhålla teman och kodord baserade på den insamlade data. Studien visade att grupparbeten på distans har påverkat studenter både positivt och negativt. Med större frihet att bestämma över tid och rum har studenter upplevt en större frihet över studieplanering. Avsaknaden av ansikte-mot-ansikte-kommunikation har dock lett till känslor av isolering och att inte vara en integrerad del av gruppen. Genom att se på hur påtvingat distansgrupparbete har påverkat brukskvalitet för studenter, har denna studie konstaterat att studenter inte har upplevt någon skillnad i användning av samarbetsverktyg. Däremot har studenter upplevt svårigheter med de sociala aspekterna i grupparbete som inte har kunnat ersättas av digitala samarbetsverktyg., The Covid-19 pandemic was an unpredictable outbreak that affected society and individuals. Due to regulations from the government, the Swedish people have been forced from their usual workplace to instead, if possible, conduct the work from home. This also applies to students who have been forced to study remotely instead of the traditional classroom teaching. This study has investigated the changes in students' opportunities for remote group work during the Covid 19 pandemic. A qualitative survey has been conducted and is based on ten interviews with students at Uppsala University within the Department of Informatics and Media. The interviews have been analyzed based on guidelines for thematic analysis to obtain themes and code words based on the collected data. The study has seen that remote group work has affected students both positively and negatively. With greater freedom to decide over time and space, students have experienced greater freedom over study planning. However, the lack of face-to-face communication has led to feelings of isolation and not being an integral part of the group. By looking at how forced remote group work has affected affordance for students, this study has found that students have not experienced any difference in the use of collaboration tools. On the other hand, students have experienced difficulties with the social aspects of group work which have not been able to be replaced by digital collaboration tools.

With the emergence of Generative Artificial Intelligence (GAI), a new form of content creation has been implemented across industries, particularly within creative agencies. Many studies today around this topic are using a quantitative approach to study the usage of text-to-image tools. Objective of this thesis is to explore swedish creators’ perceptions, ideas, and thoughts regarding these tools and contribute to deeper understanding of their views of the tool’s impact, applications, and limitations. We conducted a qualitative study employing a semi-structured interview format. Our choice of data analysis is conducted using a thematic analysis and parts of an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). In our research, a total of 5 creators, with varying roles at different agencies, were interviewed, and from the empirical data 11 main themes were identified where the results pointed to a great variety of thoughts and ideas. These positions are based on the fact that there is a shared opinion for the usability and application of the text-to-image tools where a majority saw a challenge and difficulties with the communication with the tool. Many expressed the need to be up-to-date in order to be competitive and a majority saw the need for regulation for use. There are varying opinions on how the technology works and the purpose of the functions. There is a need for regulation and the importance of the human laying on of hands is emphasized so that the tool does not have too great an impact. A misleading image emerges on social media that does not match the informants' image of the tools. There is a need to be up-to-date on technology to be competitive., Med den nya funktionen för Artificiell intelligens, Generativ AI (GAI) har ny form av innehållsskapande implementerats bland branscher, i synnerhet inom kreativa byråer. Många studier inom området idag använder sig av en kvantitativ tillvägagångsätt för att undersöka användandet av text-till-bild AI-verktyg. Syftet med studien är att kartlägga svenska kreatörers uppfattning, idéer och tankar för dessa verktyg och bidra med en djupare förståelse för deras syn på verktygets påverkan, användningsområde och begränsningar. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervjuform och analys av data sker med en tematisk analys med inslag av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I denna uppsats intervjuades totalt 5 kreatörer med varierande roller på olika byråer, och av den empiriska datan identifierades 11 huvudteman där resultatet pekade på en stor variation av tankar och idéer. Dessa ståndpunkter bygger på att det finns en delad uppfattning för användbarheten och tillämpningen med text-till-bild-verktygen där en majoritet såg en utmaning och svårigheter med kommunikationen med verktyget. Många uttryckte behov att vara up-to-date för att vara konkurrenskraftiga och en majoritet såg behovet av reglering för användandet. Det råder varierande åsikter för hur teknologin fungerar och funktionernas syfte. Det finns ett behov av reglering och vikten av den mänskliga handpåläggningen poängteras för att verktyget inte ska få för stor inverkan. Det framkommer en missvisande bild på sociala medier som inte stämmer överens med informanternas bild av verktygen. Det finns ett behov av att vara uppdaterad på tekniken för att vara konkurrenskraftig.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kun

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

This study focuses on the distribution of agency in software-based spell checking in L1 (Language and Literature)teaching. Drawing on video-ethnographic data from a Swedish-medium school in Finland, the research shows thatbuilt-in spell checkers can both afford and constrain students’ digital writing. Through examining the micro-dynam-ics between human and material agency in use of spell checking, the analysis illustrates that the software does notalways work as expected from the user’s perspective, and hence becomes framed as a ‘trouble source’, assigned ‘lin-guistic authority’, and held accountable for not meeting human intentionality. We argue that technology’s inherentfunctions and properties play a central role in the co-constitution of agency in digital writing practices, and call for agreater awareness of generic spell checkers’ opportunities and limitations in teaching and learning.

Developing a low-carbon energy system requires far-reaching societal transformations, not least in energy-related practices and behaviour. Smart energy grids have recently gained attention among national governments as a potential solution for low-carbon energy transitions at the household level as they are assumed to empower energy consumers and make them an active part of a more balanced and sustainable energy system. The aim of this paper is to investigate the ways in which managers of such project interventions understand the sources of agency leading to a more sustainable energy use and whether these changes are rather driven by the design of devices or incentives, or by the broader socio-political context of user agency. These investigations are enriched by a comprehensive review of social science literature on smart energy grids. Interviews with technology and project developers of four smart energy grid projects in Sweden (READY, InteGrid, InterFlex, and FLEXICIENCY), and reviews of developer's reports and presentations were done to investigate how technology and project developers try to use devices as intermediaries to increase household participation in smart energy grid projects and change their energy-consuming practices. The result showed that developers primarily focus on the functionality of their devices and user interfaces. However, it also highlights that they often overlook the integration of these technologies within the broader socio-cultural and political contexts that critically influence technology adoption., Funding Agencies|Swedish Research Council (VR); Swedish Energy Agency [46579-1]

This study focuses on the distribution of agency in software-based spell checking in L1 (Language and Literature)teaching. Drawing on video-ethnographic data from a Swedish-medium school in Finland, the research shows thatbuilt-in spell checkers can both afford and constrain students’ digital writing. Through examining the micro-dynam-ics between human and material agency in use of spell checking, the analysis illustrates that the software does notalways work as expected from the user’s perspective, and hence becomes framed as a ‘trouble source’, assigned ‘lin-guistic authority’, and held accountable for not meeting human intentionality. We argue that technology’s inherentfunctions and properties play a central role in the co-constitution of agency in digital writing practices, and call for agreater awareness of generic spell checkers’ opportunities and limitations in teaching and learning.

The aim of this thesis is to contribute to the understanding of how performers can develop and/or transform their artistic voice through the process of transcribing and imitating an iconic musician. To fulfil this aim, I formulated the following research questions: How can a performer’s voice be developed and transformed through a process of transcription and imitation?What is the impact of the affordances of the diatonic harmonica in such processes?How does transcription from an instrument other than the harmonica alter these processes?In what ways can an application of the process of transcription and imitation contribute to student autonomy in the teaching and learning of music performance in Higher Music Education? I have used several methods common in traditional music scholarship when interviewing, transcribing and emulating the playing of iconic harmonica player Charlie McCoy. Based on the findings, I have developed a personal artistic method for generating original material. The design of the project is situated in the field of artistic research, aiming to examine a performers transformational journey. This method provided me with not only an understanding of what I could, and aspired to, contribute to the field of Country harmonica playing, but also with the playing techniques required to do so. Based on the findings in this artistic project, I performed a study with harmonica students in higher music education, with the aim to help them initiate a process leading to the fostering of an individual voice, through transcription and imitation. In the final analysis, the project points to the close connection between the notion of transformative learning and the informal learning typical of the teaching and learning of popular music in general.

Work-related musculoskeletal disorders are a significant global health challenge, representing a substantial portion of lost work hours, reduced productivity, disability, injury, and pain across industries worldwide. Low back discomfort and disease is the most prevalent work-related musculoskeletal disorder. Low back disorders often result from the cumulative loading from repetitive bending, grasping, lifting, and carrying present in manual materials handling tasks. while much research has focused on safe and injurious manual materials handling behaviour, it may be useful to identify the perceptual strategies and outcomes that both couple with and precede manual materials handling actions, enabling the development of targeted interventions to modify those behaviours and reduce the risk of injury. This study investigates the differential impact of affordance perceptotype (hyper or hypo-affordant) and gaze behaviours on handling kinematics within ecologically relevant manual materials handling tasks. Specifically, this research aims to identify if differences exist in kinematic measures and visual attention strategies between affordance perceptotype sub-groups. The study used motion capture technology and vision tracking to quantify kinematics and gaze behaviour and examined two manual material handling tasks, with a static and dynamic target respectively. We predicted the hyper-affordant participants would identify with higher risk-taking behaviour plus demonstrate a limited visual attention strategy and injury-risk handling kinematics, with those behaviours connecting to an increased prevalence of musculoskeletal discomfort. This research revealed that hyper-affordants did exhibit larger values for relevant handling kinematics plus different gaze behaviours, potentially increasing their risk of injury. The role of state and trait characteristics and gaze behaviour in occupational behaviour were not significantly associated to kinematic measures, task condition, or p

Work-related musculoskeletal disorders are a significant global health challenge, representing a substantial portion of lost work hours, reduced productivity, disability, injury, and pain across industries worldwide. Low back discomfort and disease is the most prevalent work-related musculoskeletal disorder. Low back disorders often result from the cumulative loading from repetitive bending, grasping, lifting, and carrying present in manual materials handling tasks. while much research has focused on safe and injurious manual materials handling behaviour, it may be useful to identify the perceptual strategies and outcomes that both couple with and precede manual materials handling actions, enabling the development of targeted interventions to modify those behaviours and reduce the risk of injury. This study investigates the differential impact of affordance perceptotype (hyper or hypo-affordant) and gaze behaviours on handling kinematics within ecologically relevant manual materials handling tasks. Specifically, this research aims to identify if differences exist in kinematic measures and visual attention strategies between affordance perceptotype sub-groups. The study used motion capture technology and vision tracking to quantify kinematics and gaze behaviour and examined two manual material handling tasks, with a static and dynamic target respectively. We predicted the hyper-affordant participants would identify with higher risk-taking behaviour plus demonstrate a limited visual attention strategy and injury-risk handling kinematics, with those behaviours connecting to an increased prevalence of musculoskeletal discomfort. This research revealed that hyper-affordants did exhibit larger values for relevant handling kinematics plus different gaze behaviours, potentially increasing their risk of injury. The role of state and trait characteristics and gaze behaviour in occupational behaviour were not significantly associated to kinematic measures, task condition, or p

Work-related musculoskeletal disorders are a significant global health challenge, representing a substantial portion of lost work hours, reduced productivity, disability, injury, and pain across industries worldwide. Low back discomfort and disease is the most prevalent work-related musculoskeletal disorder. Low back disorders often result from the cumulative loading from repetitive bending, grasping, lifting, and carrying present in manual materials handling tasks. while much research has focused on safe and injurious manual materials handling behaviour, it may be useful to identify the perceptual strategies and outcomes that both couple with and precede manual materials handling actions, enabling the development of targeted interventions to modify those behaviours and reduce the risk of injury. This study investigates the differential impact of affordance perceptotype (hyper or hypo-affordant) and gaze behaviours on handling kinematics within ecologically relevant manual materials handling tasks. Specifically, this research aims to identify if differences exist in kinematic measures and visual attention strategies between affordance perceptotype sub-groups. The study used motion capture technology and vision tracking to quantify kinematics and gaze behaviour and examined two manual material handling tasks, with a static and dynamic target respectively. We predicted the hyper-affordant participants would identify with higher risk-taking behaviour plus demonstrate a limited visual attention strategy and injury-risk handling kinematics, with those behaviours connecting to an increased prevalence of musculoskeletal discomfort. This research revealed that hyper-affordants did exhibit larger values for relevant handling kinematics plus different gaze behaviours, potentially increasing their risk of injury. The role of state and trait characteristics and gaze behaviour in occupational behaviour were not significantly associated to kinematic measures, task condition, or p

Work-related musculoskeletal disorders are a significant global health challenge, representing a substantial portion of lost work hours, reduced productivity, disability, injury, and pain across industries worldwide. Low back discomfort and disease is the most prevalent work-related musculoskeletal disorder. Low back disorders often result from the cumulative loading from repetitive bending, grasping, lifting, and carrying present in manual materials handling tasks. while much research has focused on safe and injurious manual materials handling behaviour, it may be useful to identify the perceptual strategies and outcomes that both couple with and precede manual materials handling actions, enabling the development of targeted interventions to modify those behaviours and reduce the risk of injury. This study investigates the differential impact of affordance perceptotype (hyper or hypo-affordant) and gaze behaviours on handling kinematics within ecologically relevant manual materials handling tasks. Specifically, this research aims to identify if differences exist in kinematic measures and visual attention strategies between affordance perceptotype sub-groups. The study used motion capture technology and vision tracking to quantify kinematics and gaze behaviour and examined two manual material handling tasks, with a static and dynamic target respectively. We predicted the hyper-affordant participants would identify with higher risk-taking behaviour plus demonstrate a limited visual attention strategy and injury-risk handling kinematics, with those behaviours connecting to an increased prevalence of musculoskeletal discomfort. This research revealed that hyper-affordants did exhibit larger values for relevant handling kinematics plus different gaze behaviours, potentially increasing their risk of injury. The role of state and trait characteristics and gaze behaviour in occupational behaviour were not significantly associated to kinematic measures, task condition, or p

La realidad aumentada móvil ha crecido en popularidad desde el éxito de videojuegos como Pokémon Go (2016). La creciente ubicuidad del videojuego híbrido o aumentado, como dispositivo sociotécnico de mediación de las interacciones y la socialidad, ha dado lugar a la aparición de nuevas formas de prácticas culturales, donde la realidad aumentada, sus contextos y affordances, están permeando progresivamente multitud de espacios, geografías y prácticas lúdicas y cotidianas. En este trabajo aspiramos a idear una taxonomía basada primeramente en una aproximación cuantitativa a partir de una muestra de 41 videojuegos de realidad aumentada móvil y, por otro lado, en un análisis cualitativo consistente en técnicas de observación participante. A partir de este análisis se pretende observar cómo la realidad aumentada, en el contexto del videojuego híbrido para dispositivos móviles, resignifica e incrementa las posibilidades y agencias de interacción y socialidad. Si bien la realidad aumentada en videojuegos para smartphone potencia el carácter socializador del medio, favoreciendo interacciones caracterizadas por la cocreación, la co-espacialidad o la co-presencialidad, paralelamente, también visibilizan y reproducen otras formas de desigualdad y exclusión estructural y hegemónica más amplias; reproducción de marcos, estereotipos e imaginarios colectivos desigualitarios o brechas de acceso que operan como mecanismos de cierre social., Depto. de Sociología: Metodología y Teoría, Fac. de Ciencias Políticas y Sociología, TRUE, pub

En el presente artículo se muestran los recientes aportes científicos en el ámbito de la psicología social de las emociones y el impacto que han tenido en diferentes ámbitos. El objetivo es presentar un mapeo para poder identificar nuevas corrientes y perspectivas de investigación. Queremos brindar a los lectores un abanico de diferentes investigaciones que han tratado el estudio de las emociones en la sociedad, centrándonos sobre todo en los estudios que se han enfocado en analizar las emociones en los entornos visuales y digitales que han dejado una gran huella en nuestras vidas en este principio de siglo. Después de una presentación del planteamiento teórico-metodológico, vamos a mostrar las investigaciones más emblemáticas de las dos últimas décadas (2000-2020) que se centran sobre todo en lo que hemos identificado como el giro visual y el giro digital en nuestra vida cotidiana., This article shows the recent scientific contributions in the field of Social Psychology of emotions and the impact they have had in different fields. The objective is to present a mapping to identify new trends and research perspectives. We want to provide readers with a range of different research on the study of emotions in society, focusing mainly on studies that have focused on analyzing emotions in visual and digital environments that have left a great mark on our lives at this beginning of the century. After a presentation of the theoretical-methodological approach, we will show the most emblematic research of the last two decades (2000-2020) that focus mainly on what we have identified as the visual turn and the digital turn in our daily lives., Depto. de Antropología Social y Psicología Social, Fac. de Ciencias Políticas y Sociología, TRUE, pub

I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. Datamaterialet har analyserats tematiskt. Resultatet visar att möjligheten att råda över lokalerna kan ha betydelse för fritidshemmens möjlighet att erbjuda en variation av fysiska lärmiljöer och handlingserbjudanden. I analysen har återkommande typer av lärmiljöer kunnat urskiljas där fritidshemslärarna planerar för olika handlingserbjudanden. Resultatet visar även att eleverna beskrivs som medskapare av miljöerna och att de finner egna möjligheter till handling i planerade miljöer. Samtidigt visar analyserna också att fritidshemslärarna beskriver hur de reglerar och styr elevernas samspel med miljöerna i linje med olika normer och regler i fritidshemmen., Physical Learning Environments in Swedish School-Age Educare. Conditions for and Planning of Indoor Environments for a Variety of Possibilities for Actions This study focuses on the physical learning environments in Swedish school-age educare centres (SAEC) and how SAEC-teachers describe their work with the formation of SAEC-environments and the possibilities for action these present to pupils. The study is based on walk-and-talk interviews with teachers in SAEC-centers where the different environments were video-recorded, and the teachers were asked to describe their intentions with these environments. The data has been analyzed thematically. The results show that the possibility to control the premises can be important for the SAECs ability to offer a variety of physical learning environments and of possibilities for action (affordance). Recurring types of physical learning environments have been distinguished where the SAEC-teachers plan for a variety of action alternatives. Pupils are described as co-creators of the environments and find their own possibilities for action in planned environments. SAEC-teachers also describe how they regulate pupils’ interaction with the environments in line with various norms and rules in the SAEC.

Live-action role-playing (larp) is characterized by participants’ physical and mental immersion in a storyworld, played out in a specific location during a fixed period of time. Most of the immersion is realized during the live event itself, where a collective story is acted out in physical space in real time. However, contemporary larping also usually entails significant interaction and communication between players, and between players and organisers, before and after the event itself, through digital media. In this article, we explore the social media afterlife of one of the most significant Nordic larp events in recent years, Fortune and Felicity (2017). Using an affordance framework, we discuss what happens to the “liveness” of the larp when it is extended into social media. Through the affordances of persistence, visibility, editability and associability, we analyse material from the Facebook group connected to Fortune and Felicity, used by players and organisers to prepare for the larp and, afterwards, to continue the gameplay and to de-brief. In social media, the continuum of time and space, which is characteristic of the larp event itself, is changed into asynchronous and physically separate player action. Thus, the affordances of social media, we argue, enable player interaction and collaborative storytelling in ways that change the narrative, interactive and immersive dynamics of the larp.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.

I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. Datamaterialet har analyserats tematiskt. Resultatet visar att möjligheten att råda över lokalerna kan ha betydelse för fritidshemmens möjlighet att erbjuda en variation av fysiska lärmiljöer och handlingserbjudanden. I analysen har återkommande typer av lärmiljöer kunnat urskiljas där fritidshemslärarna planerar för olika handlingserbjudanden. Resultatet visar även att eleverna beskrivs som medskapare av miljöerna och att de finner egna möjligheter till handling i planerade miljöer. Samtidigt visar analyserna också att fritidshemslärarna beskriver hur de reglerar och styr elevernas samspel med miljöerna i linje med olika normer och regler i fritidshemmen., Physical Learning Environments in Swedish School-Age Educare. Conditions for and Planning of Indoor Environments for a Variety of Possibilities for Actions This study focuses on the physical learning environments in Swedish school-age educare centres (SAEC) and how SAEC-teachers describe their work with the formation of SAEC-environments and the possibilities for action these present to pupils. The study is based on walk-and-talk interviews with teachers in SAEC-centers where the different environments were video-recorded, and the teachers were asked to describe their intentions with these environments. The data has been analyzed thematically. The results show that the possibility to control the premises can be important for the SAECs ability to offer a variety of physical learning environments and of possibilities for action (affordance). Recurring types of physical learning environments have been distinguished where the SAEC-teachers plan for a variety of action alternatives. Pupils are described as co-creators of the environments and find their own possibilities for action in planned environments. SAEC-teachers also describe how they regulate pupils’ interaction with the environments in line with various norms and rules in the SAEC.

Live-action role-playing (larp) is characterized by participants’ physical and mental immersion in a storyworld, played out in a specific location during a fixed period of time. Most of the immersion is realized during the live event itself, where a collective story is acted out in physical space in real time. However, contemporary larping also usually entails significant interaction and communication between players, and between players and organisers, before and after the event itself, through digital media. In this article, we explore the social media afterlife of one of the most significant Nordic larp events in recent years, Fortune and Felicity (2017). Using an affordance framework, we discuss what happens to the “liveness” of the larp when it is extended into social media. Through the affordances of persistence, visibility, editability and associability, we analyse material from the Facebook group connected to Fortune and Felicity, used by players and organisers to prepare for the larp and, afterwards, to continue the gameplay and to de-brief. In social media, the continuum of time and space, which is characteristic of the larp event itself, is changed into asynchronous and physically separate player action. Thus, the affordances of social media, we argue, enable player interaction and collaborative storytelling in ways that change the narrative, interactive and immersive dynamics of the larp.

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betyde, The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the childre

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar & Kandir, 2022; Moser & Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärti, Betyg i Ladok 240110.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance. Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. - Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? - Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? - Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna? Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.